Testosteron, bioaktivt

Testosteron är det primära manliga könshormonet och spelar en viktig roll i många fysiologiska processer som påverkar muskelmassa, benhälsa, humör och sexuell funktion. Testosteron har även en funktion hos kvinnor.

Bioaktivt testosteron är den del av testosteronet som inte är starkt bundet till SHBG, vilket gör det tillgängligt för kroppens vävnader. Det består av två fraktioner: testosteron som är löst bundet till albumin och testosteron som är fritt i blodet. Eftersom albuminbundet testosteron lätt kan frigöras och fritt testosteron är direkt aktivt, utgör dessa tillsammans den biologiskt aktiva delen av hormonet.

Vad är testosteron?

Testosteron är ett hormon som främst produceras i testiklarna hos män och i mindre mängd i äggstockarna och binjurarna hos kvinnor. Det är ett så kallat androgent hormon som spelar en roll i utvecklingen av manliga könskarakteristika, som muskelmassa, kroppshår och röstförändringar. Testosteron är också viktig för libido, spermieproduktion, bentäthet och allmänt välmående. Hos kvinnor bidrar det till hormonbalans och muskelstyrka.

Hormonet finns i blodet som fritt testosteron, löst bundet till albumin och starkt bundet till SHBG, där bara de två förstnämnda är biologiskt aktiva.

Totalt, bundet, obundet och fritt testosteron

Testosteron i blodet kan delas in i olika fraktioner beroende på hur det är bundet till proteiner eller om det är fritt. Dessa fraktioner är totalt testosteron, bundet testosteron, obundet testosteron och fritt testosteron.

Totalt testosteron avser den totala mängden testosteron i blodet, vilket inkluderar både bundet och obundet testosteron. Detta ger en övergripande bild av kroppens testosteronnivåer men säger mindre om den biologiskt aktiva andelen.

Bundet testosteron innebär att testosteronet är bundet till specifika proteiner, främst SHBG (Sex Hormone Binding Globulin). Cirka 50% av testosteronet är starkt bundet till SHBG och är inaktivt, vilket innebär att det inte kan påverka kroppens vävnader.

Obundet (bioaktivt) testosteron består av fritt testosteron (1–2 %) och det albuminbundna testosteronet (48-49%). Dessa två fraktioner utgör den biologiskt aktiva andelen som kan binda till androgenreceptorer och utöva hormonella effekter.

Fritt testosteron är den andel testosteron (1–2 %) som inte är bundet till några proteiner och som är den mest aktiva formen av hormonet som direkt kan påverka kroppens funktioner och vävnader.

Vad är bioaktivt testosteron?

Bioaktivt testosteron är den del av testosteronet som inte är bundet till SHBG, det vill säga den del som antingen är löst bundet till albumin eller helt fritt i blodet. Eftersom albuminbundet testosteron enklare kan frigöras och bli aktivt, samt att fritt testosteron är direkt tillgängligt, utgör dessa tillsammans kroppens biologiskt aktiva testosteron.

Hur räknar man ut bioaktivt testosteron?

Bioaktivt testosteron beräknas som summan av fritt testosteron och albuminbundet testosteron, eftersom dessa två fraktioner är hormonellt aktiva och kan påverka kroppens vävnader.

Om aktuellt albuminvärde inte är tillgängligt, används ofta ett standardvärde (42 g/L) för beräkning.

Läs mer om hur man beräknar bioaktivt testosteron.

Varför är bioaktivt fritt testosteron viktigt?

Analys av bioaktivt fritt testosteron ger en mer detaljerad bild av testosteronets effekt i kroppen. Även om totalt testosteron kan ge en indikation på hormonstatusen, kan det vara svårt att få en bild av hur mycket testosteron som är aktivt och fungerar effektivt i kroppen om inte den bioaktiva delen mäts. Låga nivåer av bioaktivt testosteron kan leda till symtom som trötthet, minskad muskelmassa, nedsatt sexlust och depression, vilket kan vara tecken på testosteronbrist.

Varför tas blodprov för analys av bioaktivt testosteron?

Blodprov för att mäta bioaktivt fritt testosteron används när det finns misstanke om hormonella obalanser, särskilt när det gäller testosteronbrist eller överproduktion av testosteron. Blodprov kan vara användbart för att utreda tillstånd som hypogonadism (låga nivåer) eller hyperandrogenism (höga nivåer), samt för att följa upp behandlingar som testosteronersättningsterapi.

Hypogonadism hos män innebär låga nivåer av testosteron, vilket kan leda till nedsatt sexlust, infertilitet och muskelminskning. Hyperandrogenism hos kvinnor innebär förhöjda nivåer av manliga hormoner, vilket kan leda till symtom som ökad kroppsbehåring, akne och fertilitetsproblem.

Vad är S-Testosteron, bioaktiv?

S-Testosteron, bioaktiv är ett blodprov som mäter den biologiskt aktiva delen av testosteron i blodet i serum, den vätska som återstår efter att blodet har koagulerat, då det ger ett renare och mer stabilt provmaterial jämfört med plasma, som innehåller koagulationsfaktorer. Serum används eftersom analysmetoder som ELISA och RIA är optimerade för det, vilket säkerställer tillförlitliga resultat.

Karolinska, Unilabs och SYNLAB analyserar bioaktivt testosteron i serum.

Vad är referensintervallet för bioaktivt testosteron?

Referensintervallet för bioaktivt testosteron varierar beroende på laboratoriets mätmetod, kön och ålder.

Unilabs referensintervall är:

• Pojkar/män 17 till 40 år: 2,8 – 21 nmol/L
• Män 41 till 60 år: 2,0 – 15 nmol/L
• Män äldre än 60 år: 1,4 – 14 nmol/L
• Kvinnor: 0,15 – 1,4 nmol/L

Karolinskas referensintervall är:

• Män 20 till 49 år: 4,4 – 14 nmol/L
• Män 50 år eller äldre: 3,6 – 11 nmol/L
• Kvinnor 20 till 49 år: Mindre än 0,77 nmol/L
• Kvinnor 50 år eller äldre: Mindre än 0,43 nmol/L

SYNLABS referensintervall är:

• Män 20 till 49 år: 6,3 – 16 nmol/L
• Män 50 år eller äldre: 4,4 – 14 nmol/L
• Kvinnor 20 år eller äldre: Mindre än 0,86 nmol/L

nmol/L står för nanomol per liter.

Referensintervall för pojkar/män 18 till 20 år

Hos unga vuxna mellan 18 och 20 år kan testosteronnivåerna variera betydligt på grund av kroppens hormonella förändringar. Av denna anledning anges inget fast referensintervall för denna grupp för Karolinska och SYNLAB. Bedömningen av om ett värde är normalt görs bäst i samband med en helhetsanalys av hälsa och eventuella symtom.

Vid högt värde

Hyperandrogenism hos kvinnor innebär höga nivåer av manliga hormoner vilket kan leda till oregelbunden manstruation, akne, ökad kroppsbehåring, viktökning och problem med fertiliteten. Det behandlas ofta med hormonella läkemedel eller genom att behandla underliggande orsaker som polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).

Förhöjda värden hos män är relativt ovanligt, men kan bero på problem med testiklarna eller med binjurarna och kan vara ett tecken på sjukdom. Förhöjda nivåer ses vid användning av anabola sterioder.

Vid lågt värde

Hypogonadism hos män innebär låga nivåer av testosteron, vilket kan leda till lägre energi, nedsatt sexlust, sömnproblem, infertilitet och muskelminskning. Behandling kan inkludera testosteronersättning och/eller behandling av orsaken som kan vara tumör eller kroniska sjukdomar. När män blir äldre sjunker nivåerna naturligt.

Brist kan förekomma hos kvinnor, även om det är ovanligt, och är ofta ett tecken på problem med att reglera hormoner.