Fett är en viktig del av kosten och behövs bland annat för energi, hormonproduktion, cellfunktion och upptag av fettlösliga vitaminer, som vitamin A, vitamin D, vitamin E och K. Samtidigt spelar typen av fett stor roll för hur kroppen påverkas, särskilt när det gäller blodfetter, hjärt- och kärlhälsa samt inflammation.
Fetter delas in i omättade fetter (enkel- och fleromättade), mättade fetter och transfetter.
Omättade fetter – enkelomättade och fleromättade
Omättade fetter anses generellt vara de mest gynnsamma och bör utgöra en större del av fettintaget.
Enkelomättade fetter
Enkelomättade fetter finns till exempel i olivolja, rapsolja, avokado och nötter. Dessa fetter kan bidra till en mer balanserad lipidprofil genom att påverka kolesterolnivåerna i en gynnsam riktning, bland annat genom att stödja en bättre balans mellan LDL och HDL.
Fleromättade fetter
Fleromättade fetter finns i fet fisk (som lax, makrill och sardiner), valnötter, solrosfrön och vegetabiliska oljor som solrosolja, majsolja, sojaolja och rapsolja. De innehåller essentiella fettsyror, som omega-3 och omega-6, vilka kroppen inte kan producera själv. Omega-3 är kopplat till hjärt- och kärlhälsa och kan påverka triglyceridnivåer. Omega-6 behövs också, och balansen mellan omega-3 och omega-6 är viktig.
Omättade fetter är ofta kopplade till positiva effekter på både blodfetter och inflammationsnivåer.
Mättade fetter
Mättade fetter är oftast fasta i rumstemperatur och finns främst i animaliska livsmedel som smör, ost, grädde och kött, men även i vissa vegetabiliska fetter som kokosolja och palmolja.
Ett högre intag av mättade fetter kan påverka blodfetterna, särskilt genom att öka nivåerna av LDL-kolesterol. Samtidigt är sambandet inte helt svartvitt, effekten påverkas av vad mättade fetter ersätter i kosten.
Det handlar därför inte om att undvika mättade fetter helt, utan att inte låta dem dominera kosten, och att i stället balansera med mer omättade fetter.
Transfetter
Transfetter är den typ av fett som anses minst gynnsam. De bildas främst vid industriell bearbetning av fett, till exempel genom härdning av vegetabiliska oljor, men finns även i små mängder naturligt i vissa animaliska livsmedel. De förekommer ofta i ultraprocessade produkter som kakor, kex, friterad mat och vissa färdigprodukter.
Transfetter påverkar blodfetterna negativt genom att:
- höja LDL-kolesterol.
- sänka HDL-kolesterol.
- bidra till en ogynnsam lipidprofil.
Ett högre intag har kopplats till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, och därför rekommenderas att hålla intaget så lågt som möjligt.
Hur påverkar fett kroppen?
Typen av fett du äter kan påverka flera viktiga funktioner i kroppen, både på kort och lång sikt.
Blodfetter (kolesterol och triglycerider)
Fettkvaliteten i kosten påverkar balansen mellan olika blodfetter. Mättade fetter och transfetter kan bidra till högre nivåer av LDL-kolesterol, medan omättade fetter ofta är kopplade till en mer gynnsam balans mellan LDL och HDL. Triglycerider påverkas också av både fett- och kolhydratintag och är en viktig del i kroppens energilagring.
Läs mer om blodfetts-och lipidpanelen.
Inflammation
Vissa fetter kan påverka kroppens inflammationsnivåer. Fleromättade fetter, särskilt omega-3 från fet fisk och vissa vegetabiliska källor, är kopplade till lägre nivåer av låggradig inflammation. En obalans mellan olika fettsyror kan däremot påverka kroppens inflammatoriska processer.
Läs mer om högkänsligt CRP som är ett blodprov för att mäta långrandig inflammation.
Hjärta och kärl
Fettintaget är en viktig del av hjärt- och kärlhälsan. Kombinationen av blodfetter, inflammation och blodkärlens funktion påverkar risken för hjärt- och kärlsjukdom över tid. En kost med mer omättade fetter och ett lägre intag av transfetter och mättat fett är ofta kopplad till en mer gynnsam riskprofil.
Läs mer om hjärt och kärltest.
Cellfunktion och hormoner
Fett är en grundläggande byggsten i kroppens cellmembran och påverkar hur celler fungerar och kommunicerar. Dessutom används fett, särskilt kolesterol, som utgångsmaterial för flera hormoner, som könshormoner (testosteron och östrogen), stresshormonet kortisol samt D-vitamin. Det innebär att fettintaget har betydelse för hormonell balans och flera viktiga biologiska processer i kroppen.
