Gulsot och gul hud: orsaker, symtom och vilka blodprover som visar varför

Gul hud, ofta kallat gulsot, uppstår när färgämnet bilirubin ansamlas i blodet och lagras i huden och i ögonvitorna. Det finns flera orsaker som kan dölja sig bakom detta; vissa är godartade och ärftliga, medan andra beror på sjukdom i levern eller gallvägarna. I den här artikeln går vi igenom varför huden blir gul, vad färgförändringen kan bero på och vilka blodprover som hjälper läkaren att tolka orsaken.

Varför blir huden gul?

Bilirubin bildas när kroppen bryter ner gamla röda blodkroppar, som lever i ungefär 120 dagar. Levern tar hand om ämnet, binder om det till en form som kroppen kan göra sig av med och skickar det vidare ut via gallan och tarmen.

Störs den här processen någonstans på vägen stiger halten bilirubin i blodet. Vid tillräckligt höga nivåer färgas huden och ögonvitorna gula, och det är denna gulfärgning som kallas gulsot.

Vid gulsot gulnar ögonvitorna ofta tidigt och tydligt, vilket särskiljer tillståndet från andra orsaker till gulaktig hud. Om både hud och ögonvitor är gula är det sannolikt ett tecken på förhöjt bilirubin.

Vad kan orsaka gul hud?

Orsakerna till gul hud brukar kategoriseras utifrån var störningen finns i bilirubinets väg: prehepatiskt (före levern), hepatiskt (i levern) eller posthepatiskt (i gallvägarna). Blodproverna varierar beroende på var störningen är lokaliserad, vilket underlättar utredningen.

Ökad nedbrytning av röda blodkroppar

När röda blodkroppar bryts ner snabbare än vanligt bildas mer bilirubin än levern hinner ta hand om. Överskottet stannar då kvar i blodet och kan ge en gul hudton, trots att levern i sig fungerar normalt.

Vid den här typen, som kallas prehepatisk gulsot, är det ofta bara bilirubin som är förhöjt medan de egentliga leverproverna ligger normalt. Utseendet på de röda blodkropparna ger då viktig information om orsaken.

Sjukdom eller påverkan i levern

Levern kan skadas av virusinfektioner, alkohol, fettinlagring, vissa läkemedel eller mer långdragna leversjukdomar. När leverfunktionen är nedsatt klarar den inte av att eliminera bilirubin lika effektivt, vilket ofta orsakar gul hud.

Fettlever är idag Sveriges vanligaste leversjukdom och är oftast kopplad till övervikt, typ 2-diabetes eller höga blodfetter. I ett tidigt skede ger sjukdomen sällan några symtom; den upptäcks ofta först vid en hälsokontroll, då leverproverna visar förhöjda värden.

Virusorsakad leverinflammation, även kallat hepatit, är en klassisk orsak till gul hud, mörk urin och trötthet. Den kroniska formen kan pågå i åratal och skada levern så långsamt att det med tiden utvecklas till skrumplever. Just gul hud och lever hänger därför ofta ihop, och leverproverna blir centrala i utredningen.

Hinder i gallvägarna

Bilirubin lämnar kroppen genom gallan, och om flödet i gallvägarna blockeras stiger halten i blodet. En vanlig orsak till detta är gallsten som fastnar i gallgången och hindrar gallan från att passera.

När avflödet hindras på det här sättet blir huden och ögonvitorna gula, medan urinen mörknar och avföringen blir ljus, ibland nästan gråvit. Det är också vanligt med klåda över hela kroppen. Den här typen av gulsot, som kallas posthepatisk, behöver utredas skyndsamt av läkare.

Godartade och ärftliga varianter

Vissa människor har en ärftlig egenskap som gör att bilirubin periodvis ligger något högre, trots att levern är frisk. Det vanligaste exemplet är Gilberts syndrom, som är godartat och ofta upptäcks av en slump vid en blodprovtagning.

Övriga leverprover brukar vara normala vid de här varianterna. Huden kan få en lätt gul ton som kommer och går vid fasta, infektion eller stress. Tillståndet behöver sällan behandlas, men en läkare bedömer alltid en gul hudton utifrån hela bilden.

Gul hud utan gula ögonvitor

Ibland får huden en gulaktig ton av något helt annat än bilirubin. Ett högt intag av karotenrika grönsaker som morötter, sötpotatis och pumpa kan färga huden gulorange, tydligast i handflatorna och under fötterna. Det här kallas karotenemi och är ofarligt. Ögonvitorna förblir vita, vilket brukar skilja det från gulsot.

Vilka blodprover visar varför huden blir gul?

Vid gul hud används blodprover för att mäta både bilirubin och hur väl levern fungerar. Eftersom olika orsaker påverkar olika prover ger värdena tillsammans en bild av var störningen sitter. Ett enskilt värde säger därför sällan hela sanningen; det är mönstret i flera markörer tillsammans, snarare än ett enskilt värde, som vägleder tolkningen.

• Bilirubin mäter mängden av färgämnet i blodet och speglar direkt gulsotens grad. Ett kompletterande prov, konjugerat bilirubin, visar hur stor del som levern redan hunnit bearbeta, vilket hjälper till att skilja orsakerna åt.
• ALAT och ASAT är enzymer som läcker ut i blodet när leverceller skadas. Höga värden av dessa talar för att problemet sitter i själva levern.
• ALP och GT tenderar att stiga när gallans avflöde är påverkat. Ligger de högre än ALAT och ASAT brukar det tyda på ett hinder i gallvägarna.
• Blodstatus kartlägger de röda blodkropparna och kan fånga upp tecken på att de bryts ner i ökad takt. Det gör provet värdefullt när gulsoten kan bero på att blodkroppar förstörs i förtid.

Vad kan du göra för din lever i förebyggande syfte?

Levern tål en hel del och läker fint när den får mindre att kämpa mot. Har du fettlever kan det räcka med att gå ner fem till tio procent i vikt för att märka skillnad, och att röra mer på sig hjälper på liknande sätt.

Ett av de enklaste sätten att avlasta levern är att hålla nere alkoholintaget, eftersom alkohol belastar den direkt. Tidig leverpåverkan märks sällan, och därför kan blodprover ge en indikation innan besvär uppstår.

Spelar ålder någon roll?

Hos nyfödda är gulsot vanligt och beror oftast på att den unga levern ännu inte hunnit mogna, vilket bedöms på ett annat sätt än hos vuxna. Den här artikeln handlar om gul hud hos vuxna, eftersom en nytillkommen gulfärgning hos vuxna oftare behöver utredas.

När bör du söka vård?

Gul hud tillsammans med gula ögonvitor bör alltid utredas av vården, särskilt om den kommer plötsligt eller följs av mörk urin, ljus avföring, buksmärta eller feber. Vid gallsten som ger gulfärgning rekommenderas att söka vård samma dag.

Även när orsaken visar sig vara godartad är det läkaren som avgör detta efter en samlad bedömning. Ett blodprov kan ge en fingervisning om orsaken, men ett värde säger sällan allt på egen hand. Själva tolkningen görs i sitt sammanhang, eftersom samma värde kan betyda olika saker beroende på helheten.

Källor

1177 Vårdguiden – Gallsten

1177 Vårdguiden – Hepatit C

1177 Vårdguiden – Vad menas med fettlever?

Läkemedelsboken – Leversjukdomar, Utredning

Läkartidningen – ABC om ikterus hos vuxna