Polyfenoler är en stor grupp naturligt förekommande ämnen som framför allt finns i växter. De förekommer därför i många livsmedel vi äter, bland annat frukt, bär, grönsaker, nötter, baljväxter, kakao, kaffe och te.
Växterna använder polyfenoler bland annat som pigment och som skydd mot olika typer av yttre påverkan. Hos människan har polyfenoler blivit särskilt uppmärksammade för sina antioxidativa egenskaper och för att de kan påverka flera processer kopplade till cellernas signalering, inflammation och ämnesomsättning.
Vilka olika typer av polyfenoler finns?
Polyfenoler är inte ett enda ämne utan en mycket stor grupp kemiska föreningar. De brukar delas in i olika grupper utifrån sin kemiska struktur. Några viktiga grupper är:
- flavonoider.
- fenolsyror.
- stilbener.
- lignaner.
Flavonoider är en av de största grupperna och omfattar i sin tur flera undergrupper. Bland välkända polyfenoler finns exempelvis quercetin, antocyaniner, katechiner och resveratrol.
Vad är flavonoider?
Flavonoider är en stor undergrupp av polyfenoler. De finns i många frukter, grönsaker, bär, te, kakao och andra vegetabiliska livsmedel.
Flavonoider delas i sin tur upp i flera grupper, däribland flavonoler, flavoner, flavanoner, flavanoler och antocyaniner. Quercetin är exempelvis en flavonol, medan antocyaniner är de pigment som ger många växter röda, blå och lila färger.
Vilka livsmedel innehåller mycket polyfenoler?
Polyfenoler finns framför allt i vegetabiliska livsmedel. Mängden och typen varierar kraftigt mellan olika växter. Exempel på livsmedel som innehåller polyfenoler är:
- blåbär och andra bär.
- äpplen.
- druvor.
- lök.
- broccoli och andra grönsaker.
- nötter.
- baljväxter.
- kakao.
- kaffe.
- te.
En varierad växtbaserad del av kosten ger därför många olika typer av polyfenoler snarare än stora mängder av ett enda ämne.
Vad gör polyfenoler i kroppen?
Efter att polyfenoler har ätits kan de brytas ned och omvandlas både i tarmen och i kroppen. Tarmens mikroorganismer spelar en viktig roll för omsättningen av många polyfenoler.
Polyfenoler och deras metaboliter kan därefter påverka olika biologiska processer. De har bland annat studerats i relation till cellernas signalering, inflammation, blodkärlens funktion och kroppens hantering av oxidativ påverkan.
Olika polyfenoler har dock olika egenskaper. Det går därför inte att betrakta alla polyfenoler som ett enda ämne med en och samma effekt.
Är polyfenoler antioxidanter?
Många polyfenoler har antioxidativa egenskaper i kemiska och experimentella system. Det är också en av anledningarna till att de ofta beskrivs som antioxidanter.
I kroppen är bilden mer komplex. Polyfenoler omvandlas efter att de har ätits och kan påverka kroppen genom flera olika mekanismer. Effekten handlar därför inte enbart om att direkt neutralisera fria radikaler, utan även om påverkan på olika enzymer och cellulära signalvägar.
Vad har polyfenoler med fria radikaler att göra?
Fria radikaler och andra reaktiva molekyler bildas naturligt i kroppen. Bland annat uppstår reaktiva syreföreningar när cellerna producerar energi i mitokondrierna.
Polyfenoler kan påverka oxidativa processer på flera sätt. Vissa kan reagera direkt med reaktiva ämnen, medan andra kan påverka kroppens egna system för att hantera oxidativ belastning.
Vad är oxidativ stress?
Oxidativ stress uppstår när balansen mellan reaktiva ämnen och kroppens förmåga att hantera dem förskjuts. Vid långvarig oxidativ belastning kan bland annat fetter, proteiner och DNA påverkas.
Oxidativ stress studeras i samband med flera sjukdomsprocesser och med biologiskt åldrande. Samtidigt är reaktiva syreföreningar en normal del av kroppens kemi och har viktiga funktioner i bland annat cellernas signalering och immunförsvaret.
Vad har polyfenoler med inflammation att göra?
Många polyfenoler har studerats för sin förmåga att påverka signalvägar som reglerar inflammation. Sambandet är en viktig del av forskningen kring polyfenoler och hälsa.
Det betyder dock inte att polyfenoler kan användas för att diagnostisera eller behandla inflammatoriska sjukdomar. Inflammation kan bland annat undersökas genom blodmarkörer som CRP och hs-CRP.
Vad har polyfenoler med hjärtat och blodkärlen att göra?
Polyfenoler har studerats i relation till hjärt-kärlhälsa, bland annat eftersom vissa av ämnena kan påverka blodkärlens funktion och processer kopplade till oxidation och inflammation.
En kost med mycket frukt, grönsaker, baljväxter, nötter och andra vegetabiliska livsmedel är samtidigt kopplad till bättre hjärt-kärlhälsa av många olika orsaker. Det är därför svårt att isolera betydelsen av enskilda polyfenoler från kostens övriga komponenter.
Blodfetter kan bland annat undersökas genom kolesterol, LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider.
Är resveratrol en polyfenol?
Ja. Resveratrol är en polyfenol som tillhör gruppen stilbener. Ämnet produceras naturligt av vissa växter och finns bland annat i druvskal, jordnötter och vissa bär.
Resveratrol har studerats intensivt i relation till bland annat oxidativ stress, inflammation, ämnesomsättning och åldrande. Resultat från cell- och djurstudier har väckt stort intresse, men effekterna hos människor är betydligt mindre entydiga.
Är quercetin en polyfenol?
Ja. Quercetin tillhör gruppen flavonoider och är därmed en polyfenol. Det finns naturligt i bland annat lök, äpplen, bär, broccoli och kapris.
Quercetin har framför allt uppmärksammats för sina antioxidativa egenskaper och för möjlig påverkan på inflammatoriska och metabola processer.
Kan man mäta polyfenoler med blodprov?
Olika polyfenoler och deras metaboliter kan analyseras med specialiserade laboratoriemetoder, framför allt inom forskning. Det finns däremot inget vanligt blodprov som mäter kroppens samlade nivå av polyfenoler eller visar om man får i sig ”tillräckligt” med polyfenoler.
Blodprov kan i stället användas för att undersöka andra delar av hälsan som polyfenoler ofta studeras i relation till. Exempel är hs-CRP för låggradig inflammation samt glukos och HbA1c för blodsockerreglering.
