Flavonoider är en stor grupp naturliga växtämnen som finns i bland annat frukt, bär, grönsaker, te och kakao. De fungerar bland annat som pigment och skyddande ämnen i växter och bidrar till färgen hos många frukter, blommor och bär.
Flavonoider tillhör den större gruppen polyfenoler. Det finns flera tusen identifierade flavonoider och de skiljer sig åt både kemiskt och biologiskt. Några välkända exempel är quercetin, katechiner och antocyaniner.
Är flavonoider och polyfenoler samma sak?
Nej, men begreppen är nära besläktade. Polyfenoler är den större gruppen och flavonoider är en av de viktigaste undergrupperna.
Alla flavonoider är alltså polyfenoler, men alla polyfenoler är inte flavonoider. Polyfenoler omfattar även andra grupper, exempelvis fenolsyror, lignaner och stilbener. Resveratrol är ett exempel på en polyfenol som inte är en flavonoid.
Vilka olika flavonoider finns?
Flavonoider delas in i flera undergrupper utifrån sin kemiska struktur. Några av de viktigaste är:
- flavonoler, exempelvis quercetin.
- flavoner.
- flavanoner.
- flavanoler, där katechiner ingår.
- antocyaniner.
- isoflavoner.
De olika grupperna finns i olika livsmedel och kan ha olika biologiska egenskaper.
Vilka livsmedel innehåller flavonoider?
Flavonoider finns framför allt i vegetabiliska livsmedel. Exempel är:
- bär.
- äpplen och citrusfrukter.
- druvor.
- lök.
- broccoli och grönkål.
- te.
- kakao.
- baljväxter.
Vilka flavonoider man får i sig beror därför mycket på vilka vegetabiliska livsmedel man äter. En varierad kost ger flera olika typer av flavonoider och andra polyfenoler.
Vad gör flavonoider i kroppen?
Flavonoider bryts ned och omvandlas efter att de har ätits. Både tarmens mikroorganismer och kroppens egna enzymer deltar i processen, och de ämnen som slutligen cirkulerar i blodet kan skilja sig från den ursprungliga flavonoiden i maten.
Flavonoider och deras metaboliter har studerats för påverkan på bland annat oxidativa processer, inflammation, blodkärlens funktion och cellulär signalering.
Är flavonoider antioxidanter?
Flavonoider har antioxidativa egenskaper och kan i experimentella system reagera med fria radikaler och andra reaktiva molekyler.
Att beskriva flavonoider enbart som antioxidanter blir däremot förenklat. I kroppen kan de även påverka olika enzymer, receptorer och signalvägar. Forskningen har därför allt mer kommit att handla om hur flavonoider påverkar cellernas funktion snarare än enbart deras direkta antioxidativa effekt.
Vad har flavonoider med fria radikaler att göra?
Fria radikaler är reaktiva molekyler som bildas naturligt i kroppen, bland annat när cellerna producerar energi. Vid en obalans mellan bildningen av reaktiva ämnen och kroppens försvar kan oxidativ stress uppstå.
Flavonoider kan påverka oxidativa processer både direkt och indirekt. De studeras därför tillsammans med andra polyfenoler inom forskning om oxidativ stress och dess betydelse för hälsa och sjukdom.
Vad är quercetin?
Quercetin är en av de mest studerade flavonoiderna och tillhör undergruppen flavonoler. Den förekommer naturligt i bland annat lök, äpplen, bär, kapris och olika grönsaker.
Quercetin har antioxidativa egenskaper och har studerats i relation till bland annat inflammation, blodkärlsfunktion och ämnesomsättning.
Vad är antocyaniner?
Antocyaniner är flavonoider som fungerar som naturliga pigment i växter. De ger många frukter, bär och grönsaker deras röda, blå, lila och mörka färger.
Blåbär, björnbär, svarta vinbär, körsbär, rödkål och mörka druvor är exempel på livsmedel som kan innehålla antocyaniner.
Vad har flavonoider med inflammation att göra?
Flera flavonoider har i experimentella studier visats påverka signalvägar som deltar i kroppens inflammatoriska processer. Detta är en av anledningarna till att flavonoider studeras inom bland annat hjärt-kärlsjukdomar och metabola sjukdomar.
Inflammation kan undersökas med blodprov som CRP. Vid bedömning av låggradig inflammation kan även hs-CRP användas. Dessa analyser mäter dock inte flavonoider eller antioxidantstatus.
Är flavonoider bra för hjärtat?
Ett högt intag av vegetabiliska livsmedel som innehåller flavonoider har i observationsstudier kopplats till flera positiva hälsoutfall, bland annat inom hjärt-kärlhälsa. Flavonoider kan exempelvis påverka processer som har betydelse för blodkärlens funktion.
Det är samtidigt svårt att avgöra hur stor del av sambandet som beror på flavonoiderna själva. Frukt, grönsaker, bär och andra växtbaserade livsmedel innehåller även fibrer, vitaminer, mineraler och många andra bioaktiva ämnen.
Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom kan bland annat undersökas genom LDL-kolesterol, HDL-kolesterol, triglycerider och Apolipoprotein B (ApoB).
Kan man mäta flavonoider med blodprov?
Enskilda flavonoider och deras metaboliter kan mätas med avancerade laboratoriemetoder, framför allt inom forskning. Det är däremot inte en del av vanliga blodprov eller hälsokontroller.
Det finns därför inget rutinmässigt blodprov som kan tala om hur mycket flavonoider kroppen innehåller eller om intaget är optimalt. Blodprover kan i stället användas för att undersöka exempelvis inflammation, blodfetter, blodsocker och olika delar av näringsstatus.