Influensa är en smittsam luftvägsinfektion som orsakas av influensavirus. Sjukdomen förekommer framför allt under vinterhalvåret och kan drabba människor i alla åldrar. Influensa kännetecknas ofta av ett snabbt insjuknande med feber, hosta, huvudvärk, muskelvärk och kraftig trötthet. De flesta tillfrisknar inom en till två veckor, men vissa personer kan utveckla komplikationer, exempelvis lunginflammation.
Vad orsakar influensa?
Influensa orsakas av influensavirus, framför allt influensa A och B, som ligger bakom de årliga säsongsepidemierna. Virusets genetiska egenskaper förändras kontinuerligt, vilket innebär att immuniteten efter tidigare infektioner eller vaccination inte alltid ger ett fullständigt skydd mot nya virusvarianter.
Influensa sprids främst genom små droppar och luftburna partiklar från luftvägarna när en smittad person exempelvis hostar, nyser, pratar eller andas. Smitta kan även ske genom kontakt med förorenade händer och föremål.
Vilka är de vanligaste symtomen på influensa?
Influensa börjar ofta plötsligt och kan ge flera symtom samtidigt. Vanliga symtom är:
- Feber, ibland hög feber.
- Torrhosta och halsont.
- Huvudvärk och muskelvärk.
- Uttalad trötthet och sjukdomskänsla.
- Frossa och värk i kroppen.
- Nästäppa eller rinnsnuva.
Barn kan även få magbesvär som illamående, kräkningar och diarré. Äldre personer och personer med nedsatt immunförsvar kan ibland ha influensa utan tydlig feber.
Hur länge varar influensa?
De flesta börjar må bättre inom några dagar, men feber och andra akuta symtom kan kvarstå omkring en vecka. Hosta och trötthet kan fortsätta under ytterligare en till två veckor eller ibland längre.
Inkubationstiden, det vill säga tiden mellan smitta och symtom, är vanligtvis ett till fyra dygn. En person kan vara smittsam redan innan symtomen börjar och fortsätta smitta under flera dagar efter insjuknandet.
Vad är skillnaden mellan influensa och förkylning?
Både influensa och förkylning orsakas av virus, men sjukdomsförloppet skiljer sig ofta åt. Influensa börjar vanligtvis mer plötsligt och ger oftare hög feber, muskelvärk och kraftig sjukdomskänsla. En vanlig förkylning utvecklas ofta mer gradvis och kännetecknas framför allt av snuva, nästäppa och halsont.
Symtomen kan dock överlappa, och det är inte alltid möjligt att avgöra vilken infektion en person har enbart utifrån symtomen.
Hur behandlas influensa?
Behandlingen består i de flesta fall av vila, tillräckligt med vätska och symtomlindring. Febernedsättande och smärtstillande läkemedel kan användas vid behov.
Antivirala läkemedel kan i vissa fall förkorta sjukdomsförloppet och minska risken för komplikationer, särskilt hos personer med ökad risk för allvarlig influensa. Behandlingen har bäst effekt om den påbörjas tidigt.
Antibiotika hjälper inte mot influensavirus, men kan behövas om en bakteriell komplikation, exempelvis bakteriell lunginflammation, utvecklas.
Vaccination är den viktigaste förebyggande åtgärden för personer som har ökad risk att bli allvarligt sjuka.
När bör man söka vård vid influensa?
De flesta behöver inte söka vård vid influensa. Sjukvården bör däremot kontaktas vid försämring efter en inledande förbättring, långvarig feber eller om symtomen är särskilt uttalade. Personer i riskgrupper bör kontakta vården tidigt vid misstänkt influensa eftersom antiviral behandling kan vara aktuell.
Vid andningssvårigheter, förvirring eller kraftigt påverkat allmäntillstånd behövs omedelbar medicinsk bedömning.
Kan blodprover visa om man har influensa?
Vanliga blodprover kan inte säkert avgöra om en person har influensa. Blodmarkörer som CRP och leukocyter kan ibland påverkas vid infektioner, men förändringarna är inte specifika för influensa.
För att bekräfta influensa används i stället virusdiagnostik, vanligtvis PCR-analys av prov från luftvägarna. Blodprover kan däremot vara aktuella för att bedöma inflammation, allmäntillstånd eller misstänkta komplikationer.