Vatten och hälsa

Medisera vill önska God Jul genom att stödja WaterAids arbete för en värld där alla människor har tillgång till rent vatten, toaletter och hygien. Vatten är en grundläggande förutsättning för liv, hälsa och samhällsutveckling. Artikeln handlar om vattnets betydelse för kroppen och vår hälsa samt om WaterAids arbete globalt.

Vad består vatten av?

Vatten är en kemisk förening som består av två väteatomer och en syreatom (H₂O). Molekylen fungerar som ett universellt lösningsmedel och möjliggör kemiska reaktioner som är nödvändiga för liv.

Hur stor del av kroppen består av vatten?

En vuxen människas kropp består till cirka 50–60 procent av vatten. Andelen är högre hos spädbarn och något lägre hos äldre. Vattnet finns i alla kroppens celler, vävnader och organ och är avgörande för att kroppen ska fungera normalt.

Varför behöver vi vatten?

Vatten är nödvändigt för att kroppen ska fungera normalt eftersom det reglerar kroppstemperaturen, transporterar näring och syre till cellerna, möjliggör matsmältning och upptag av näringsämnen samt för bort avfallsprodukter via urin och svett. Det bidrar också till att upprätthålla blodvolym och ett stabilt blodtryck. Vid brist på vatten försämras både den fysiska och den mentala prestationsförmågan, vilket kan leda till trötthet, nedsatt koncentration och minskad uthållighet.

Finns det olika typer av vatten?

Ja, det finns olika typer av vatten, där de vanligaste är kranvatten (dricksvatten), mineralvatten, källvatten och avsaltat vatten. Skillnaderna mellan dessa handlar främst om mineralinnehåll och ursprung, medan vattnets grundläggande kemiska struktur alltid är densamma. I Sverige är kranvatten både säkert och hälsosamt. Det kontrolleras enligt strikta livsmedelsregler och innehåller ofta nyttiga mineraler som kalcium och magnesium.

Vilken koppling finns mellan blod och vatten?

Blod består till ungefär 55 procent av plasma, och plasman består till cirka 90 procent av vatten. Vattnet gör det möjligt för blodet att transportera syre, näringsämnen, hormoner och avfallsprodukter genom kroppen.

Vad är bra att tänka på inför ett blodprov?

Inför ett blodprov är det viktigt att följa de instruktioner man fått, eftersom förberedelserna kan påverka provresultatet. I vissa fall behöver man fasta, vilket innebär att man inte ska äta under ett visst antal timmar före provtagningen, och ofta rekommenderas även att undvika alkohol dygnet innan.

Det är i regel bra att dricka vatten inför blodprov, eftersom tillräcklig vätsketillförsel kan göra blodkärlen mer lättåtkomliga och därmed underlätta provtagningen. Samtidigt bör man undvika att dricka mycket stora mängder vatten precis före provet, eftersom det kan späda ut blodet. Ett överdrivet vattenintag kan påverka vissa analysvärden, exempelvis elektrolyter som natrium, samt värden som hemoglobin, hematokrit och i vissa fall kreatinin, genom så kallad hemodilution. Därför rekommenderas ett måttligt vätskeintag om inget annat anges av vården. Läs mer om vätskebalans.

Kan man dricka för mycket vatten?

Ja, att dricka extremt stora mängder vatten på kort tid kan leda till hyponatremi, där saltbalansen i blodet rubbas. Tillståndet är ovanligt men kan vara allvarligt. Läs mer om njurarna och om balansen mellan hydrering och elektrolyter.

Kan man dricka för lite vatten?

Ja, om man dricker för lite vatten kan kroppen hamna i vätskebrist, även kallat dehydrering. Vätskebrist innebär att kroppen förlorar mer vätska än som tillförs, vilket påverkar flera viktiga funktioner. Tidiga symtom är ofta trötthet, huvudvärk, yrsel och nedsatt koncentrationsförmåga, eftersom blodvolymen minskar och syre- och näringstillförseln till hjärnan försämras. Urinen blir mörkare och mer koncentrerad när njurarna försöker spara på vätska, vilket är ett tydligt tecken på att kroppen behöver mer vatten. Vid mer uttalad eller långvarig vätskebrist kan njurfunktionen påverkas negativt, eftersom njurarna inte får tillräckligt med vätska för att effektivt rena blodet. Även hjärtat kan belastas, då det måste arbeta hårdare för att upprätthålla blodtryck och cirkulation. Långvarig vätskebrist ökar dessutom risken för njursten, urinvägsinfektioner och i allvarliga fall cirkulationspåverkan. Läs mer om hur mycket vatten man behöver per dag.

Förorenat vatten i Sverige – är det vanligt?

Nej, det är inte vanligt. Svenskt dricksvatten håller generellt hög kvalitet, men lokala problem med förorenat vatten förekommer. Föroreningar kan komma från industri, militära verksamheter, avloppsutsläpp, jordbruk och naturliga ämnen i marken. De kan finnas i både grundvatten och ytvatten, inklusive råvatten som används för dricksvattenproduktion. Förorenat vatten innehåller skadliga ämnen i nivåer som kan påverka miljö, djurliv och människors hälsa negativt. Det kan vara exempelvis tungmetaller, organiska miljögifter, kemikalier från industri, lantbruk eller andra mänskliga aktiviteter.

Rent vatten förändrar liv – från global kris till lokal förändring

Vatten är en global bristvara och världen står inför en omfattande vattenkris. Vatten har betydelse för ett samhälles utveckling i stort till exempel för att barn ska kunna gå i skolan, för att människor ska kunna arbeta och för att samhällen ska kunna utvecklas. I dag saknar cirka 703 miljoner människor tillgång till rent vatten och i sju av tio hushåll utan vatten är det kvinnor och flickor som ansvarar för att hämta det. För många innebär detta att bära 20 liter vatten, motsvarande 20 kilo, långa sträckor flera gånger om dagen. Samtidigt går 546 miljoner barn i skolor som saknar grundläggande tillgång till rent vatten, vilket påverkar både hälsa och utbildning.

WaterAid är en internationell organisation som samarbetar långsiktigt med lokala partners och bedriver påverkansarbete gentemot beslutsfattare på både nationell och global nivå. Organisationen är verksam i 30 länder och har sedan starten 1981 bidragit till att 28,5 miljoner människor fått tillgång till rent vatten och att 29 miljoner har fått tillgång till toaletter. WaterAid finns i Sverige sedan 2009.

Tillgång till rent vatten påverkar barns skolgång

Ett exempel på hur tillgång till vatten förändrar liv finns i Colombia. Där saknar 1,4 miljoner människor rent vatten och 4,9 miljoner saknar toaletter. I La Guajira, där många ur ursprungsbefolkningen wayuu bor, var situationen mycket besvärlig. På Guaymaralskolan fanns tidigare inga toaletter och barnen tvingades uträtta sina behov utomhus. Detta ledde till avbrutna lektioner, låg skolnärvaro och en särskilt utsatt situation för flickor under menstruation. År 2023 installerade WaterAid toaletter och kranar med rent vatten på skolan. Resultatet blev färre sjukdomar och diarréer, ökad skolnärvaro och en tryggare skolmiljö, särskilt för flickor. Som läraren Kenia Bolaño beskriver det: ”Barnen älskar vattnet – de säger att det smakar som regn.”

Källor

Livsmedelsverket – Dricksvatten

1177 Vårdguiden – Vätskebrist och uttorkning

1177 Vårdguiden – Så fungerar blodet

1177 Vårdguiden – Vätskebrist

Livsmedelsverket – Kadmium

Svenskt Vatten – PFAS i dricksvatten

WaterAid Sverige