PFAS, blodanalyser och immunförsvarsbrist

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är kemikalier som skapats för att stöta bort fett, smuts och vatten. De finns i många vardagsprodukter som non-stick-köksredskap, vattenavvisande kläder och vissa typer av livsmedelsförpackningar. Det som gör PFAS problematiska är att de är extremt svåra att bryta ner i naturen. Dessa ämnen kan ansamlas i människokroppen och miljön under lång tid, vilket skapar en hälsorisk.

Hur påverkar PFAS hälsan?

Forskning visar att PFAS kan ha en rad skadliga effekter på hälsan. De kan bland annat öka risken för vissa cancerformer, påverka levern och fettmetabolismen, rubba hormonbalansen (särskilt sköldkörtelhormoner), försämra immunförsvaret och påverka kolesterolnivåer samt födelsevikt hos nyfödda barn. Studier har visat att vissa PFAS-typer, såsom PFOA och PFOS, kan leda till allvarliga hälsoproblem vid långvarig exponering. För flertalet PFAS-ämnen saknas dock kunskap om deras effekter på hälsan, men det finns starka skäl att betrakta alla PFAS som hälsoskadliga.

Hur får man i sig PFAS?

Människor kan generellt exponeras för PFAS genom:

• Mat: Framför allt fisk från förorenade sjöar
• Dricksvatten: Särskilt i områden med förorenade vattentäkter
• Inomhusluft: Små partiklar kan spridas från vardagsprodukter och byggmaterial

Här kan du läsa mer om PFAS i vardagen med råd till dig som privatperson, från Kemikalieinspektionen.

Här kan du läsa mer om PFAS från Livsmedelsverket.

PFAS i dricksvatten Ronneby, Karlskrona och Uppsala

I Sverige får vi generellt  i oss låga halter PFAS framför allt från maten, exempelvis genom att äta fisk från förorenade sjöar. Vi får också i oss låga halter PFAS från inomhusluften eftersom ämnena sprids från prylar och material i våra hem. Lokalt har människor också utsatts för betydligt högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel från brandövningsplatser. Ronneby, Karlskrona och Uppsala är exempel på platser där man upptäckt att kommunala vattentäkter och privata brunnar har förorenats av PFAS. Att dricka vatten med höga halter av PFAS under lång tid misstänks öka risken för negativa hälsoeffekter.

Kan man mäta PFAS i blodet?

Ja, det är möjligt att mäta PFAS-halter i blodet genom specialiserade tester. Sådana tester kan ge en uppfattning om exponering, men det finns i dagsläget inga standardiserade riktlinjer för hur höga halter som är farliga för hälsan.Här kan du läsa om Magnus från Kallinge som fick ta blodprov för PFAS hos sin vårdcentral.

Kan jag mäta halten av PFAS i blodet hos Medisera?

Nej, Medisera kan tyvärr inte erbjuda blodprov för att mäta halten av PFAS via blodprov.

Vilka typer av PFAS analyseras i blod?

Vid laboratorietester fokuserar man oftast på de PFAS som är mest förekommande i miljön och har en påverkan på hälsan. Det finns flera typer av PFAS, men de vanligaste som analyseras om man har exponerats för PFAS är:

• PFOS (perfluoroktansulfonat)
• PFOA (perfluoroktansyra)
• PFHxS (perfluorhexansulfonat)

Dessa ämnen dominerar oftast den totala PFAS-exponeringen, men andra typer som PFNA, PFDA och PFHpA kan också påträffas vid laboratorieanalyser. Här kan du läsa mer från Lunds Universitet gällande serumhalter av PFAS i Ronneby. Här kan du läsa om vilka PFAS-föreningar som analyserades och varför.

Olika typer av PFAS

Det finns flera olika typer av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS), men de mest studerade och reglerade är följande:

1. Långkedjiga PFAS (högpersistenta och bioackumulerande). Dessa PFAS har långa kolkedjor, vilket gör dem mer benägna att bioackumuleras i människor och djur.

• PFOA (Perfluoroktansyra) – Används i brandsläckningsskum, impregnering och non-stick-beläggningar. Kopplad till cancer och leverpåverkan.
• PFOS (Perfluoroktansulfonat) – Tidigare använt i textilimpregnering, brandsläckningsskum och elektronik. Kopplat till lever- och immunsystemspåverkan.
• PFHxS (Perfluorhexansulfonat) – Förekommer i impregnerade textilier och skum. Har liknande egenskaper som PFOS och kan påverka sköldkörteln.
• PFNA (Perfluornonansyra) – Har använts i plast- och kemikalieproduktion. Påverkar lever- och fettmetabolism.
• PFDA (Perfluordekansyra) – Finns i vissa industrikemikalier. Misstänks vara hormonstörande.

2. Kortkedjiga PFAS (mindre bioackumulerande men fortfarande persistenta). Dessa har kortare kolkedjor och har utvecklats som ersättare för långkedjiga PFAS, men de bryts fortfarande inte lätt ned i miljön.

• PFBS (Perfluorbutansulfonat) – Ersättare för PFOS i vissa industriella applikationer. Mindre bioackumulerande men ändå miljöbeständig.
• PFHxA (Perfluorhexansyra) – Kortkedjig ersättare för PFOA. Kan finnas i vattenavvisande textilier och brandsläckningsskum.
• PFBA (Perfluorbutansyra) – Används i medicintekniska produkter och vissa industriella processer.

3. Fluorerade polymerer (stabilare men svåra att bryta ner). Dessa är mycket stabila ämnen som används i produkter med låg friktion och vattenavvisande egenskaper.

• PTFE (Polytetrafluoreten, även känt som Teflon) – Används i non-stick-pannor, vattentäta kläder och elektriska isoleringsmaterial.
• FEP (Fluorerad etenpropenpolymer) – Används inom elektronik och medicinska produkter.

Hur påverkar PFAS immunförsvaret?

Studier visar att PFAS kan påverka immunförsvaret genom att:

• Minska produktionen av antikroppar
• Försämra kroppens förmåga att bekämpa infektioner
• Påverka T- och B-lymfocyter – viktiga för immunförsvaret
• Barn som exponerats för höga PFAS-halter har i vissa studier visat sig ha sämre respons på vaccinationer

Blodprov och immunbrist

För att undersöka status på sitt immunförsvar kan man ta blodprov som analyserar olika komponenter, nedan kan du läsa om ett urval av analyser som är relevanta i sammanhanget.

Basal lymfocytanalys (T-, B- och NK-celler)

Vid en basal lymfocytanalys mäter man nivåer av T-, B- och NK-celler (CD3, CD19 och CD16/56) samt T-lymfocyter (CD3, CD4, CD8 samt kvot CD4/CD8). Det går nu att beställa Basal lymfocytanalys via Medisera. Här kan du läsa mer om analysen på Karolinska Universitetslaboratoriet.

Komplementfunktion (C3 och C4)

Detta blodprov används för att bedöma immun- och komplementbrist. Här kan du läsa mer om analysen hos Karolinska Universitetslaboratoriet. Hör gärna av dig till oss på Medisera om du är intresserad av att utföra komplementfunktion, analysen finns ännu inte i vårt utbud.

Immunglobuliner

Immunglobbulinerna IgG, IgA och IgM är viktiga för kroppens försvar mot infektioner.

Beställ IgG

Beställ IgA

Beställ IgM

Här kan du se vilka analyser som finns att beställa inom området “Immunförsvar”.

Vad brukar ingå i en läkarundersökning för att bedöma immunbrist och vilka symtom har man vid immunbrist?

Blodprover är endast en del av en immunbristutredning. Det räcker inte med ett blodprov för att dra en slutsats, en läkare behöver göra en bredare utredning och ta hänsyn många olika faktorer. Nedan kan du läsa mer om hur det kan gå till.

Anamnes (sjukdomshistoria)

Läkaren ställer frågor för att identifiera tecken på immunbrist, exempelvis; infektionshistorik, antibiotikaanvändning, autoimmuna sjukdomar, familjehistoria, vaccinrespons samt gastrointestinala symtom (kronisk diarré, näringsbrist).

Fysisk undersökning

Läkaren gör en allmän undersökning och tittar särskilt på:

• Lymfkörtlar (storlek och känslighet)
• Tonsiller (avsaknad eller svullnad kan indikera immunbrist)
• Hud (tecken på infektioner, eksem eller autoimmuna manifestationer)
• Lever och mjälte (förstorade organ kan indikera immunsystemproblem)

Blodprover och laboratorietester

För att analysera immunsystemets funktion tas olika blodprover.

• Grundläggande immunstatus. Blodstatus med differentialräkning: antal och typ av vita blodkroppar (leukocyter, neutrofiler, lymfocyter)

Beställ Blodstatus och B-celler

• CRP och SR. Inflammation i kroppen

Beställ CRP

Beställ SR (sänkan)

• Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM, IgE). Mäter antikroppsnivåer.

Beställ analys av antikroppar

• Komplementproteiner (C3, C4). Viktiga för immunsystemets funktion.

Är du intresserad av denna analys? Kontakta gärna Medisera.

• Lymfocytundersökning. T-, B- och NK-cellsanalys. Bestämmer proportionen av immunceller.
• CD4/CD8-kvot: Används för att bedöma T-cellernas balans.

Beställ Basal lymfocytanalys

Mer avancerade och specialiserade undersökningar vid misstanke om immunbrist

Om man misstänker immunbrist kan man ibland behöva göra ytterligare tester och undersökningar. Nedan kan du läsa om vad det kan handla om.

• Läkaren kan behöva göra så kallade funktionstester av immunförsvaret till exempel vaccinrespontest eller neutrofilfunktionstest.
• Genetiska tester och avancerade analyser (vid misstanke om primär immunbrist). Här letar man efter mutationer som kan orsaka medfödd immunbrist.
• Flödescytometri. Avancerad analys av immunceller.
• Specialistbedömning. Vid misstanke om immunbrist kan läkaren remittera till en specialist inom klinisk immunologi.

Källor

National Institute of Environmental Health Sciences (NIEHS) Studier har kopplat PFAS-exponering till levertoxicitet, hormonstörningar och immunförsvarspåverkan.

Agency for Toxic Substances and Disease Registry. Health Effects: PFAS Information for Clinicians – 2024

NIH – PFAS and Metabolic Health.  En studie från 2023 visade att PFAS är associerat med förändringar i lipidmetabolism, vilket kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.

World Health Organization (WHO) – PFAS Risk Assessment. WHO har identifierat PFAS som potentiellt cancerframkallande och kopplat dem till negativa effekter på reproduktiv hälsa.

Forskningsstudier om PFAS- Ronneby Kommun, Lunds Universitet. En svensk studie undersökte höga PFAS-nivåer i Ronneby och fann att befolkningen hade påtagliga immunförsvarsavvikelser.

Livsmedelsverket

Kemikalieinspektionen

United States Environmental Protection Agency. PFAS i dricksvatten