Hur mycket alkohol kan jag dricka och vad händer i kroppen?
28 juni 20242023 publicerade Socialstyrelsen nya gränsvärden gällande riskbruk av alkohol för befolkningen generellt. Gränsen för vad som räknas som ett riskbruk för män sänks från 14 till 10 standardglas eller mer per vecka. Gränsen för kvinnor ändras inte och ligger kvar på samma nivå som tidigare, 10 standardglas. Intensivkonsumtion är också en risk. Det definieras som 4 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle, en gång i månaden eller oftare och gäller både män och kvinnor. Man har inte kunnat ange en gräns för när alkoholkonsumtion är riskfritt. Socialstyrelsens grundar sin rekommendation på en mängd data till exempel ny forskning, andra länders bedömningar samt expertis inom området.
Vad är ett standardglas?
Ett standardglas motsvarar cirka 12 gram ren alkohol, vilket ungefär motsvarar ett litet glas vin (150 ml), en starköl (330 ml) eller en drink (40 ml sprit).
Individuell bedömning
Risken gällande alkoholkonsumtion varierar mellan individer och kan påverkas av faktorer som ålder, vikt och allmänt hälsotillstånd.
Vad händer i kroppen när man dricker alkohol?
När du dricker alkohol påverkas kroppen på ett flertal sätt, här kan du läsa om vilka organ eller system som påverkas:
- Hjärnan: När du dricker alkohol påverkas hjärnan genom att nervsystemet dämpas. Detta leder till minskad omdömesförmåga, långsammare reaktioner, försämrad motorik och förändrade känslor. Höga konsumtionsnivåer kan leda till blackout och minnesförlust.
- Levern: Levern bryter ner alkohol till mindre skadliga ämnen som kan elimineras från kroppen. Alkoholen blockerar leverns omvandlingsprocess av glykogen. När levern inte kan omvandla glykogen till glukos kan blodsockernivåerna sjunka, vilket kan orsaka problem, framförallt för personer med diabetes. Överdriven och långvarig alkoholkonsumtion kan leda till leverförfettning, hepatit (leverinflammation) och cirros (ärrvävnad som ersätter frisk levervävnad).
- Hjärta och blodkärl: Alkohol kan höja blodtrycket och öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. En viss måttlig konsumtion har föreslagits kunna ha vissa skyddande effekter på hjärtat, men dessa effekter är kontroversiella och överdriven konsumtion är skadlig.
- Mage och tarmar: Alkohol irriterar slemhinnan i mag- och tarmkanalen, vilket kan leda till inflammation, gastrit och magsår. Denna irritation kan också påverka tarmarnas förmåga att absorbera näringsämnen effektivt.
- Bukspottkörteln: Alkohol kan orsaka inflammation i bukspottkörteln (pankreatit). Kronisk pankreatit innebär att bukspottkörtelns förmåga att producera insulin och andra viktiga enzymer helt eller delvis upphör.
- Immunsystemet: Alkohol kan försvaga immunsystemet, vilket gör kroppen mer mottaglig för infektioner och sjukdomar.
Påverkar alkohol blodsockret?
Ja, alkoholförtäring kan sänka nivåerna av blodsocker. För alla människor, inte bara diabetiker, kan alkoholens blockering av leverns glukosproduktion leda till hypoglykemi det vill säga lågt blodsocker. Om man inte äter samtidigt som man dricker alkohol ökar risken att drabbas. Symptom på hypoglykemi kan vara skakningar, svettningar, förvirring och det kan bli allvarligt om blodsockret sjunker till allt för låga nivåer.
Finns det positiva effekter av måttlig alkoholkonsumtion?
Trots varningar om risken med alkoholen finns det forskning som tyder på att låg till måttlig alkoholkonsumtion kan ha vissa hälsofördelar. Studier har visat att en rimlig konsumtion av alkohol kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Det är dock viktigt att notera att dessa fördelar gäller vuxna utan tidigare alkoholproblem och bör inte användas som en ursäkt för överdriven alkoholkonsumtion. Alla delar inte bilden av att låg till måttlig konsumtion av alkohol innebär hälsofördelar och inom forskningsområdet råder det inte konsensus.
Finns det sociala och psykologiska fördelar med att dricka alkohol?
Att dricka alkohol då och då kan ha sociala och psykologiska fördelar. Att delta i sociala sammanhang där alkohol konsumeras kan bidra till att bygga relationer och stärka sociala band. Man bör dock dricka med måtta och inte använda dessa argument som en ursäkt för att dricka överdrivna mängder. Alkohol kan ha olika effekt på olika människor, beroende på en mängd faktorer. De flesta människor har god insikt i hur mycket de kan dricka och kan hantera det i sociala sammanhang.
Tips för ansvarsfull alkoholkonsumtion
- Sätt gränser: Begränsa antalet drycker per tillfälle och undvik att dricka flera dagar i rad.
- Drick långsamt: Drick med måtta och sprid ut konsumtionen över tid. Drick “varannan vatten”.
- Ät samtidigt: Äta medan du dricker kan minska alkoholens påverkan på kroppen.
- Alkoholfria dagar: Ha flera alkoholfria dagar varje vecka för att ge kroppen en chans att återhämta sig.
- Känn dina gränser: Var medveten om dina egna gränser och undvik att känna dig pressad att dricka mer än du är bekväm med.
Genom att förstå hur alkohol påverkar kroppen och genom att dricka alkohol med måtta kan man generellt undvika negativa effekterna av alkohol. Dock visar de senaste riktlinjerna från Socialstyrelsen att man ej kan hitta belägg för att alkoholkonsumtion skulle vara riskfritt. För personer med diabetes är det viktigt att vara försiktig och alltid äta när man dricker för att undvika hypoglykemi. För den allmänna befolkningen kan låg till måttlig alkoholkonsumtion erbjuda vissa hälsofördelar, men det är viktigt att inte överskrida de rekommenderade gränserna. Alkohol bör konsumeras med försiktighet och medvetenhet om dess effekter på kroppen, oavsett om du har diabetes eller inte.
Dricker du för mycket?
Om du oroar dig över dina alkoholvanor finns hjälp att få. Om du känner att din alkoholkonsumtion påverkar din hälsa eller dina relationer negativt eller om du har svårt att kontrollera ditt drickande, rekommenderas du att söka hjälp från en vårdgivare eller en specialiserad behandlingsklinik.
Kan man testa alkoholkonsumtion med blodprov?
Ja, det kan man. Medisera erbjuder två olika tester via blodprov: PEth och CDT.
Här kan du läsa mer
Dricker du för mycket? Om alkohol och blodanalysen PEth.
Blodprover Alkoholkonsumtion