Njurar och blodmarkörer
23 mars 2022Genom njurtest via blodprov kan man följa blodvärden som är kopplade till njurens funktion och njursjukdomar. Mediseras njurtest innehåller sju analyser av olika ämnen, mineraler och proteiner som kroppen behöver. Vad innebär de egentligen och hur är de kopplade till njurarna?
Albumin
Albumin är ett av kroppens vanligaste proteiner och bildas i levern. Proteinet har många viktiga uppgifter, bland annat hjälper det kroppen att ta upp olika ämnen från maten vi äter. Albumin förhindrar vattnet i blodet från att lämna blodkärlen och samlas i andra delar av kroppen. Proteinet transporterar även fett och vissa hormoner till olika delar av kroppen.
Albumin och njurar
Vid sjukdom i njurarna kan kroppen förlora mer albumin än normalt via urinen. Likaså kan nivåerna minska vid vissa tarmsjukdomar. En analys av albuminvärdet ger en uppskattning på kroppens vätskebalans och näringsstatus.
Natrium
Natrium är ett mineralämne som fyller en mängd viktiga funktioner i kroppen. Bland annat är natrium en viktig komponent för att hålla balans mellan salt och vätska. Mineralämnet hjälper även till vid signalöverföring i kroppens nerver samt vid muskelarbete. Natrium ser till att cellerna fungerar normalt och reglerar mängden vätska i kroppen.
Kroppen får i sig natrium via mat, för det mesta genom salt. Vanligt bordssalt innehåller natrium och man får ofta i sig tillräckligt mycket genom bordssaltet, många får i sig för mycket salt med maten.
Natrium och njurar
Njurarna reglerar hur mycket salt kroppen ska göra sig av med. Natriumet utsöndras sedan ur kroppen via njurarna. Genom att undersöka sin natrium-nivå får man en bild av kroppens salt- och vätskebalans. Om det finns för mycket natrium i kroppen kan det tyda på att njurarnas arbete inte fungerar som det ska.
Kalium
Kalium är en mineral som har flera uppgifter i kroppen. Det är viktigt med rätt mängd kalium i kroppen för att nervsystem och muskelarbete ska fungera. Med hjälp av bland annat kalium fungerar kommunikationen mellan nerver och muskler. Kalium och andra ämnen som natrium, hjälper tillsammans till att anpassa mängden vätska i kroppen.
Den större delen av den rekommenderade dosen kalium kommer från mat och de flesta människor har tillräckligt stort intag av mineralen. Kalium finns i princip i alla livsmedel. Högre halter finns i bland annat nötter, grönsaker och frön.
Kalium och njurar
Kroppen använder vad den behöver av kalium och njurarna rensar bort resten via urinen. Genom att mäta kaliumvärdet tillsammans med andra blodmarkörer kan man få en indikation på njurarnas mående och funktion.
Kalcium
Kalcium är ett av det vanligaste mineralerna i kroppen. Kalcium har en viktigt roll för att muskler, nerver och hjärta ska fungera. Det behövs bland annat för att blodet skall kunna stelna samt för bildandet och underhållningen av skelettet. Ungefär 99 % av all kalcium finns i skelettet, där överblivande 1 % cirkulerar i blodet. Kalciumnivåer är hårt tyglade, därför tas kalcium från skelettet om det finns brist i blodet eller om njurar avsöndrar ett överskott.
En vanlig orsak till kalciumbrist är avsaknaden på intag av mineralen. Kalcium finns i de flesta livsmedel, allra mest i mjölkprodukter, bladgrönsaker och nötter. Vegetabiliska alternativ till mjölk är ofta berikade med kalcium. För lite D-vitamin kan också vara en bidragande orsak till kalciumbrist, då D-vitamin hjälper kroppen att ta upp kalcium från maten.
Kalcium och njurar
Då kalcium är ett av de viktigaste mineralerna i kroppen kan kalciumbrist leda till flera problem. Exempel på vad bristen av mineralet kan påverka är njurarna, skelettet och hjärtat. Låga värden kan även påvisa D-vitaminbrist som i sin tur kan bero på besvär med njurarna.
Kreatinin
Kreatinin är ett ämne som bildas i muskulaturen. Kreatinin skapas när kroppen bryter ner kreatinfosfat, som är musklernas energireserv. Kreatininet hjälper till att omvandla lagrad energi till rörelseenergi. Mängden av ämnet som bildas i kroppen beror främst på hur stor muskelmassa kroppen har.
Kreatinin och njurar
Njurarna ser till att överblivet kreatinin filtreras ut genom urinen. Kreatininvärdet i blodet mäts ofta som en viktig markör för hur väl njurarna fungerar, där höga värden kan indikera på sjukdomar som njursten. Personer med högre muskelmassa kan däremot ha högre värden än andra utan att deras njurfunktion är sämre.
eGFR (Krea) rel
eGFR är ett mått på njurfunktion för att uppskatta njurens glomerulära filtrationshastighet. Glomeruli är njurarnas beståndsdelar där omkring en miljon små glomeruli arbetar för att filtrera blodet. Glomerulin producerar även urin som avfallsprodukt.
eGFR (Krea) rel och njurar
Markören eGFR (Krea) rel baseras på resultatet av blodanalysen gällande kreatinin. Det är en uppskattning av hur mycket blod som passerar njurarnas glomeruli per minut. Låga resultat kan tyda på nedsatt njurfunktion.
Cystatin C
Cystatin C är ett protein som bildas i kroppens celler. Proteinet filtreras och utsöndras sedan genom njurarna.
Cystatin C och njurar
En analys av Cystatin C ger en bild av njurarnas funktion och förmåga att rena blodet och kroppen från slaggprodukter. Om mängden av proteinet är hög kan njurarna lida av nedsatt funktion. Cystacin C- värdet influeras inte av kroppens muskelmassa eller födointag, därför är det en värdefull markör för att skatta njurarnas funktionalitet.
Medisera stöttar Njurfonden
Insamlingsstiftelsen Njurfonden har till syfte att samla in pengar för att kunna bidra till vetenskaplig forskning om njursjukdomar och njurtransplantationer. Stiftelsen arbetar även med kunskapsspridning. Följande parter står bakom Njurfonden: Svensk Transplantationsförening (STF), Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening (SNSF), Svensk Njurmedicinsk Förening (SNF) samt Njurförbundet.
