Njurarna och njurfunktionen

Njurarna är två bönformade organ som sitter på varsin sida om ryggraden i den övre delen av buken. Trots sin relativt lilla storlek har njurarna en viktig betydelse för kroppens funktion och hälsa.

Njurarnas huvuduppgift är att filtrera blodet och göra sig av med restprodukter, överskottsvätska och ämnen som kroppen inte behöver. Samtidigt reglerar njurarna kroppens saltbalans, vätskebalans, blodtryck och flera viktiga hormonsystem.

När njurfunktionen påverkas kan det därför få konsekvenser för stora delar av kroppen. Många njursjukdomar utvecklas dessutom långsamt och kan finnas under lång tid utan tydliga symptom.

Vad gör njurarna?

Njurarna filtrerar varje dygn stora mängder blod för att rena kroppen från restprodukter och samtidigt återföra viktiga ämnen till blodbanan.

Njurarna hjälper bland annat till att reglera:

  • Vätskebalans.
  • Blodtryck.
  • Salt- och mineralbalans.
  • Syra-basbalans.
  • Blodbildning.
  • D-vitaminaktivering.

Genom urinen lämnar bland annat slaggprodukter och överskott av salter kroppen.

Njurarna reglerar även nivåerna av flera viktiga elektrolyter som:

Om balansen rubbas kan det påverka bland annat hjärta, muskler, nervsystem och blodtryck.

Njurarna och hormoner

Njurarna producerar och reglerar även flera hormoner och hormonliknande ämnen.

Ett viktigt hormon är erytropoietin (EPO), som stimulerar bildningen av röda blodkroppar i benmärgen. Vid nedsatt njurfunktion kan produktionen av EPO minska, vilket ibland leder till blodbrist.

Njurarna är också viktiga för att aktivera D-vitamin så att kroppen kan använda det normalt.

Via renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS) hjälper njurarna till att reglera blodtryck, vätskebalans och saltbalans i kroppen. Renin och aldosteron är två viktiga hormoner i detta system.

Vanliga njursjukdomar och njurproblem

Det finns många olika tillstånd som kan påverka njurarnas funktion. Vissa är tillfälliga medan andra utvecklas långsamt över många år.

Vanliga orsaker till nedsatt njurfunktion inkluderar:

Även ärftlighet kan påverka risken för vissa njursjukdomar.

Njursten

Njursten är ett vanligt och ofta mycket smärtsamt tillstånd där kristaller bildas i njurarna eller urinvägarna.

De flesta njurstenar består av kalcium, men de kan även bildas av andra ämnen.

Vanliga symptom vid njursten är:

  • Intensiv smärta i rygg eller sida.
  • Smärta som strålar mot ljumsken.
  • Blod i urinen.
  • Illamående och kräkningar.
  • Täta urinträngningar.

Njursten kan ibland leda till urinvägsinfektion eller blockera urinflödet, vilket i vissa fall kan orsaka njurskada.

Njursvikt

Njursvikt innebär att njurarna inte längre klarar av att rena blodet och reglera kroppens vätske- och saltbalans normalt.

Njursvikt kan utvecklas:

  • Akut. det vill säga snabbt under timmar eller dagar.
  • Kroniskt, det vill säga gradvis under månader eller år.

Kronisk njursjukdom utvecklas ofta långsamt och kan ge få symptom i tidiga stadier.

Vanliga symptom vid nedsatt njurfunktion är:

  • Trötthet och energibrist.
  • Nedsatt aptit.
  • Klåda.
  • Svullna ben och fötter.
  • Andfåddhet.
  • Illamående.
  • Högt blodtryck.
  • Muskelkramper.

Vid allvarlig njursvikt kan även hjärtrytmrubbningar och vätskeansamling uppstå.

Diabetes och högt blodtryck – vanliga orsaker till njursjukdom

Diabetes och högt blodtryck är två av de vanligaste orsakerna till kronisk njursjukdom.

Förhöjt blodsocker kan med tiden skada njurarnas små blodkärl och försämra filtrationsförmågan.

Även långvarigt högt blodtryck belastar njurarna och kan successivt försämra njurfunktionen.

Nedsatt njurfunktion är dessutom starkt kopplat till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Personer med kronisk njursjukdom har oftare högt blodtryck, kärlförändringar och ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.

Det är därför vanligt att njurfunktion följs upp hos personer med diabetes eller förhöjt blodsocker, hjärt-kärlsjukdom och/eller metabol ohälsa.

Kreatinin och eGFR

Vid bedömning av njurfunktionen används framför allt blodmarkörerna kreatinin och eGFR.

Kreatinin bildas naturligt när muskler omsätter energi. Njurarna filtrerar sedan ut kreatinin via urinen.

Om njurarnas filtrationsförmåga försämras stiger kreatininvärdet i blodet.

Det är dock viktigt att veta att kreatinin även påverkas av muskelmassa, ålder, kön och fysisk aktivitet.

Personer med hög muskelmassa eller intensiv träning kan därför ha högre kreatininvärden utan att njurfunktionen är nedsatt.

För att få en bättre uppskattning av njurarnas filtrationsförmåga används ofta även eGFR, som är en beräknad njurfunktion baserad på kreatinin, ålder och kön.

Ett lätt sänkt eGFR behöver inte alltid innebära sjukdom. Njurfunktionen sjunker något med stigande ålder och bedömningen görs alltid tillsammans med övriga prover, mediciner och eventuella symptom.

Cystatin C, albumin och urinprov

I vissa fall analyseras även Cystatin C, som är en annan markör för njurfunktion.

Cystatin C påverkas mindre av muskelmassa än kreatinin och kan därför ibland ge en mer rättvisande bild av njurarnas filtrationsförmåga.

Albumin används också vid utredning av njursjukdom eftersom läckage av albumin till urinen kan vara ett tidigt tecken på njurskada.

Njurarna ska normalt behålla viktiga proteiner i blodet. Om njurarnas små filter skadas kan protein börja läcka ut i urinen, något som kallas albuminuri eller mikroalbuminuri.

Albuminuri kan vara ett tidigt tecken på njurskada och ses ofta vid diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. I många fall kan förändringar i urinprov upptäckas innan njurfunktionen hunnit påverkas tydligt i blodprover.

Analys av albumin används därför ofta tillsammans med kreatinin och eGFR för att bedöma risken för kronisk njursjukdom.

Många personer med tidig njursjukdom känner sig helt friska. Därför upptäcks nedsatt njurfunktion ofta först genom blodprov eller urinprov.

Läkemedel och njurpåverkan

Vissa läkemedel kan påverka njurfunktionen, särskilt vid långvarig användning eller om njurarna redan är belastade.

Bland annat kan vissa antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), vissa antibiotika och kontrastmedel påverka njurarnas filtrationsförmåga. Även vissa blodtrycksmediciner och vätskedrivande läkemedel kan påverka njurvärden och elektrolytbalans.

Vid nedsatt njurfunktion kan doseringen av vissa läkemedel behöva anpassas eftersom kroppen annars får svårare att göra sig av med läkemedlen.

Det är därför vanligt att njurfunktion följs upp med blodprov vid behandling av kroniska sjukdomar eller användning av vissa läkemedel.

Symptom på nedsatt njurfunktion

Många njursjukdomar ger få symptom i början. Därför upptäcks nedsatt njurfunktion ofta först via blodprov eller urinprov.

Symptom som kan förekomma är:

  • Trötthet.
  • Svullnad i ben och fötter.
  • Förändrad urinmängd.
  • Skummande urin.
  • Högt blodtryck.
  • Illamående.
  • Klåda.
  • Muskelkramper.

Njurfunktion och blodprov

Vid utredning av njurfunktion analyseras ofta flera olika blodmarkörer samtidigt.

Vanliga analyser inkluderar:

Genom att analysera flera markörer samtidigt går det att få en bredare bild av njurarnas filtrationsförmåga och kroppens vätske- och saltbalans.

Läs mer om njurar och blodmarkörer.

Behandling och livsstil

Behandling av njursjukdom beror på orsaken och hur mycket njurfunktionen är påverkad.

Vid kronisk njursjukdom handlar behandlingen ofta om att bromsa försämringen och minska risken för komplikationer.

Viktiga områden inkluderar:

  • Kontroll av blodtryck.
  • Behandling av diabetes.
  • Rökstopp.
  • Viktkontroll.
  • Anpassad kost.
  • Fysisk aktivitet.

Tidig upptäckt av nedsatt njurfunktion kan göra stor skillnad och minska risken för framtida komplikationer.

Mer kring Njurarna och njurfunktionen

Se alla blodprov inom lever och njure

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.