Så kan SSRI påverka hjärnans serotoninsystem

SSRI är en av de vanligaste läkemedelsgrupperna vid depression och ångestsyndrom. Trots att läkemedlen har använts i många år har det länge funnits en fråga som varit svår att förklara: varför kan vissa må sämre i början av behandlingen, samtidigt som den positiva effekten ofta dröjer flera veckor?

En ny studie från forskare vid bland annat Stockholms universitet ger en mer detaljerad bild av vad som kan hända i hjärnans serotoninsystem vid behandling med SSRI. Studien undersökte fluoxetin, ett SSRI-läkemedel, och visade att olika grupper av serotoninceller reagerar på olika sätt beroende på om behandlingen är kortvarig eller mer långvarig.

Vad är SSRI?

SSRI står för selektiva serotoninåterupptagshämmare. Läkemedlen påverkar signaleringen av serotonin, en signalsubstans som bland annat har betydelse för stämningsläge, oro, sömn, aptit och känsloreglering.

SSRI används bland annat vid depression, paniksyndrom, social ångest, tvångssyndrom och generaliserat ångestsyndrom. Effekten kommer sällan direkt. För många tar det flera veckor innan symtomen förbättras tydligt.

Vad visade den nya studien?

Forskarna kartlade hur genaktiviteten förändrades i hjärnans viktigaste område för serotoninproducerande nervceller, den dorsala raphekärnan. Med hjälp av så kallad spatial transkriptomik kunde de se hur olika nervceller påverkades av SSRI över tid.

Resultatet visade framför allt två saker:

• Vissa serotoninceller aktiverades tidigt under behandlingen och var kopplade till prodynorfin, ett ämne som i tidigare forskning har kopplats till stressrelaterade och depressionsliknande reaktioner.
• Andra serotoninceller påverkades först efter längre tids behandling och var kopplade till TRH, ett ämne som kan ha betydelse för antidepressiva effekter.

Detta kan vara en möjlig förklaring till att vissa personer upplever ökad oro, rastlöshet eller obehag i början av en SSRI-behandling, medan den önskade effekten ofta kommer senare.

Betyder det att SSRI skadar hjärnan?

Nej, det är inte vad studien visar. Studien beskriver snarare hur hjärnan anpassar sig på molekylär nivå när serotoninsystemet påverkas av läkemedlet.

Det viktiga är att SSRI inte verkar påverka hela serotoninsystemet på ett enkelt och likformigt sätt. Olika nervcellstyper kan reagera olika, och reaktionen förändras över tid. Det gör bilden mer komplicerad än den äldre förenklade modellen om att depression bara handlar om ”för lite serotonin”.

Varför kan man må sämre i början?

En del personer får biverkningar tidigt i behandlingen, till exempel illamående, oro, sömnproblem, huvudvärk eller en känsla av inre rastlöshet. Den nya studien ger en möjlig biologisk förklaring till detta: vissa nervceller kan aktiveras tidigt på ett sätt som hänger ihop med stressreaktioner.

För många är dessa biverkningar övergående, men de kan vara besvärliga. Därför är det viktigt att behandling med antidepressiva läkemedel följs upp av vården, särskilt under de första veckorna.

Kan studien leda till nya behandlingar?

På sikt, ja. Om forskare kan skilja bättre mellan de nervcellstyper som bidrar till antidepressiv effekt och de som bidrar till biverkningar, kan det öppna för mer träffsäkra läkemedel. Målet skulle kunna vara behandlingar som ger snabbare effekt och färre oönskade reaktioner.

Det betyder däremot inte att dagens behandlingar ska ändras direkt. Studien är viktig för förståelsen av mekanismerna bakom SSRI, men den ersätter inte klinisk bedömning eller etablerade behandlingsrekommendationer.

Blodprov vid trötthet, nedstämdhet och psykiska symtom

Depression och ångest kan inte diagnostiseras med ett vanligt blodprov. Diagnosen bygger på symtom, varaktighet, funktionspåverkan och medicinsk bedömning.

Däremot kan blodprover ibland vara viktiga som komplement, eftersom kroppsliga tillstånd kan ge eller förstärka symtom som trötthet, nedstämdhet, hjärtklappning, sömnproblem, koncentrationssvårigheter och orkeslöshet.

Exempel på blodmarkörer som kan vara relevanta att följa upp vid sådana symtom är:

• TSH, fritt T4 och fritt T3 – för att bedöma sköldkörtelns funktion.
• Vitamin B12 och folat – näringsämnen som behövs för blodbildning och nervsystemets funktion.
• Ferritin, järn och hemoglobin – för att undersöka järnstatus och eventuell blodbrist.
• D-vitamin – låga nivåer kan förekomma vid trötthet och nedsatt allmäntillstånd.
• CRP eller högkänsligt CRP – markörer som kan ge information om inflammation i kroppen.

Blodprover kan alltså inte säga om någon har depression, men de kan bidra till att upptäcka andra tillstånd som ibland ger liknande symtom eller påverkar hur man mår.

Sammanfattning

Den nya studien visar att SSRI påverkar hjärnans serotoninsystem på ett mer detaljerat och tidsberoende sätt än man tidigare kunnat se. Vissa nervceller verkar reagera tidigt och kan möjligen kopplas till initiala biverkningar, medan andra förändringar kommer senare och kan ha samband med den antidepressiva effekten.

För patienter innebär studien inte att man ska ändra eller avsluta sin behandling på egen hand. Däremot stärker den bilden av att SSRI-behandling bör följas upp individuellt, särskilt i början. Vid trötthet, nedstämdhet eller andra ospecifika symtom kan blodprover samtidigt vara ett värdefullt komplement för att undersöka kroppsliga faktorer som kan påverka måendet.

Källor

• Stockholms universitet – New map reveals how antidepressants reshape the brain’s serotonin system
• Forskning.se – Så påverkar antidepressiva hjärnans serotoninsystem
• PubMed – Effects of SSRIs on the spatial transcriptome of dorsal raphe nucleus
• 1177 Vårdguiden – Läkemedel vid depression
• 1177 Vårdguiden – Depression
• Läkemedelsverket – Depression, ångest och tvångssyndrom
• Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom
• NICE – Depression in adults: treatment and management