Kan du bli biologiskt yngre på fyra veckor?

Kan en kostförändring göra kroppen biologiskt yngre på bara fyra veckor? Det låter nästan för bra för att vara sant. Men en ny studie från University of Sydney visar att vissa äldre personer fick en lägre biologisk ålder efter en kortare kostintervention. Resultatet är intressant, men behöver tolkas med viss försiktighet.

Studien har uppmärksammats eftersom den pekar på något som länge varit känt inom medicinen: kroppen reagerar snabbt på förändringar i livsstil. Blodsocker, blodfetter, inflammationsmarkörer och andra blodvärden kan påverkas redan efter några veckor. Frågan är vad det egentligen säger om åldrande.

Vad är biologisk ålder?

Din kronologiska ålder är enkel att förstå. Den räknas från dagen du föddes. Biologisk ålder är något annat. Den försöker uppskatta hur kroppen fungerar rent fysiologiskt, ofta med hjälp av blodprover, blodtryck, kroppssammansättning och andra hälsomarkörer.

Två personer kan alltså båda vara 70 år, men ha olika biologisk ålder. Den ena kan ha låga inflammationsnivåer, god ämnesomsättning och stabila blodvärden. Den andra kan ha förhöjt blodsocker, ogynnsamma blodfetter, högre inflammationsgrad och sämre njurfunktion. Då kan deras kroppar, förenklat uttryckt, se olika gamla ut biologiskt.

Biologisk ålder är därför inte ett exakt mått på hur länge man kommer att leva. Det är snarare ett sätt att sammanväga flera markörer som är kopplade till hälsa, sjukdomsrisk och kroppens funktion över tid.

Vad visade den nya studien?

I den australiska studien ingick 104 personer mellan 65 och 75 år. Deltagarna lottades till fyra olika kostupplägg under fyra veckor. Alla grupper fick ungefär samma andel protein, men kosten skilde sig åt när det gällde mängden fett, kolhydrater och om proteinet framför allt kom från animaliska eller mer växtbaserade källor.

Forskarna såg att flera av kostuppläggen påverkade deltagarnas biologiska ålder i positiv riktning. Bäst resultat sågs hos personer som åt en kost med mindre fett, mer kolhydrater från hälsosamma källor och mer växtbaserat protein. Den grupp som åt en mer traditionell fettrik allätarkost visade däremot ingen tydlig förbättring.

Det betyder inte att deltagarna bokstavligen blev yngre. De fick inte yngre organ, yngre hud eller fler levnadsår bevisade på fyra veckor. Det som förändrades var deras biomarkörer, alltså mätbara värden i kroppen som används för att uppskatta biologisk ålder.

Varför kan kosten påverka biologisk ålder så snabbt?

Många av de markörer som används för att beräkna biologisk ålder är känsliga för livsstil. Blodsocker kan påverkas av kost och viktförändring. CRP och andra inflammationsmarkörer kan påverkas av infektioner, stress, sömn, övervikt, fysisk aktivitet och matvanor. Blodfetter kan förändras när intaget av mättat fett, fibrer och energi ändras.

Det är därför inte orimligt att biologisk ålder, beräknad utifrån sådana markörer, kan förändras på kort tid. Kroppen är dynamisk. Den reagerar hela tiden på hur vi sover, äter, rör oss och återhämtar oss.

Samtidigt är det just därför man ska vara försiktig med rubriker om att människor ”blir yngre”. Om ett blodvärde förbättras på fyra veckor är det positivt, men det säger inte automatiskt att åldrandeprocessen har bromsats långsiktigt. För det krävs längre uppföljning.

Vad åt de som fick bäst resultat?

Studien pekar framför allt på tre saker:

• mindre fett, särskilt från mindre hälsosamma källor,
• mer växtbaserat protein, till exempel från baljväxter, spannmål, nötter och frön,
• mer kolhydrater från näringsrika livsmedel som grönsaker, frukt, fullkorn och baljväxter.

Det handlar alltså inte om snabba dieter, bantningskurer eller extrema upplägg. Resultaten ligger snarare i linje med vanliga kostråd: ät mer växtbaserat, mer fiberrikt, mindre ultraprocessat och mindre mättat fett.

Vilka blodprover kan spegla biologisk ålder?

Olika modeller för biologisk ålder använder olika markörer. En vanlig princip är att kombinera flera blodvärden som tillsammans säger något om inflammation, ämnesomsättning, blodbild, leverfunktion, njurfunktion och näringsstatus.

Exempel på blodmarkörer som ofta är relevanta i sammanhanget är:

• Glukos – speglar blodsocker och ämnesomsättning.
• CRP eller hs-CRP – kan ge information om inflammation i kroppen.
• Kreatinin och eGFR – används för att bedöma njurfunktion.
• Albumin – påverkas bland annat av näringsstatus, inflammation och leverfunktion.
• ALP – ett enzym som bland annat kan kopplas till lever, gallvägar och skelett.
• Blodstatus – visar bland annat hemoglobin, vita blodkroppar och röda blodkroppars egenskaper.
• MCV och RDW – mått kopplade till de röda blodkropparnas storlek och variation.
• LPK och lymfocyter – ger information om immunförsvaret.

En enskild markör säger sällan särskilt mycket om biologisk ålder. Det är kombinationen av flera värden som gör beräkningen mer intressant.

Vad kan man själv ta med sig?

Det viktigaste med studien är inte att man kan ”föryngra” kroppen på en månad. Det viktigaste är att kroppen verkar svara snabbt på bättre vanor, även högre upp i åldrarna.

För många är det hoppfullt. Det betyder att det inte behöver vara för sent att påverka sin hälsa. Även små förändringar kan ge mätbara effekter. Att äta mer baljväxter, grönsaker, fullkorn och frukt, minska på mättat fett och välja mer växtbaserade proteinkällor är enkla åtgärder som ligger nära etablerade kostråd.

Men biologisk ålder bör inte ses som ett facit. Ett värde kan förbättras eller försämras utan att det berättar hela sanningen om hälsan. Infektioner, sömnbrist, stress, träning, läkemedel och tillfälliga förändringar i kroppen kan påverka flera av markörerna.

Behövs mer forskning?

Ja. Studien var relativt liten och pågick bara i fyra veckor. Det gör resultaten intressanta, men inte definitiva. För att veta om kostförändringarna faktiskt påverkar åldrande, sjukdomsrisk och livslängd behövs längre studier med fler deltagare.

Det vore också värdefullt att undersöka om samma resultat gäller i andra befolkningar, till exempel i nordiska länder där matvanor, hälsa och sjukdomsmönster kan skilja sig från Australien.

Slutsats

Den nya studien visar att biologiska åldersmarkörer kan förändras redan efter fyra veckor med en annan kost. Framför allt verkar en mer växtbaserad, fiberrik och mindre fettrik kost kunna påverka markörer som används för att uppskatta biologisk ålder.

Det betyder inte att man blir yngre i vanlig mening. Däremot stärker studien bilden av att blodvärden och andra hälsomarkörer kan påverkas av livsstilen på relativt kort tid. Biologisk ålder kan därför vara ett intressant verktyg för att följa kroppens utveckling över tid, särskilt när det kombineras med medicinsk bedömning och andra relevanta hälsodata.

Källor

• University of Sydney – Dietary changes in older people can improve biological age
• Aging Cell – Short-Term Dietary Intervention Alters Physiological Profiles Relevant to Ageing
• Karolinska Institutet – Hur gammal är du egentligen?