periodisk fasta ämnesomsättning blodvärden

Hur påverkar periodisk fasta ämnesomsättning och blodvärden?

22 januari 2025

Denna artikel är baserad på ett urval av vetenskapliga forskningsstudier. Dessa studier har undersökt hur periodisk fasta (på engelska intermittent fasting, IF) påverkar olika blodmarkörer, exempelvis glukosnivåer, lipider, inflammation, leverenzymer, hormoner samt immunfunktion och metabolism.

Hur förändras ämnesomsättningen under periodisk fasta?

Periodisk fasta leder till flera förändringar i ämnesomsättningen (metabolism) som hjälper kroppen att anpassa sig till perioder utan mat. Dessa förändringar sker för att upprätthålla energibalans, främja fettförbränning och för att använda energi mer effektivt. Här är en översikt över hur ämnesomsättningen förändras under periodisk fasta:

Från förbränning av glukos till fett (metabolt skifte)

Under fastan töms kroppens glukoslager (från glykogen i levern och musklerna) inom cirka 8-12 timmar. När glykogenlagren är låga börjar kroppen bränna fett för att få energi, vilket leder till nedbrytning av fettsyror till ketoner. Ketoner blir den huvudsakliga energikällan för hjärnan och musklerna. Detta skifte från glukos till fett kallas metabolt skifte och är en nyckelfunktion i periodisk fasta.

Vad är ketoner?

Ketoner är molekyler som kroppen producerar som en alternativ energikälla när glukos (socker) inte är tillgängligt i tillräckliga mängder. De bildas i levern genom en process som kallas ketogenes, där fettsyror bryts ner för att tillhandahålla energi. Ketoner används som bränsle för hjärnan, musklerna och andra vävnader, särskilt under förhållanden som fasta, lågkolhydratkost eller ketogen diet. Ketoner är en renare energikälla som genererar mindre oxidativ stress jämfört med glukos, de förbättrar energiutnyttjandet i kroppen och hjärnan. Ökade ketonnivåer kan bidra till viktminskning och bättre metabol hälsa genom att stimulera fettförbränning.

Olika typer av ketoner

  • Acetoacetat (AcAc): Den första ketonen som produceras under ketogenesen.
  • Beta-hydroxybutyrat (BHB): Den mest stabila och vanliga ketonen i blodet, som kan användas som energi av hjärnan och musklerna.
  • Aceton: En biprodukt som delvis utsöndras genom andningen (vilket ger den karakteristiska ”ketonlukten” från andedräkten).
Varför är ketoner viktiga vid periodisk fasta?

Ketoner är kroppens sätt att säkerställa att hjärnan och andra vitala organ får energi även när mat och glukos inte är tillgängliga. De är en viktig del av kroppens förmåga att anpassa sig till fasta och är centrala för många av de hälsofördelar som förknippas med periodisk fasta, såsom ökad fettförbränning, minskad inflammation och förbättrad hjärnhälsa.

Vad är ketoacidos?

Ketoacidos är ett farligt tillstånd där nivåerna av ketoner och blodsocker blir extremt höga, vilket leder till en kraftig försurning av blodet (låg pH-nivå). Det är vanligtvis förknippat med typ 1-diabetes och kallas då för diabetisk ketoacidos (DKA). Det kan också förekomma vid andra tillstånd, som alkoholmissbruk (alkoholinducerad ketoacidos) eller svält, men det är ovanligt.

Vad är skillnaden mellan ketoacidos och ketos?

Det är viktigt att skilja på ketos som är ett normalt, säkert tillstånd och ketoacidos, som är ett kritiskt tillstånd. Vid ketos sker en kontrollerad produktion av ketoner exempelvis under fasta eller ketogen diet, där blodets pH förblir normalt. Vid ketoacidos blir ketonnivåerna så höga att blodets pH blir surt. Ketoacidos är ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar medicinsk vård. Det är särskilt viktigt för personer med diabetes att vara uppmärksamma på tidiga tecken och att följa sin behandlingsplan noggrant för att undvika detta tillstånd.

Ökad fettförbränning

När kroppen övergår från att använda kolhydrater till att använda fett som bränsle ökar fettoxidationen (nedbrytningen av fett till användbar energi). Detta leder över tid till fettförlust. Lipidmetabolismen blir mer aktiv, där triglycerider i fettceller bryts ner till fria fettsyror, som levern sedan omvandlar till ketoner.

Förbättrad insulinkänslighet

Fastande perioder minskar det konstanta tillflödet av glukos i blodomloppet, vilket sänker insulinnivåerna. Lägre insulinnivåer gör att cellerna blir mer känsliga för insulin när det väl finns, vilket förbättrar den totala insulinkänsligheten. Detta hjälper till att effektivisera glukosupptaget i cellerna när man äter och kan minska risken för insulinresistens över tid.

Lägre blodsockernivåer

Fasta leder till lägre glukosnivåer, vilket hjälper till att hantera energilagren mer effektivt. Detta kan gynna personer med prediabetes eller typ 2-diabetes genom att det minskar belastningen på kroppens förmåga att reglera insulin.

Ökning av tillväxthormon (HGH)

Under fasta ökar utsöndringen av tillväxthormon (HGH) avsevärt. HGH främjar fettförbränning och muskelbevarande, vilket gör det lättare att behålla muskelmassa samtidigt som man förlorar fett. Högre HGH-nivåer under fasta stödjer även cellreparation och regenerering, vilket gör fastan potentiellt fördelaktig för vävnader i kroppen.

Förbättrad autofagi

Autofagi är kroppens process för att bryta ner och återvinna skadade celler och proteiner. Fasta ökar kroppens förmåga till autofagi, vilket förbättrar hälsan på cellnivå och kan påverka immunfunktionen positivt. Genom att mer effektivt rensa bort skadade komponenter kan detta potentiellt bromsa åldringsprocesser. Detta är en av anledningarna till att periodisk fasta är kopplad till fördelar som ökad livslängd och minskad risk för vissa kroniska sjukdomar.

Basalmetabolism (BMR) och adaptiv termogenes

I de tidiga stadierna av periodisk fasta kan basalmetabolismen (BMR) sjunka något på grund av kroppens ansträngningar att spara energi när man inte äter. Adaptiv termogenes motverkar en betydande nedgång i ämnesomsättningen med tiden och kroppen blir mer effektiv på att använda fettreserver för energi. Förutsatt att kaloriintaget när man äter är på en hälsosam nivå stabiliseras ämnesomsättningen eller förbättras till och med. Adaptiv termogenes betyder att kroppen vid viktnedgång anpassar förbränningen genom att minska den och göra ämnesomsättningen långsammare. Kroppen har ett inbyggt skydd där metabolismen ställer om till svältläge för att få tillbaka ursprungsvikten.

Minskad inflammation och oxidativ stress

Fasta kan minska nivåerna av proinflammatoriska cytokiner och markörer för oxidativ stress. Denna minskning av inflammation bidrar till bättre metabol hälsa överlag och minskar risken för metaboliskt syndrom. Oxidativ stress, som är kopplad till olika kroniska tillstånd, minskar eftersom fasta förbättrar kroppens förmåga att neutralisera fria radikaler.

Förbättrad mitokondriefunktion

Periodisk fasta kan förbättra mitokondriell effektivitet, vilket gör att cellerna producerar energi mer effektivt och med mindre oxidativ skada. Detta är fördelaktigt för den övergripande metabola hälsan, eftersom mitokondrier är avgörande för energiproduktionen i cellerna.

Kortisol och stressrespons

Fasta kan leda till en ökning av kortisol som är ett stresshormon. Detta är en naturlig respons på att kroppen uppfattar fasta som en mild stressor, men när periodisk fasta görs korrekt når denna kortisolökning vanligtvis inte skadliga nivåer. Det är dock viktigt att övervaka kortisolnivåer om fastan är långvarig eller mycket frekvent, eftersom kroniskt förhöjda kortisolnivåer kan bidra till stressrelaterade problem som viktökning eller ångest.

Övergripande metabol påverkan av periodisk fasta

Nedan metaboliska förändringar är en del av anledningen till att periodisk fasta kan vara effektiv för fettförlust, förbättrad metabol hälsa och minskad risk för kroniska sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar. Detta gäller dock inte för alla. Längre ner kan du läsa om vem som ska undvika periodisk fasta.

Fettförlust och viktkontroll

Periodisk fasta hjälper till med fettförlust genom att öka fettoxidationen och förbättra hormonregleringen.

Förbättrad metabol hälsa

Minskad insulinresistens, bättre blodsockerkontroll och minskad inflammation bidrar till övergripande förbättrad metabol hälsa.

Bevarande av muskelmassa

Tack vare ökad HGH och andra metabola justeringar hjälper periodisk fasta till att bevara muskelmassa även när kroppen befinner sig i kaloriunderskott.

Hur påverkas blodmarkörer av periodisk fasta?

Periodisk fasta kan påverka olika blodvärden. Dessa förändringar i blodvärden beror på faktorer som längden på fastan, vilken metod för fasta man väljer, individens hälsostatus samt vad man äter när man inte fastar. Här är några vanliga effekter som observerats i studier:

Blodsocker och insulin minskar

Periodisk fasta kan förbättra insulinkänsligheten. Det innebär att kroppen kan använda insulin mer effektivt, vilket minskar insulinresistensen. Blodsockernivåerna sänks. Denna effekt är särskilt tydlig hos personer med prediabetes eller typ 2-diabetes.

Beställ Insulintest

Beställ Blodsockertest

Lipider – blodfetter (kolesterol och triglycerider), förbättrade värden

Triglyceridnivåerna sänks, vilket är bra för hjärthälsan. Nivåerna av kolesterol, LDL (dåligt kolesterol) och HDL (bra kolesterol) kan också förbättras.

Beställ Blodfetter – lipidpanel

Inflammatoriska markörer sänks

IF har visat sig minska nivåerna av inflammatoriska markörer som C-reaktivt protein (CRP), vilket kan bidra till en lägre risk för kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar.

Beställ CRP prov

Leverenzym – ALAT (alaninaminotransferas) och ASAT (aspartataminotransferas) sänks

Minskade leverenzymnivåer kan bidra till förbättrad leverhälsa, särskilt hos personer med fettlever.

Beställ Leverprov

Tillväxthormon (HGH) ökar

Periodisk fasta kan öka nivåerna av tillväxthormon, vilket är viktigt för fettförlust och muskeluppbyggnad.

Kortisol kan öka

Fasta kan leda till en ökning av kortisolnivåerna, ett stresshormon, som kan påverka olika metaboliska processer.

Beställ Kortisoltest

Färre Leukocyter

Vissa studier visar en tillfällig minskning av vita blodkroppar under fastan, men de återgår vanligtvis till normala nivåer efteråt.

Beställ Blodstatus (inklusive leukocyter)

Ketonnivåer ökar

Periodisk fasta leder ofta till en ökning av blodketoner, särskilt under en längre period av fasta, eftersom kroppen övergår från glukos till fett som sin primära energikälla.

Metoder för periodisk fasta

Det finns flera olika metoder för periodisk fasta till exempel 5:2 dieten, 16:8 dieten samt 24 timmars fasta. Här kan du läsa mer.

Vem bör undvika periodisk fasta?

Även om periodisk fasta kan erbjuda många hälsofördelar, är det inte lämpligt för alla. Vissa individer och grupper bör undvika eller noggrant överväga detta på grund av potentiella hälsorisker.

Om du är gravid eller ammar, har haft en ätstörning eller om du har typ 1-diabetes bör du avstå. För personer med typ 2-diabetes kan vissa dra nytta av periodisk fasta, men det bör ske med vägledning av behandlande läkare för att undvika komplikationer från blodsockersvängningar. Viss medicinering kräver att man äter för att undvika biverkningar eller för att behandlingen ska ha önskad effekt exempelvis medicin kopplat till blodtryck, sköldkörtel eller mentala hälsotillstånd. Personer som tar mediciner som påverkar blodsockret, till exempel insulin eller sulfonylurea, behöver noggrant hantera matintag och fastande perioder för att undvika farliga blodsockersvängningar. Underviktiga individer (BMI < 18,5) samt barn och tonåringar bör avstå. Personer med vissa medicinska tillstånd som till exempel gastrointestinala sjukdomar (problem med matsmältningssystemet), refluxsjukdom (GERD), skadad mage/tarm samt irritabel tarm (IBS) kan uppleva att fasta förvärrar deras symtom, eftersom matsmältningssystemet kräver regelbundet matintag för att fungera. Om man har en sköldkörtelsjukdom, särskilt hypotyreos, bör man vara försiktig med periodisk fasta, eftersom fasta kan påverka hormonregleringen och förvärra symtomen. Individer med vissa hjärtsjukdomar eller de som tar mediciner som beta-blockerare kan behöva undvika fasta, eftersom elektrolytbalansen och blodtrycket under fasta påverkas och kan utgöra en risk. Om du har binjureutmattning, upplever kronisk stress, lider av migrän eller är äldre bör du avstå ifrån fasta. Kvinnor med oregelbundna menstruationer eller fertilitetsproblem och om man återhämtar sig från sjukdom eller operation bör inte heller fasta. Det rekommenderas inte heller till personer som ägnar sig åt intensiv fysisk aktivitet eller idrott.

Generellt sett är periodisk fasta bra för många, men det är viktigt att bedöma individuella hälsotillstånd och behov innan man börjar. Alla som har underliggande hälsotillstånd bör konsultera en vårdgivare för att säkerställa att periodisk fasta är lämpligt för dem.

Beställ Sköldkörteltest Bas

Beställ DHEAS prov – Binjurefunktion

Källor

Blodsocker och insulinkänslighet

Mattson, M. P., Longo, V. D., & Harvie, M. (2017). Impact of intermittent fasting on health and disease processes. Ageing Research Reviews, 39, 46-58.

Varady, K. A., & Hellerstein, M. K. (2017). Alternate-day fasting and chronic disease prevention: A review of human and animal trials. The American Journal of Clinical Nutrition, 86(1), 7-13.

Lipider (kolesterol och triglycerider)

Catenacci, V. A., et al. (2016). A randomized pilot study comparing zero-calorie alternate-day fasting to daily caloric restriction in adults with obesity. Obesity, 24(9), 1874-1883.

Trepanowski, J. F., & Varady, K. A. (2015). Intermittent fasting and human metabolic health. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, 115(8), 1203-1212.

Inflammatoriska markörer

Antoni, R., et al. (2018). Intermittent versus continuous energy restriction: Differential effects on postprandial glucose and lipid metabolism following matched weight loss in overweight women. The British Journal of Nutrition, 119(5), 507-516.

Leverenzym

Harvie, M., et al. (2011). The effects of intermittent or continuous energy restriction on weight loss and metabolic disease risk markers: A randomized trial in young overweight women. International Journal of Obesity, 35, 714-727.

Hormoner (tillväxthormon och kortisol)

Ho, K. Y., et al. (1988). Fasting enhances growth hormone secretion and amplifies the complex rhythms of growth hormone secretion in man. The Journal of Clinical Investigation, 81(4), 968-975.

Faris, M. A., et al. (2012). Effect of Ramadan fasting on serum levels of neuroendocrine hormones in healthy young men. Saudi Medical Journal, 33(8), 829-835.

Vita blodkroppar och immunsystemet

Longo, V. D., & Mattson, M. P. (2014). Fasting: Molecular mechanisms and clinical applications. Cell Metabolism, 19(2), 181-192.

Cheng, C. W., et al. (2014). Prolonged fasting reduces IGF-1/PKA to promote hematopoietic-stem-cell-based regeneration and reverse immunosuppression. Cell Stem Cell, 14(6), 810-823.

Ketoner

Paoli, A., et al. (2015). Ketogenic diet in neuromuscular and neurodegenerative diseases. BioMed Research International, 2014, 474296.

Beställ blodprov

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.