Vad är lipödem?

Lipödem är en kronisk sjukdom i fettvävnaden som framför allt drabbar kvinnor. Tillståndet innebär att fettvävnaden ökar på ett symmetriskt sätt, vanligtvis över höfter, stuss, lår och underben. Även armarna kan påverkas. Fettansamlingen är ofta öm eller smärtsam och kan göra att kroppen upplevs som oproportionerlig.

Vid lipödem påverkas vanligtvis båda benen eller båda armarna ungefär lika mycket. Fötter och händer är däremot ofta opåverkade, särskilt i början. Det kan därför uppstå en tydlig övergång vid anklarna eller handlederna.

Vilka symtom kan lipödem ge?

Symtomen varierar från person till person, men vanliga tecken är:

  • symmetrisk ökning av fettvävnad på ben, höfter, stuss eller armar.
  • smärta, ömhet eller en tung känsla i de drabbade områdena.
  • att huden och underhudsvävnaden gör ont vid tryck.
  • att man lätt får blåmärken.
  • svullnad som kan öka under dagen eller vid varmt väder.
  • att benens omfång minskar mindre än resten av kroppen vid viktnedgång.
  • trötthet eller nedsatt rörlighet när besvären blivit mer uttalade.

Alla med lipödem har inte tydlig svullnad. Smärta och tryckömhet är ofta mer typiskt än att vätska samlas på samma sätt som vid lymfödem.

Varför får man lipödem?

Den exakta orsaken är inte klarlagd. Det finns tecken på att både ärftlighet och hormonella faktorer kan ha betydelse. Besvären börjar eller förvärras ofta i samband med perioder då hormonnivåerna förändras, exempelvis under puberteten, graviditeten eller klimakteriet.

Lipödem beror inte på dålig kost eller brist på motion. Övervikt kan förekomma samtidigt och kan göra besvären mer belastande, men lipödem och obesitas är två olika tillstånd.

Hur skiljer sig lipödem från vanlig övervikt?

Vid vanlig viktuppgång fördelas fettvävnaden oftast mer över hela kroppen. Lipödem ger i stället en oproportionerlig och symmetrisk fettansamling, framför allt på benen och ibland armarna.

En person med lipödem kan exempelvis ha en relativt smal överkropp, men betydligt större höfter, lår och underben. Den påverkade fettvävnaden kan dessutom vara smärtsam och ge blåmärken lätt, vilket inte är typiskt för vanlig övervikt.

Kostförändringar och fysisk aktivitet kan förbättra den allmänna hälsan och minska annan fettvävnad, men det lipödemrelaterade omfånget påverkas ofta mindre.

Vad är skillnaden mellan lipödem och lymfödem?

Lipödem och lymfödem kan båda orsaka stora eller svullna ben, men de har olika bakgrund. Vid lymfödem fungerar transporten av lymfvätska inte som den ska, vilket gör att vätska samlas i vävnaden. Lymfödem kan vara ensidigt och omfattar ofta även foten eller handen.

Lipödem är däremot vanligtvis symmetriskt och fötterna eller händerna brukar vara opåverkade. Vävnaden är ofta smärtsam och personen kan lätt få blåmärken. I mer avancerade fall kan lipödem förekomma tillsammans med lymfödem.

Hur ställs diagnosen lipödem?

Det finns inget enskilt blodprov eller någon särskild röntgenundersökning som kan fastställa lipödem. Diagnosen bygger främst på personens symtom, sjukdomshistoria och en klinisk undersökning av fettvävnadens fördelning, ömhet och konsistens.

Läkaren kan även behöva utesluta andra orsaker till svullnad eller förändrat omfång, exempelvis lymfödem, venös insufficiens, sköldkörtelsjukdom, njursjukdom eller annan sjukdom som påverkar kroppens vätskebalans.

Kan lipödem upptäckas med blodprov?

Nej, lipödem kan inte diagnostiseras med ett blodprov. Blodprover kan däremot användas för att undersöka andra tillstånd som kan ge svullnad, viktförändring, trötthet eller liknande symtom. Vid en medicinsk utredning kan det exempelvis vara relevant att kontrollera:

  • TSH och fritt T4 för att undersöka sköldkörtelns funktion.
  • kreatinin och eGFR för att bedöma njurarnas filtreringsförmåga.
  • albumin, eftersom låga nivåer kan bidra till att vätska lämnar blodbanan och samlas i vävnaderna.
  • CRP vid misstanke om en pågående inflammatorisk process.
  • HbA1c och glukos för att undersöka blodsockerregleringen.
  • ALAT och ASAT som en del av en bedömning av leverfunktionen.

Normala blodvärden utesluter inte lipödem. Proverna används framför allt för att få en bredare bild av hälsan och för att utesluta andra medicinska orsaker till besvären.

Hur behandlas lipödem?

Behandlingen anpassas efter vilka symtom personen har och hur mycket vardagen påverkas. Målet är framför allt att minska smärta, tyngdkänsla och svullnad samt att bevara rörlighet och livskvalitet. Behandlingen kan bland annat bestå av:

  • individuellt anpassad fysisk aktivitet.
  • kompressionskläder eller kompressionsstrumpor.
  • fysioterapi och råd om rörelse och belastning.
  • hudvård och behandling av eventuella följdbesvär.
  • stöd för att uppnå eller behålla en hälsosam vikt.
  • smärtbehandling vid behov.

Aktiviteter som promenader, cykling, simning och träning i vatten kan fungera bra eftersom de stärker kroppen utan att alltid belasta lederna lika mycket.

I vissa fall kan fettsugning med en metod som är anpassad för lipödem övervägas. Det är ett kirurgiskt ingrepp som kräver en individuell medicinsk bedömning. Kunskapsläget kring olika behandlingar utvecklas fortfarande och tillgången till vård kan skilja sig mellan olika regioner.

Kan lipödem försvinna?

Lipödem räknas som ett kroniskt tillstånd och försvinner vanligtvis inte av sig självt. Besvären behöver däremot inte utvecklas på samma sätt hos alla. Med rätt stöd, fysisk aktivitet och symtomlindrande behandling kan många minska smärtan och fungera bättre i vardagen.

När bör man söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symmetriskt förstorade ben eller armar som gör ont, är tryckömma eller lätt får blåmärken. Det är särskilt viktigt att söka vård om besvären påverkar din rörlighet, sömn eller vardag.

Plötslig eller ensidig svullnad i ett ben är inte typiskt för lipödem och bör bedömas skyndsamt, särskilt om benet samtidigt är rött, varmt eller smärtsamt. Detsamma gäller om svullnaden uppträder tillsammans med andfåddhet eller bröstsmärta.

Välj och beställ hälsokontroll

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.