Lymfödem är ett kroniskt tillstånd där lymfvätska ansamlas i kroppens vävnader eftersom lymfsystemet inte kan transportera bort vätskan på normalt sätt. Resultatet blir en svullnad som oftast uppkommer i en arm eller ett ben, men även andra delar av kroppen kan drabbas.
Svullnaden utvecklas ofta gradvis och kan till en början komma och gå. Med tiden blir den vanligtvis mer bestående om ingen behandling sätts in. Tidig diagnos är därför viktig för att minska risken för långvariga besvär.
Vad orsakar lymfödem?
Lymfödem delas in i primärt och sekundärt lymfödem:
- Primärt lymfödem beror på att lymfsystemet är medfött underutvecklat eller fungerar sämre än normalt. Besvären kan visa sig redan i barndomen eller först senare i livet.
- Sekundärt lymfödem är betydligt vanligare och uppstår när ett tidigare normalt fungerande lymfsystem skadas. Vanliga orsaker är:
-
- Canceroperation där lymfkörtlar tagits bort.
- Strålbehandling.
- Infektioner som påverkar lymfkärlen.
- Trauma eller kirurgi.
- I vissa fall uttalad övervikt.
Vilka symtom är vanliga?
Det vanligaste symtomet är en svullnad som ofta börjar långsamt och successivt ökar. Många upplever dessutom att den drabbade kroppsdelen känns tung, spänd eller stel. Vanliga symtom är:
- Bestående svullnad i arm, ben eller annan kroppsdel.
- Tyngdkänsla eller spänning.
- Minskad rörlighet.
- Stram eller förtjockad hud.
- Återkommande hudinfektioner, exempelvis rosfeber.
Hur skiljer sig lymfödem från vanligt ödem?
Många tillstånd kan ge svullnad i kroppen, men orsaken skiljer sig åt. Vanliga ödem kan bero på exempelvis hjärtsvikt, njursjukdom, leversjukdom eller vissa läkemedel.
Lymfödem orsakas däremot av ett nedsatt lymfflöde. Svullnaden sitter ofta kvar även efter vila och blir successivt mer bestående. Vid långvarigt lymfödem kan huden dessutom bli tjockare och fastare.
Hur ställs diagnosen?
Diagnosen baseras främst på sjukdomshistoria och en klinisk undersökning. Läkaren bedömer bland annat var svullnaden sitter, när den uppkommit och om det finns någon bakomliggande orsak, exempelvis tidigare cancerbehandling.
I vissa fall kompletteras utredningen med ultraljud eller andra bilddiagnostiska undersökningar för att utesluta exempelvis blodpropp eller andra orsaker till svullnaden.
Kan blodprov hjälpa vid utredningen?
Det finns inget blodprov som kan bekräfta lymfödem. Däremot används blodprover ofta för att utesluta andra sjukdomar som kan ge liknande symtom.
Beroende på symtom och sjukdomshistoria kan läkaren exempelvis vilja undersöka njurfunktionen med kreatinin och eGFR, leverfunktionen med ALAT och ASAT, sköldkörtelfunktionen med TSH och fritt T4 samt tecken på inflammation med CRP. Vid misstanke om hjärtsvikt kan även NT-proBNP vara en del av utredningen.
Hur behandlas lymfödem?
Behandlingen syftar till att minska svullnaden, förbättra lymfflödet och förebygga komplikationer. Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto bättre är möjligheterna att begränsa besvären.
Vanliga behandlingsmetoder är:
- Kompressionsstrumpor eller kompressionsärmar.
- Lymfdränage utfört av utbildad terapeut.
- Fysisk aktivitet och anpassad träning.
- Hudvård för att minska risken för infektion.
- I vissa fall kompressionspump eller kirurgisk behandling.
Kan lymfödem förebyggas?
Alla fall går inte att förebygga, men personer som genomgått cancerbehandling med borttagna lymfkörtlar kan minska risken genom att vara fysiskt aktiva, hålla huden hel och undvika återkommande infektioner. Tidig kontakt med vården vid begynnande svullnad kan också förbättra prognosen.
När bör man söka vård?
Du bör kontakta vården om du får en nytillkommen eller tilltagande svullnad i en arm eller ett ben, särskilt om du tidigare behandlats för cancer eller opererats i området.
Om svullnaden uppkommer plötsligt, är kraftigt smärtsam eller kombineras med rodnad, feber eller andfåddhet bör du söka vård skyndsamt eftersom andra allvarliga tillstånd, exempelvis blodpropp eller infektion, behöver uteslutas.
