Listeria är en bakterie som heter Listeria monocytogenes. Den kan orsaka infektionssjukdomen listerios, som är ovanlig, men som kan bli allvarlig i vissa riskgrupper. Bakterien förekommer naturligt i miljön, bland annat i jord, vatten och hos djur, och kan ibland spridas till livsmedel.
Hur smittar listeria?
Listeria smittar främst genom förorenad mat. Till skillnad från många andra bakterier kan listeria överleva och föröka sig i kylskåpstemperatur, vilket gör kylförvarade livsmedel särskilt relevanta. Livsmedel som oftare kopplats till listeria är:
- opastöriserad mjölk och produkter gjorda på sådan mjölk.
- mjuka ostar.
- kallrökt eller gravad fisk.
- charkprodukter och färdiglagad mat med lång hållbarhet.
Till skillnad från kallrökt och gravad fisk räknas rå fisk som sushi inte som en typisk källa till listeria, eftersom den vanligtvis konsumeras färsk och inte efter lång kylförvaring.
Vilka symtom kan listeria ge?
Hos friska personer ger listeriainfektion ofta inga symtom alls eller endast milda besvär, till exempel:
- feber.
- muskelvärk.
- huvudvärk.
- illamående eller diarré.
Hos personer i riskgrupp kan infektionen bli mer allvarlig och spridas till blodet eller centrala nervsystemet. Detta kan leda till blodförgiftning (sepsis) eller hjärnhinneinflammation.
Listeria och graviditet
Gravida har ofta milda eller ospecifika symtom, men infektionen kan ändå påverka fostret. Listeria under graviditet kan leda till:
- missfall.
- för tidig födsel.
- allvarlig infektion hos det nyfödda barnet.
Därför rekommenderas gravida att vara extra försiktiga med vissa livsmedel.
Vilka löper ökad risk?
Allvarlig listerios ses främst hos:
- gravida.
- äldre personer.
- personer med nedsatt immunförsvar, till exempel vid cancersjukdom, organtransplantation eller immunhämmande behandling.
Kan man mäta listeria med blodprov?
Ja, listeria kan påvisas med blodprov, men inte genom ett vanligt rutinprov. Diagnosen ställs oftast genom:
- blododling, där man försöker odla fram bakterien från blodet.
- ibland odling från ryggvätska vid misstänkt hjärnhinneinflammation.
Det finns inga etablerade antikroppstester eller screeningblodprov för listeria hos symtomfria personer. Blodprov tas därför främst vid misstanke om pågående infektion, som CRP, särskilt hos personer i riskgrupp eller vid allvarliga symtom.
Behandling
Listeriainfektion behandlas med antibiotika. Vid misstänkt eller bekräftad allvarlig listerios ges behandling oftast intravenöst på sjukhus. Tidig diagnos och behandling minskar risken för komplikationer.
