Hjärtat och blodomloppet

Hur fungerar hjärtat och blodomloppet?

12 september 2024

Hjärtat och blodomloppet utgör en viktig del av kroppens cirkulationssystem. Den huvudsakliga uppgiften är att transportera syre, näring och avfallsprodukter till och från kroppens celler. Hjärtat fungerar som en pump, medan blodkärlen – vener, artärer och kapillärer – fungerar som transportvägar för blodet.

Hjärtats funktion och koppling till blodomloppet

Hjärtat är motorn i cirkulationssystemet och pumpar blod genom kroppen via det stora och lilla kretsloppet. Det stora kretsloppet forslar syresatt blod från hjärtat till kroppens vävnader och det lilla kretsloppet för blodet till lungorna för att syresättas och bli av med koldioxid.

Hjärtats anatomi – hur är det uppbyggt?

Hjärtat är ett ihåligt organ, främst uppbyggt av muskler. Hjärtat väger ungefär 300 gram hos en vuxen människa. Hjärtats placering i bröstkorgen gör att det skyddas av bröstbenet och ger närhet till lungorna. Hjärtat är indelat i två halvor, vänster och höger.

De fyra hjärtrummen

De två halvorna består av fyra rum: två förmak (höger och vänster) och två kammare (höger och vänster). De två förmaken tar emot blod från venerna och pumpar det vidare till kamrarna, som i sin tur pumpar ut blodet till kärlen.

Förmak

Höger förmak tar emot syrefattigt blod från kroppens vener (övre och nedre hålvenen), medan vänster förmak tar emot syrerikt blod från lungorna via lungvenerna. När förmaken fylls med blod pumpas det vidare till kamrarna genom hjärtklaffarna.

Klaffar

Hjärtats klaffar fungerar som envägsventiler för att blodet ska röra sig i rätt riktning genom hjärtat. Det finns fyra klaffar: trikuspidalklaffen (mellan höger förmak och höger kammare), mitralisklaffen (mellan vänster förmak och vänster kammare), aortaklaffen (mellan vänster kammare och aortan) och pulmonalisklaffen (mellan höger kammare och lungpulsådern).

Stora kroppspulsådern – aorta

Aortan är den största artären i kroppen och för syrerikt blod från vänster kammare ut i det stora kretsloppet.

Lungpulsådern

Lungpulsådern (pulmonalis) tar det syrefattiga blodet från höger kammare till lungorna för att syresättas.

Nedre och övre hålvenen

Hålvenerna är stora vener som tar syrefattigt blod från kroppen tillbaka till hjärtat. Övre hålvenen samlar blod från kroppens övre delar, medan nedre hålvenen samlar blod från de nedre delarna.

Blodets väg genom hjärtat och lungorna

Blodets väg genom hjärtat och lungorna sker cirkulärt och börjar med att syrefattigt blod från kroppen kommer in i hjärtat via den övre och nedre hålvenen. Det rinner in i höger förmak, som pumpar det vidare till höger kammare. Härifrån pumpas blodet ut genom lungpulsådern till lungorna. Det syrerika blodet återvänder sedan till vänster förmak genom lungvenerna och pumpas in i vänster kammare. Slutligen pumpas blodet ut genom aortan till resten av kroppen.

Hur fungerar hjärtat?

Hjärtat slår rytmiskt tack vare elektriska impulser som genereras av sinusknutan, en naturlig pacemaker i hjärtats högra förmak. Impulserna sprids genom hjärtmuskeln, vilket får den att dra sig samman och pumpa blod. Hjärtfrekvensen, eller antalet slag per minut, kan variera beroende på aktivitet och stressnivåer, men normalt slår ett hjärta mellan 60 och 100 slag per minut i vila.

Blodomloppet – syre och näring

Blodomloppet för syre och näringsämnen till kroppens celler och avlägsnar avfallsprodukter som exempelvis koldioxid.  Det finns tre olika typer av blodkärl: vener, artärer och kranskärl. Artärer för syrerikt blod från hjärtat till kroppens vävnader. Aortan är den största artären, men det finns också mindre artärer som förgrenar sig till hela kroppen. Genom venerna går syrefattigt blod tillbaka till hjärtat. Hålvenerna är de största venerna, men det finns även många mindre vener som leder blodet tillbaka. Kranskärlen är små artärer som omger hjärtat och förser själva hjärtmuskeln med syre och näring. Om kranskärlen blir blockerade kan det leda till hjärtproblem.

Stora och lilla kretsloppet

Det finns två separata kretslopp i cirkulationssystemet. Det stora kretsloppet transporterar syrerikt blod från vänster kammare genom aortan till hela kroppen och för sedan tillbaka syrefattigt blod till höger förmak. I det lilla kretsloppet skickas syrefattigt blod från höger kammare genom lungpulsådern till lungorna för att syresättas. Det syrerika blodet återvänder sedan till vänster förmak för att börja sin resa genom det stora kretsloppet. Tillsammans arbetar dessa kretslopp för att ge kroppen syre och näring, samtidigt som de avlägsnar avfallsprodukter från cellerna.

Vad är blodtryck?

Blodtryck är det tryck som blodet utövar mot väggarna i blodkärlen när det pumpas runt i kroppen av hjärtat. Det är en indikator på hur väl hjärtat och blodkärlen fungerar och det kan påverka hälsan på olika sätt. Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver (mmHg) och anges i två tal, till exempel 120/80 mmHg.

Två olika blodtrycksvärden

Det systoliska blodtrycket är det första, högre talet och mäter trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig (kontraherar) och pumpar ut blod i kroppen. Det systoliska blodtrycket är vanligtvis det högre av de två värdena och det mäter hjärtats pumpkraft. Det andra, lägre talet mäter diastoliskt blodtryck i artärerna när hjärtat vilar mellan slagen och fylls med blod.

Högt och lågt blodtryck

Ett normalt blodtryck anses vara runt 120/80 mmHg. Om man har ett blodtryck som regelbundet ligger över 140/90 mmHg har man ett högt blodtryck (hypertoni). Hypertoni är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och njurskador. Lågt blodtryck (hypotoni) innebär vanligtvis att blodtrycket är under 90/60 mmHg. Har man lågt blodtryck är det ofta symtomfritt och för de flesta är det inte farligt. Det kan orsaka yrsel eller att man svimmar om blodtrycksfallet sker hastigt. Man kan då behöva lägga sig eller sätta sig ner och ha benen i ett högt läge.

Hur regleras blodtrycket?

Blodtrycket regleras av flera faktorer; hjärtats pumpkraft, hur elastiska blodkärlen är, blodvolymen och hormonella signaler. Kroppen har mekanismer som justerar blodtrycket beroende på omständigheterna och blodtrycket ökar vid fysisk ansträngning och sjunker när man vilar. Hormoner som adrenalin och renin höjer eller sänker blodtrycket beroende på vad kroppen behöver. Kontrollerar man sitt blodtryck regelbundet kan man upptäcka eventuella problem i tid och förebygga hälsorisker. Här kan du läsa mer om blodtryck.

Hjärt- & kärltest Stor

Hjärt & Kärltest Stor är för dig som vill göra en kontroll av blodvärden kopplade till risker för hjärt-kärlsjukdom. Blodpanel är framtagen i samarbete med specialistläkare i hjärt-kärlsjukdomar. I testet ingår 32 stycken markörer som ger dig information om blodstatus och blodsocker, markörer kopplade till blodfetter; kolesterol, triglycerider, apolipoprotein samt lipoprotein (a). I hälsokontrollen ingår även blodanalyser avseende njur- och leverfunktion, sköldkörtelrubbning, bukspottkörteln och inflammation. Läs mer här.

Blodomloppet Hälsokontroll

Blodomloppet arrangerar årligen löptävlingar runt om i landet för att uppmärksamma blodgivning. Medisera har i samarbete med Blodomloppet skapat en hälsokontroll.

Beställ Blodomloppets Hälsokontroll

Läs mer

Högt blodtryck och blodvärde

Om blodtryck och blodmarkörer för hjärt & kärlhälsa

Varför är det viktigt att kontrollera sina kolesterolvärden?

Källor

1177, Så fungerar hjärtat och blodomloppet

1177, Högt och lågt blodtryck

Beställ Hjärt & Kärltest Stor

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.