Om blodtryck och blodmarkörer för hjärt & kärlhälsa

Denna artikel förklarar vad blodtryck är samt vad som definierar högt, lågt och normalt blodtryck. Du kan även läsa om blodmarkörer för hjärt och kärlhälsa, som kolesterol, triglycerider och apolipoprotein, samt NT-proBNP, aldosteron, renin och kalium.

Vad är blodtryck?

När hjärtat pumpar ut blod i kroppen skapas ett tryck som kallas blodtryck. Blodtrycket är alltså trycket mot blodkärlens väggar när det cirkulerar i kroppen. Man kan mäta blodtryck med hjälp av två värden, systoliskt blodtryck och diastoliskt blodtryck.

• Det systoliska blodtrycket är det högre värdet när hjärtat pumpar ut blodet i kroppen, det kallas också övertryck
• Det diastoliska blodtrycket är det lägre värdet när hjärtat vilar mellan sammandragningarna, det kallas också undertryck

Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver som förkortas mm Hg.

Vid en blodtrycksmätning får du således två siffror. Den första visar det systoliska blodtrycket och den andra det diastoliska blodtrycket, till exempel 120/80.

Blodtrycket påverkas av olika faktorer och man kan påverka blodtrycket genom bland annat träning och kost. Läs mer om och beställ blodtryck.

Vad är normalt blodtryck?

Blodtrycket är beroende av kön, ålder och i viss mån etnicitet och bör ligga mellan 100-140/60-90 mm Hg. Överstigande värden räknas som högt blodtryck, som kallas hypertoni.

Ett optimalt blodtryck är < 120/80 mm Hg och ett normalt blodtryck är 120-129 / 80-84 mm Hg.

Vad är högt blodtryck – hypertoni?

Högt blodtryck eller hypertoni som det kallas innebär att trycket i artärerna är högre än normalt under en längre tid. Detta ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar. De faktorer som kan bidra till högt blodtryck är bland annat genetik, ålder, övervikt, överdriven alkoholkonsumtion, högt saltintag och om man rör på sig för lite. Ofta kan man sänka sitt blodtryck genom att ändra sin livsstil och se över sin kost och träning. Enligt Hjärt-lungfonden definieras förhöjt blodtryck enligt följande:

• Mild hypertoni: 140–159/90–99 mm Hg
• Måttlig hypertoni: 160–179/100–109 mm Hg
• Kraftig hypertoni: >180/>110 mm Hg
• Isolerad systolisk hypertoni: >140/<90 mm Hg

Primär hypertoni

Primär hypertoni innebär att man inte kan hitta någon orsak till det förhöjda blodtrycket. En stor andel, ca 95 procent, av alla fall där förhöjt blodtryck föreligger räknas som primär hypertoni. Primär hypertoni ger vanligen inga symptom förrän efter lång tid. Ofta upptäcks det förhöjda trycket vid en hälsokontroll.

Sekundär hypertoni

I de resterande 5 procenten av fallen är det höga blodtrycket ett symptom på andra sjukdomar, till exempel hormonrubbning och njursjukdom, vilket kallas sekundär hypertoni. Vissa läkemedel kan orsaka sekundär hypertoni som t.ex. p-piller och kortison. När unga människor har högt blodtryck finns det ofta anledning att misstänka sekundär hypertoni.

Isolerad systolisk hypertoni

Den vanligaste typen av högt blodtryck hos äldre kallas isolerad systolisk blodtrycksförhöjning. Det systoliska blodtrycket är då högt, >140 mm Hg, medan det diastoliska är normalt.

Vad är lågt blodtryck – hypotoni?

Det finns enligt Hjärt-Lungfonden ingen enhetlig norm för vad som kallas lågt blodtryck eller hypotoni, men ofta talar man om lågt blodtryck när det systoliska, övre trycket, hos en vuxen person är 100 mm Hg eller lägre. Lågt blodtryck ger sällan symptom och behöver då inte behandlas. I vissa fall kan man känna yrsel och trötthet.

Det är inte lika vanligt att ha lågt blodtryck, men man kan få lågt blodtryck om man till exempel är dehydrerad, har hjärtproblem eller hormonella problem. Det kan också bero på ålder, sjuklighet eller läkemedel.

Blodmarkörer för hjärt & kärlhälsa

Utöver att mäta sitt blodtryck kan man även ta blodprov för att få information om sin hjärt och kärlhälsa. Blodprov kan t.ex. innefatta analys av blodfetter, markörer för hjärtsvikt och hormonrubbningar som kan leda till sekundär hypertoni.

Blodfetter

Blodfetter är ämnen som står för en stor del av kroppens energiproduktion. De transporterar energi till celler i kroppen via blodcirkulationen. Utöver energitransport spelar blodfetter en central roll i hormonsyntes, men även i cellernas membranstruktur.

Det finns olika typer av blodfetter, som alla har olika uppgifter och struktur. De vanligaste blodfetterna är HDL- och LDL-kolesterol, triglycerider och Apolipoprotein A och B. Läs mer om och beställ blodprov för Hjärta-Kärlt.

Kolesterol

Kolesterol finns i kroppens celler och ansvarar för uppbyggnad av cellmembran, hormonproduktion och syntetisering av vitamin D. Man kan dela in kolesterol i två huvudtyper, HDL och LDL.

HDL står för “High density lipoprotein” och klassas som bra blodfett. HDL-kolesterol transporterar kolesterolet från vävnader i kroppen till levern, där det kan återanvändas eller utsöndras.

LDL står för “Low density lipoprotein” och anses vara det sämre blodfettet. Detta på grund av att LDL-kolesterolet transporterar kolesterol från levern och ut i kroppens vävnader, vilket kan leda till att fettet ansamlas i blodkärlen. Fettansamlingar i blodkärlen kan leda till åderförkalkning och andra hjärt- kärlsjukdomar.

Triglycerider

En annan form av fett som finns i blodet är triglycerider. De bildas från ett överskott av kalorier som inte förbrukas direkt för energi och lagras i fettvävnaden. Triglycerider är en viktig energikälla.

Apolipoprotein

Apolipoprotein är bärarproteiner som både transporterar kolesterol och andra lipider i blodet. Apolipoprotein A kan associeras med HDL-kolesterol och har en skyddande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar medan Apolipoprotein B är ett lipoprotein som hittas i LDL-kolesterol och har observerats ha en ökad risk för åderförkalkning.

Hjärtsvikt

När hjärtat av olika anledningar inte kan pumpa tillräckligt med blod till kroppen lider man av hjärtsvikt. Det som händer vid hjärtsvikt är att cellerna i kroppen inte får tillräckligt med syre och näring, vilket leder till en rad olika konsekvenser och symptom.

NT-proBNP

Hjärtsvikt kan orsakas av ett flertal saker, inklusive högt blodtryck, kranskärlssjukdom, hjärtklaffsjukdom och olika hjärtmuskelsjukdomar. Vanliga symtom vid hjärtsvikt innefattar andfåddhet, trötthet, svullnad i benen och buken samt en nedsatt fysisk förmåga. Man kan med blodprov mäta hjärtats belastning. Den biomarkör som man testar heter NT-proBNP.

NT-proBNP är ett hormon som ibland kallas “hjärtats tårar”. När hjärtat måste jobba hårdare än vanligt produceras NT-proBNP för att minska belastningen på hjärtat genom att agera som ett naturligt diuretikum, dvs. det befriar kroppen från överskott av vätska, och sänker blodtrycket. Genom att mäta koncentrationen av hormonet i blodet kan man se hur belastat hjärtat är. Läs mer om och beställ blodprov för NT-proBNP.

Blodmarkörer som direkt påverkar blodtrycket

Aldosteron och renin är exempel på viktiga hormoner som direkt påverkar blodtrycket i kroppen. Även mineralet kalium spelar en viktig roll. Kontakta oss om du är intresserad av att ta blodprov för dessa blodmarkörer.

Aldosteron

Aldosteron är ett ämne som produceras i binjurarna. Det spelar en central roll när det kommer till reglering av vätskebalans och elektrolytnivåer, vilket har en koppling till blodtrycket. Genom att öka njurarnas återupptag av natrium och vatten så kan aldosteron öka blodvolymen och därmed blodtrycket.

Renin

Renin är ett hormon som produceras och frisätts i njurarna. När njurarna uppfattar lågt blodtryck i kroppen så stimulerar de produktion och frisättning av renin, som i sin tur påverkar binjurebarken så att hormonet aldosteron bildas där. Det gör att blodtrycket och blodflödet ökar. Renin påverkar också andra ämnen så att de kan höja blodtrycket. Renin är ett av de viktigaste hormonerna för kontroll av tryck, flöde och volym i våra vävnader.

Kalium

Kalium är ett mineral i kroppen som finns i alla kroppsvätskor. Kalium bistår vid flera viktiga processer och funktioner, bland annat vid regleringen av vätskebalansen och vatten-syrabalansen i kroppen. Kalium är även viktig för att musklerna ska fungera optimalt.

Hypertoniutredningar

Genom att analysera aldosteron och renin i blodet samt förhållandet mellan dem samt även kalium kan man få en djupare inblick i vad som ligger bakom avvikande blodtryck.

Primär aldosteronism

I första hand utförs test av aldosteron, renin och kalium vid hypertoniutredningar då primär aldosteronism (kallas också primär hyperaldosteronism) önskas utredas, t.ex. vid snabbt uppkommen eller försämrad hypertoni, framför allt hos unga patienter.

Annan sekundär hypertoni

Test utförs även vid misstanke om annan sekundär hypertoni såsom renovaskulär hypertoni samt vid oklar hypo- eller hyperkalemi, vilket innebär låga eller höga halter av kalium i blodet.

Hypoaldosteronism

Test utförs även då hypoaldosteronism utreds, dvs. otillräcklig produktion av aldosteron i binjurbarken.

Källor

Hjärt-lungfonden

Capio

Uppsala clinical research center

1177

Unilabs

Nyckelord: Blodtryck, hypertoni, hypotoni, blodmarkörer, blodprov, blodfetter, kolesterol, hjärtsvikt, aldosterol, renin, kalium