Immunbrist innebär att immunförsvaret inte fungerar som det ska. När kroppens försvar mot bakterier, virus och andra smittämnen är nedsatt kan man bli sjuk oftare, få infektioner som är svårare att behandla eller behöva längre tid för att återhämta sig.
Immunbrist kan vara medfödd, men den kan också uppstå senare i livet till följd av sjukdomar, läkemedelsbehandlingar eller andra faktorer som påverkar immunförsvaret.
Hur märker man att man har immunbrist?
Det vanligaste tecknet är att man drabbas av återkommande infektioner. Det kan handla om upprepade bihåleinflammationer, öroninflammationer, lunginflammationer eller andra infektioner som kommer tillbaka gång på gång.
Vissa personer får infektioner som blir ovanligt långvariga eller kräver flera antibiotikakurer innan de läker ut. Hur symtomen ser ut beror på vilken del av immunförsvaret som är påverkad.
Är immunbrist samma sak som ett svagt immunförsvar?
Ja, immunbrist används ofta som en medicinsk benämning på ett nedsatt eller försvagat immunförsvar. Det innebär att kroppen har svårare att skydda sig mot infektioner.
Immunbrist kan dock variera mycket i svårighetsgrad. Vissa personer har en lindrig nedsättning som knappt märks i vardagen, medan andra kan behöva regelbunden behandling för att förebygga allvarliga infektioner.
Kan man födas med immunbrist?
Ja. Det finns ett stort antal medfödda immunbristsjukdomar som orsakas av genetiska förändringar. Dessa tillstånd kallas primära immunbrister.
Vissa former upptäcks redan under spädbarnstiden, medan andra kan vara så pass lindriga att diagnosen inte ställs förrän i vuxen ålder.
Kan immunbrist utvecklas senare i livet?
Ja. Den vanligaste formen är så kallad sekundär immunbrist, som utvecklas efter födseln. Den kan orsakas av bland annat cancer, HIV-infektion, undernäring eller behandling med läkemedel som dämpar immunförsvaret.
Även hög ålder kan påverka immunförsvarets förmåga att bekämpa infektioner.
Hur utreds immunbrist?
Om läkaren misstänker immunbrist görs vanligtvis en utredning med blodprover som undersöker olika delar av immunförsvaret.
Det kan bland annat handla om analys av vita blodkroppar, immunglobuliner (antikroppar), komplementsystemet och andra immunologiska markörer. I vissa fall kan även genetiska analyser behövas.
Går immunbrist att behandla?
Ja, många former av immunbrist kan behandlas eller kontrolleras. Vilken behandling som är aktuell beror på orsaken till immunbristen.
Behandlingen kan exempelvis bestå av immunglobulinbehandling, antibiotika, vaccinationer eller behandling av den bakomliggande sjukdomen. För vissa svåra medfödda immunbrister kan stamcellstransplantation vara ett alternativ.
När bör man söka vård?
Om du ofta får infektioner, behöver upprepade antibiotikabehandlingar eller upplever att infektioner tar ovanligt lång tid att läka kan det vara klokt att kontakta vården för en bedömning.
Det gäller särskilt om flera familjemedlemmar har diagnostiserats med immunbrist eller om infektionerna är återkommande och påverkar livskvaliteten.
