Glutation är en antioxidant som kroppen själv producerar och som finns i nästan alla kroppens celler. Ämnet spelar en viktig roll i kroppens försvar mot oxidativ stress och hjälper till att skydda cellerna mot skador från fria radikaler och andra reaktiva ämnen.
Glutation består av tre aminosyror: glutamat, cystein och glycin. Kroppen kan själv bilda glutation av dessa byggstenar, vilket skiljer det från många antioxidanter som huvudsakligen behöver tillföras via kosten.
Vad gör glutation i kroppen?
Glutation brukar beskrivas som en av kroppens viktigaste antioxidanter. En central uppgift är att neutralisera reaktiva syreföreningar och därmed bidra till att skydda celler, proteiner och andra strukturer mot oxidativ stress.
Glutation deltar samtidigt i flera andra processer. Det hjälper bland annat till att återbilda andra antioxidanter och är involverat i kroppens hantering av vissa läkemedel, miljöämnen och andra främmande ämnen.
Levern har en särskilt viktig roll i glutationsomsättningen. Enzymet GGT (gamma-glutamyltransferas) är nära kopplat till denna omsättning och bidrar till att återvinna de byggstenar som kroppen behöver för att bilda nytt glutation.
Varför är glutation en viktig antioxidant?
I kroppens normala ämnesomsättning bildas kontinuerligt fria radikaler och andra reaktiva ämnen. I lagom mängd är detta en naturlig del av kroppens funktion, men om mängden oxiderande ämnen blir för stor i förhållande till kroppens antioxidativa försvar kan oxidativ stress uppstå.
Glutation fungerar som en del av detta försvar genom att reagera med och oskadliggöra oxiderande ämnen. Därför används begreppet glutation antioxidant ofta när man beskriver glutations funktion i kroppen.
Vad är reducerat och oxiderat glutation?
Glutation förekommer huvudsakligen i två former. Den reducerade formen kallas GSH och är den form som kan reagera med och neutralisera oxiderande ämnen. När glutation används i en sådan reaktion omvandlas det till oxiderat glutation, som förkortas GSSG.
Kroppen har enzymsystem som kan omvandla GSSG tillbaka till GSH. På så sätt kan glutation återanvändas och fortsätta fungera som en del av cellernas antioxidativa försvar.
Vad har glutation med selen att göra?
Selen har en viktig koppling till glutation eftersom mineralet ingår i flera så kallade selenoproteiner. Till dessa hör glutationperoxidaser, en grupp enzymer som använder glutation för att oskadliggöra bland annat väteperoxid och andra peroxider.
Selen och glutation är alltså inte samma sak, men de samverkar i delar av kroppens antioxidativa försvar.
Vilka andra antioxidanter samverkar med glutation?
Kroppens antioxidativa system består av flera ämnen och enzymer som arbetar tillsammans. Förutom glutation hör exempelvis vitamin C, vitamin E och selen till detta försvar.
Även zink är betydelsefullt för kroppens skydd mot oxidativ stress eftersom mineralet fungerar som kofaktor i flera enzymer och biologiska processer.
Vad är NAC och hur påverkar NAC glutation?
N-acetylcystein, vanligtvis förkortat NAC, är en förening som kan användas som källa till aminosyran cystein. Cystein är en av de tre aminosyror som kroppen behöver för att bilda glutation.
Tillgången på cystein kan i vissa situationer begränsa kroppens produktion av glutation. Det är därför NAC och glutation ofta nämns tillsammans, framför allt i samband med forskning om antioxidativt försvar och oxidativ stress.
Var bildas glutation?
Glutation bildas inne i kroppens celler och förekommer i många olika vävnader och organ. Levern har en viktig roll eftersom den både producerar och använder stora mängder glutation.
I levern medverkar glutation bland annat i omsättningen och utsöndringen av olika ämnen. Leverns funktion kan undersökas med blodmarkörer som ALAT och GGT, men dessa blodprov mäter inte själva glutationnivån.
Vad kan påverka glutationnivåerna i kroppen?
Nivåerna och omsättningen av glutation påverkas av balansen mellan hur mycket kroppen producerar och hur mycket som förbrukas. Vid ökad oxidativ stress kan behovet av glutation öka.
Faktorer som inflammation, vissa sjukdomstillstånd, rökning, alkoholkonsumtion, miljöexponering och andra former av fysiologisk stress kan påverka kroppens antioxidativa system. Även tillgången till aminosyror och näringsämnen som behövs för glutationsyntes och antioxidativa enzymer har betydelse.
Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att kroppens antioxidativa försvar består av många samverkande system. En enskild nivå av glutation ger därför inte hela bilden av kroppens oxidativa balans.
Finns glutation i mat?
Glutation finns naturligt i vissa livsmedel, men kroppen producerar också sitt eget glutation. För den egna produktionen behövs framför allt aminosyrorna glutamat, glycin och cystein.
En varierad kost som ger tillräckligt med protein och viktiga mikronäringsämnen bidrar därför med de byggstenar som kroppen använder i sin glutationsomsättning.
Kan man mäta glutation med blodprov?
Det går att mäta glutation i blod och andra biologiska prover med specialiserade laboratoriemetoder. Analysen ingår däremot vanligtvis inte i rutinmässiga blodprover eller vanliga hälsokontroller.
I stället kan blodprov användas för att undersöka exempelvis leverfunktion, inflammation och näringsstatus. Sådana analyser kan ge information om processer som är relevanta för kroppens ämnesomsättning och antioxidativa försvar, men de visar inte direkt hur mycket glutation som finns i kroppens vävnader.
Kan man ha brist på glutation?
Låga glutationnivåer har observerats i samband med flera olika sjukdomstillstånd och vid ökad oxidativ stress. Det är däremot inte samma sak som en vanlig näringsbrist som enkelt kan diagnostiseras med ett rutinmässigt blodprov.
Glutationnivåer påverkas av många faktorer, och värdet behöver därför bedömas i sitt biologiska och kliniska sammanhang.
