Epitelceller är celler som bygger upp kroppens epitelvävnad, den vävnad som täcker kroppens ytor och klär insidan av organ, hålrum och kanaler. De fungerar som ett skyddande lager mot omgivningen och hjälper samtidigt till med viktiga funktioner som absorption, sekretion och transport av ämnen.
Epitelceller finns bland annat i huden, luftvägarna, mag-tarmkanalen, urinvägarna och könsorganen. Eftersom epitelvävnad ständigt förnyas lossnar gamla epitelceller kontinuerligt och ersätts av nya.
Analyseras epitelceller i blodprov?
Epitelceller analyseras normalt inte i vanliga blodprover. Eftersom de vanligtvis inte cirkulerar fritt i blodbanan ingår de inte i rutinmässiga blodanalyser.
I vissa specialiserade laboratorieundersökningar kan dock cirkulerande epitelceller eller cirkulerande tumörceller analyseras i blodprov. Dessa analyser används främst inom cancerdiagnostik och forskning för att studera tumörsjukdomar, följa behandlingseffekter och bedöma risken för spridning av cancer.
När epitelceller analyseras inom klinisk laboratoriemedicin avses oftast epitelceller i urinprov, cellprov eller vävnadsprover. Förekomsten av epitelceller i sådana prover kan ge information om tillståndet i olika vävnader och organ. Ett mindre antal epitelceller är vanligt och speglar den normala förnyelsen av kroppens slemhinnor och epitelvävnader.
Förhöjda nivåer av epitelceller kan ibland ses vid irritation, inflammation, infektion eller vävnadsskada. Tolkningen beror på vilken typ av epitelceller som påvisas, i vilket prov de förekommer och om det finns andra avvikande fynd som kan förklara resultatet.
Vilka typer av epitelceller finns det?
Det finns flera olika typer av epitelceller. I urinprov brukar man framför allt skilja mellan skivepitelceller, övergångsepitelceller och njurtubulära epitelceller.
Skivepitelceller
Skivepitelceller kommer främst från urinröret, de yttre könsorganen och den nedre delen av urinvägarna. Ett mindre antal är vanligt förekommande i urinprov. Stora mängder kan ibland tyda på att provet blivit förorenat vid provtagningen.
Övergångsepitelceller
Övergångsepitelceller kommer från urinblåsan, urinledarna och delar av njurbäckenet. Ett mindre antal kan förekomma normalt, medan ökade mängder ibland ses vid irritation, infektion eller andra förändringar i urinvägarna.
Njurtubulära epitelceller
Njurtubulära epitelceller härstammar från njurarnas små tubuli. De förekommer normalt endast i mycket små mängder. Ett ökat antal kan ibland tyda på påverkan eller skada i njurvävnaden och bör bedömas tillsammans med övriga laboratoriefynd och symtom.
Är epitelceller i urin farligt?
Nej, förekomst av epitelceller i urin är oftast inte farligt. Eftersom slemhinnor och vävnader ständigt förnyas är det normalt att en mindre mängd epitelceller följer med urinen. Bedömningen av om fyndet har medicinsk betydelse beror på mängden epitelceller, vilken typ av celler som påvisas och om det finns andra avvikande fynd i urinprovet.
Kan epitelceller tyda på infektion?
Epitelceller i sig är inte ett säkert tecken på infektion, men de kan ibland förekomma tillsammans med andra fynd som talar för en urinvägsinfektion eller inflammation. För att bedöma om en infektion föreligger vägs epitelceller samman med exempelvis leukocyter, bakterier, nitrit och patientens symtom.
Kan epitelceller tyda på njursjukdom?
Vissa typer av epitelceller, särskilt njurtubulära epitelceller, kan ibland ses vid sjukdomar eller skador som påverkar njurarna. Ett sådant fynd behöver dock alltid tolkas tillsammans med andra laboratorieprover och den kliniska bilden. Förekomst av epitelceller innebär inte automatiskt att en njursjukdom föreligger.
När bör man utreda epitelceller vidare?
Vid kraftigt förhöjda nivåer av epitelceller, förekomst av ovanliga celltyper eller samtidigt avvikande fynd i urinprovet kan ytterligare utredning behövas. Läkaren bedömer då resultaten tillsammans med eventuella symtom och andra undersökningar för att avgöra om vidare utredning är nödvändig.
