Ensidig huvudvärk – orsaker, migrän och när det kan vara allvarligt

Ensidig huvudvärk, alltså värk som sitter på ena sidan av huvudet, är ett vanligt besvär med flera möjliga orsaker. Migrän och klusterhuvudvärk är de vanligaste formerna, men det finns andra tillstånd att ha koll på, och ett fåtal kräver skyndsam läkarkontakt. Blodprov kan bidra med information vid utredningen, framför allt när en inflammatorisk orsak misstänks.

Vad menas med ensidig huvudvärk?

Ensidig huvudvärk anger var smärtan sitter, men säger inget om orsaken. Migrän, spänningar och andra tillstånd kan alla ge värk på samma ställe, och samma tillstånd kan kännas annorlunda vid olika tillfällen. Just vid migrän växlar värken ofta sida mellan anfallen.

Att smärtan sitter på ena sidan är en relevant detalj, men för att avgöra vilken typ av huvudvärk det rör sig om behövs mer information. Läkaren tittar på hur länge attackerna varar, hur smärtan känns och vilka andra symtom som uppträder.

Primär och sekundär huvudvärk

Huvudvärk delas in i två grupper: primär och sekundär. Skillnaden avgör om värken är ofarlig eller behöver utredas vidare. Vid primär huvudvärk är själva värken sjukdomen, utan bakomliggande orsak. Hit hör migrän, klusterhuvudvärk och spänningshuvudvärk, som orsakar de flesta fall av ensidig huvudvärk.

Vid sekundär huvudvärk är värken ett symtom på en bakomliggande sjukdom, till exempel temporalisarterit. Blodprov är ofta det enklaste sättet att undersöka om det finns en sådan orsak.

Vanliga orsaker till ensidig huvudvärk

Ensidig huvudvärk beror oftast på migrän, men det finns även andra orsaker som är värda att känna till.

Migrän

Migrän förekommer hos ungefär 15 procent av befolkningen och är ungefär dubbelt så vanlig hos kvinnor som hos män. Anfallen sitter ofta på en sida av huvudet och beskrivs som pulserande.

Under ett anfall är det vanligt med illamående och känslighet för ljus och ljud. Vissa upplever aura före smärtan, till exempel flimmer eller synstörningar. Ett migränanfall kan pågå i upp till tre dygn. Du kan läsa mer om hur olika blodmarkörer speglar kroppens tillstånd i förebyggande syfte.

Klusterhuvudvärk (Hortons huvudvärk)

Klusterhuvudvärk ger strikt ensidig och mycket intensiv smärta kring ögat och tinningen. Attackerna varar mellan 15 och 180 minuter och kan återkomma flera gånger per dygn.

Tillståndet är ungefär fyra till fem gånger vanligare hos män och debuterar oftast någon gång mellan tonåren och 60 års ålder. Under attackerna tillkommer autonoma symtom på den smärtande sidan, till exempel rött och tårande öga, hängande ögonlock och rinnande näsa.

Attackerna tenderar att komma samlat under några veckors tid, varefter personen ofta är helt besvärsfri under flera månader.

Spänningshuvudvärk

Den vanligaste huvudvärksformen är spänningshuvudvärk, som oftast känns som ett tryckande band runt huvudet. Värken sitter i regel på båda sidor, men kan ibland upplevas tydligare på ena sidan.

Trötthet, stress, sömnbrist och ansträngda arbetsställningar brukar utlösa värken.

Trigeminusneuralgi

Trigeminusneuralgi ger kortvariga och huggande smärtattacker i ena ansiktshalvan. Smärtan kan stråla över panna, öga, kind och käke längs trigeminusnervens grenar.

Attackerna utlöses ofta av beröring, tuggning, tandborstning eller tal. Tillståndet debuterar vanligen omkring 50 års ålder och drabbar kvinnor något oftare än män.

Temporalisarterit (jättecellsarterit)

Temporalisarterit är en inflammation i tinningens pulsåder och en orsak till ensidig huvudvärk som behöver uppmärksammas särskilt hos personer över 50 år. Huvudvärk är det vanligaste symtomet och förekommer hos ungefär två tredjedelar av de drabbade.

Ömhet i hårbotten kring tinningen är vanligt, och ungefär hälften får smärta i käken vid tuggning. Kvinnor drabbas två till tre gånger oftare än män, och medelåldern vid diagnos är drygt 65 år.

Obehandlad kan inflammationen påverka synen, vilket gör att tillståndet bör utredas skyndsamt. I den utredningen är blodprov viktiga, vilket vi återkommer till nedan.

Hemicrania continua och paroxysmal hemikrani

Mer sällsynt är två former som nästan alltid sitter på samma sida: hemicrania continua och paroxysmal hemikrani. Båda ger ensidig smärta med autonoma symtom kring ögat, och attackerna kommer oftare än vid klusterhuvudvärk.

Båda formerna svarar på indometacin, ett antiinflammatoriskt läkemedel som används specifikt för dessa tillstånd. Det gör diagnosen viktig, eftersom migränpreparat är verkningslösa mot dessa former.

Skillnader i kön och ålder

Vem som drabbas skiljer sig tydligt mellan formerna, och dessa mönster kan vara en ledtråd i sig. Migrän och temporalisarterit är vanligare hos kvinnor, medan klusterhuvudvärk är flera gånger vanligare hos män.

Även åldern är en ledtråd. Migrän och klusterhuvudvärk debuterar ofta i unga eller medelålders år, medan temporalisarterit nästan aldrig uppträder före 50 års ålder. Ensidig huvudvärk som debuterar efter 50 bör bedömas av läkare.

Vad du kan göra själv

Ett tips är att föra en huvudvärksdagbok för att få en tydligare bild av huvudvärkens frekvens, varaktighet och eventuella mönster. Anteckna när värken kommer, hur länge den varar, vilken sida den sitter på och vad som hände precis innan; mönstren framträder ofta tydligare än man minns.

Skriv gärna också ned hur ofta du tar smärtstillande. Den informationen hjälper läkaren att skilja formerna åt och bedöma om behandlingen behöver ändras.

Läkemedelsutlöst huvudvärk

Om smärtstillande läkemedel används för ofta kan de bidra till att huvudvärken kvarstår eller förvärras. Detta kallas läkemedelsutlöst huvudvärk och drabbar framför allt personer som redan har migrän eller spänningshuvudvärk. Tillståndet förekommer hos ungefär 1–2 procent av befolkningen och är vanligare hos kvinnor.

Hur ofta läkemedlen används har också betydelse. Om triptaner eller starkare preparat tas ungefär tio dagar i månaden eller mer, eller om vanliga värktabletter som paracetamol och antiinflammatoriska läkemedel tas omkring femton dagar i månaden, ökar risken för daglig huvudvärk.

Huvudvärken brukar minska när du gradvis trappar ned användningen av smärtstillande läkemedel. Om du misstänker att läkemedlen bidrar till besvären bör du rådgöra med en läkare innan du ändrar hur du använder dem.

När kan ensidig huvudvärk vara allvarligt?

De flesta fall av ensidig huvudvärk är ofarliga. Det finns dock undantag som kräver snabb bedömning. Till exempel bör nytillkommen huvudvärk hos personer över 50 år tas på allvar, eftersom det kan vara ett tecken på temporalisarterit.

Sök vård samma dag eller akut om:

• huvudvärken kommer plötsligt och når sin fulla styrka inom några sekunder eller minuter.
• du samtidigt får hög feber och stel nacke.
• du får neurologiska symtom, till exempel svaghet, talsvårigheter eller synbortfall.
• du får huvudvärk för första gången efter 50 års ålder.
• huvudvärken gradvis förvärras eller blir värre vid ansträngning eller krystning.

Läkaren bedömer dina symtom tillsammans med resultatet av den kliniska undersökningen och eventuella prover.

Blodprov vid ensidig huvudvärk – vad kan de visa?

Migrän och klusterhuvudvärk diagnostiseras kliniskt utifrån symtombilden. Blodprover kan däremot vara en del av utredningen om läkaren misstänker att huvudvärken beror på en bakomliggande inflammation.

Vid misstanke om temporalisarterit är inflammationsmarkörer det första att undersöka, men ett enstaka förhöjt värde räcker sällan. Det är kombinationen av flera markörer, tolkade i sitt sammanhang, som ger den bästa vägledningen.

SR (sänka) och CRP är två inflammationsmarkörer som ofta är förhöjda vid temporalisarterit. SR mäter hur snabbt röda blodkroppar sjunker i ett provrör och stiger vid inflammation; CRP mäter aktiv inflammation i kroppen och anses känslig för förändringar tidigt i förloppet.

TSH speglar sköldkörtelns funktion och kan ingå när återkommande huvudvärk utreds bredare, som en del av en allmän kartläggning av ämnesomsättningen.

Proverna kan ge en indikation, men tolkas alltid i sitt sammanhang av legitimerade läkare.

Källor

1177 Vårdguiden – Huvudvärk och migrän

1177 Vårdguiden – Inflammation i tinningens pulsåder (temporalisarterit)

Läkemedelsboken – Migrän och annan huvudvärk

Läkemedelsboken – Klusterhuvudvärk

Läkemedelsboken – Andra former av återkommande huvudvärk

Läkemedelsboken – Utredning

Janusinfo (Region Stockholm) – Värktabletterna kan ligga bakom smärtan

Neuro – Trigeminusneuralgi