Världsdiabetesdagen 2024 – blodmarkörer & tidig upptäckt

Världsdiabetesdagen infaller den 14 november varje år och är en global händelse med syfte att öka medvetenheten om diabetes, en sjukdom som påverkar miljontals människor världen över. Dagen skapades av Internationella Diabetesfederationen (IDF) och WHO 1991 som ett svar på den ökande förekomsten av diabetes. Målet är att öka kunskapen om diabetes och dess komplikationer, samt att främja vikten av tidig upptäckt och förebyggande insatser. Dagen lyfter också behovet av globalt samarbete för att minska sjukdomens spridning och påfrestningar på vårdsystem världen över. Numera är det en av FN´s officiella hälsodagar och den uppmärksammas i över 160 länder.

Förbättrad tillgång till diabetesvård

Temat 2024 pekar på de utmaningar som många länder står inför när det gäller att erbjuda adekvat vård och behandling för människor med diabetes. Detta inkluderar tillgång till insulininjektioner, blodsockermätare och utbildning för både patienter och vårdgivare. IDF´s mål är att säkerställa att alla, oavsett geografisk plats eller ekonomisk status, kan få tillgång till diabetesvård.

Vad är diabetes?

Diabetes är en kronisk sjukdom som uppstår när kroppen inte kan producera eller använda insulin effektivt, vilket leder till höga blodsockernivåer. Det finns två huvudtyper: typ 1-diabetes när kroppen inte producerar insulin och typ 2-diabetes när kroppen inte använder insulin på rätt sätt. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen och är ofta kopplad till livsstilsfaktorer. Enligt IDF uppskattas att över 530 miljoner människor världen över lever med diabetes och siffran förväntas stiga.

Blodmarkörer och diabetes

För att diagnostisera och övervaka diabetes är vissa blodmarkörer relevanta. Blodanalyser ger en bild av blodsockernivåerna och hur väl kroppen kan hantera glukos. Det finns även andra parametrar av relevans i sammanhanget. Att mäta dessa markörer är avgörande för att identifiera diabetes, bedöma sjukdomens progression och justera behandlingen för att minska risken för komplikationer.

Glukos (fasteblodsocker)

Glukos är den vanligaste markören och mäts efter en period av fasta. Förhöjda fasteglukos-nivåer kan indikera prediabetes eller diabetes.

HbA1c (glykerat hemoglobin)

HbA1c är ett mått på genomsnittlig blodsockernivå under de senaste två till tre månaderna. Ett högre HbA1c-värde indikerar sämre blodsockerkontroll och ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer. Ett värde på 48 mmol/mol (6,5%) eller högre är en indikator för diabetes. Ett normalt värde utesluter inte diabetes.

C-peptid

C-peptid är ett mått på kroppens egen insulinproduktion. Vid typ 1-diabetes är C-peptidnivåerna ofta låga eller obefintliga, medan de kan vara normala eller förhöjda vid typ 2-diabetes.

Insulin

Insulinnivåer kan mätas för att bedöma kroppens insulinrespons, vilket är särskilt relevant vid utvärdering av insulinresistens och typ 2-diabetes.

Blodfetter (lipidprofil)

Många personer med diabetes har också höga kolesterol- och triglyceridnivåer, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Att övervaka lipidprofilen hjälper till att minimera dessa risker.

Blodtryck

Blodtryck är en viktig parameter att övervaka eftersom många med diabetes löper ökad risk för högt blodtryck, vilket ytterligare ökar risken för komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar.

Svenska kriterier för att få diagnos diabetes

• Fasteplasmaglukos: Ett värde större än eller lika med 7,0 mmol/L vid två separata tillfällen.
• Slumpmässigt plasmaglukos: Ett värde större än eller lika med 11,1 mmol/L tillsammans med symtom på hyperglykemi.
• Oral glukosbelastning (OGTT): Två timmar efter intag av 75 gram glukos visar plasmaglukos ett värde större än eller lika med 11,1 mmol/L.
• HbA1c: Ett värde större än eller lika med 48 mmol/mol vid två separata tillfällen.

Tidig upptäckt – vad är prediabetes?

Prediabetes är ett tillstånd där blodsockernivåerna är högre än normalt men inte tillräckligt höga för att klassas som diabetes. Det är en signal om att kroppen börjar förlora sin förmåga att reglera blodsockret effektivt. Det ökar risken för att utveckla typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Prediabetes kan upptäckas tidigt, vilket ger möjlighet att göra livsstilsförändringar som kan förhindra eller fördröja utvecklingen av typ 2-diabetes.

Svenska kriterier för att få diagnos prediabetes

• Förhöjt fasteglukos (Impaired Fasting Glucose, IFG): Fasteplasmaglukos mellan 6,1 och 6,9 mmol/L.
• Nedsatt glukostolerans (Impaired Glucose Tolerance, IGT): Två timmar efter en oral glukosbelastning (OGTT) ligger plasmaglukos mellan 7,8 och 11,0 mmol/L.
• Intermediär hyperglykemi: HbA1c mellan 42 och 47 mmol/mol.

Ovan svenska kriterier gällande diabetes och prediabetes är hämtade från medicinska riktlinjer och vårdprogram som tex. 1177 samt Socialstyrelsen. Blodprover tolkas i kombination med varandra och referensvärden kan skilja sig vid graviditet. Bedömningen görs av läkare tillsammans med klinisk information om symtom och sjukdomshistorik.

Vad kan man göra vid prediabetes?

Att upptäcka prediabetes ger dig möjlighet att vidta förebyggande åtgärder. Genom att anpassa din kost, öka din fysiska aktivitet och undvika rökning kan många (men inte alla) minska risken för att prediabetes övergår i diabetes.

Skiljer sig svenska kriterier för diagnostisering av diabetes och prediabetes från internationella riktlinjer?

De svenska riktlinjerna för diagnostisering av prediabetes och diabetes ligger nära internationella riktlinjer från organisationer som World Health Organization (WHO) och American Diabetes Association (ADA), men det finns vissa mindre skillnader i specifika gränsvärden och terminologi. Här är några av de mest framträdande skillnaderna och likheterna:

Fasteglukos (IFG)

Internationellt: WHO använder ofta ett gränsvärde för förhöjt fasteblodsocker (impaired fasting glucose, IFG) på 6,1 till 6,9 mmol/L, medan ADA har ett något lägre gränsvärde på 5,6 till 6,9 mmol/L.

Sverige: De flesta svenska riktlinjer använder WHO´s rekommenderade gränser för IFG (6,1–6,9 mmol/L).

Impaired glucose tolerance (IGT) – nedsatt glukostolerans

Internationellt: Både WHO och ADA rekommenderar en gräns för nedsatt glukostolerans vid ett plasmaglukosvärde på 7,8 till 11,0 mmol/L två timmar efter intag av glukos med så kallat “Oral glukostoleranstest” (OGTT).

Sverige: Svenska riktlinjer använder samma gränsvärden som WHO för nedsatt glukostolerans.

HbA1c som diagnosverktyg

Internationellt: WHO har godkänt HbA1c ≥48 mmol/mol (6,5%) som en indikator för diabetes, men betonar att det är ett komplement till andra tester, särskilt i låginkomstländer där tillförlitliga HbA1c-mätningar kan vara begränsade. ADA använder också HbA1c ≥48 mmol/mol som en tröskel för diabetes.

Sverige: Sverige har infört HbA1c som en del av diagnostiken med samma gränsvärde på 48 mmol/mol (6,5%) för diabetes och 42–47 mmol/mol som en indikation på prediabetes, vilket överensstämmer med ADA´s riktlinjer.

Terminologi

I internationella riktlinjer används ofta begreppen prediabetes och intermediär hyperglykemi omväxlande. Sverige använder i huvudsak termen prediabetes i likhet med andra europeiska länder.