Korsreaktion innebär att ett ämne, vanligtvis ett antikroppstest eller ett immunsystem, reagerar på något annat än det det ursprungligen är avsett att känna igen. Det sker när två olika ämnen som till exempel proteiner, antigener eller allergener har liknande strukturer eller delar, vilket gör att kroppen eller testet inte kan skilja dem åt helt.
När kan korsreaktioner inträffa?
Korsreaktion är alltså ett fenomen där immunförsvaret eller ett diagnostiskt test reagerar på ett ämne som liknar, men inte är, det målämne som reaktionen egentligen är avsedd för och kan inträffa vid:
- Allergier. En person som är allergisk mot björkpollen kan också reagera på äpplen eller nötter, eftersom vissa proteiner i dessa liknar varandra. Detta kallas korsallergi.
- Immunologiska blodprov. Antikroppstester, till exempel för infektioner eller autoimmuna sjukdomar, kan ge falskt positiva resultat om antikropparna reagerar med ett annat antigen som liknar målantigenet.
- Läkemedels- eller drogtester. Vissa substanser kan ge falskt utslag på drogtester för att de liknar testets målstruktur, till exempel vissa hostmediciner som ger utslag för opiater.
- Vaccinationer eller tidigare infektioner. Om kroppen tidigare har bildat antikroppar mot ett virus eller en bakterie som liknar ett annat, kan ett nytt test ge utslag för ”fel” mikroorganism.
- Laboratorieanalyser. I vissa biokemiska eller immunologiska tester kan komponenter i blodet eller andra prover störa analysen genom att likna det som testet är inställt att mäta.
Korsreaktioner kan leda till felaktiga slutsatser om sjukdom, allergi eller droganvändning om man inte tar hänsyn till denna möjlighet.
