Hösnuva och pollenallergi – allt du behöver veta

Varje vår och sommar märker ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning av hösnuva, det vill säga pollenallergi. En del nyser mycket, men klarar säsongen med receptfria tabletter, medan andra kämpar med nästäppa, sömnbesvär och trötthet i månader. Vad som händer i kroppen, vilka pollensäsonger som gäller och vad ett blodprov faktiskt kan visa är värt att känna till i förebyggande syfte.

Vad är hösnuva?

Hösnuva är ett gammaldags begrepp för pollenallergi. Det moderna kliniska begreppet är allergisk rinit, och mer specifikt säsongsbunden allergisk rinit när besvären är kopplade till pollensäsongen.

Vid pollenallergi bildar kroppen IgE-antikroppar mot ett specifikt allergen, till exempel björkpollen, och vid ny exponering binder dessa antikroppar till mastceller i slemhinnorna. Det utlöser frisättning av histamin, som i sin tur ger rinnsnuva, nästäppa, nysningar och ögonbesvär.

Pollenallergi är vanligt i Sverige och förekomsten har ökat under de senaste decennierna. Under vår och sommar får ungefär en fjärdedel av befolkningen pollenbesvär. Allergin är ofta ärftlig, men kan även debutera hos personer utan pollenallergiker i familjen, och besvären kan komma i alla åldrar.

Hösnuva symtom – vad ska du hålla utkik efter?

Besvären vid pollenallergi liknar ofta symtomen vid en förkylning, vilket gör att diagnosen ibland dröjer. Till skillnad från en förkylning orsakar pollenallergi sällan feber eller halsont. Eftersom symtomen påverkas av pollenhalterna i luften varierar de dessutom med väder och årstid, och kan pågå under flera månader.

Vanliga symtom vid pollenallergi är:

• Upprepade nysningar.
• Vattnig snuva och nästäppa.
• Klåda i näsa, ögon och gom.
• Röda, svullna och rinnande ögon.
• Trötthet under pollensäsongen.

Tobaksrök och andra luftvägsirritanter kan förvärra besvären.

När allergin påverkar luftvägarna

Pollenallergi kan också ge rethosta och andnöd, speciellt vid fysisk ansträngning utomhus. Hos en del utlöser allergin astmabesvär under pollensäsongen, och det bör alltid utredas vidare av läkare.

Hur svåra besvären är varierar från dag till dag. Pollen sprids bäst vid uppehållsväder och blåst, medan regn och kyla håller halterna nere.

Pollensäsongen i Sverige

Pollensäsongen börjar i februari i södra Sverige och pågår ända in i september. Olika pollentyper toppar vid olika tidpunkter, och säsongen börjar i söder och rör sig norrut. I norra Sverige kommer därför björksäsongen ungefär två till tre veckor senare än i söder.

Björk, al och hassel

Hasseln börjar blomma redan i slutet av februari i södra Sverige och al i mitten av mars. Björkens säsong inleds vanligtvis i april och är den som drabbar flest allergiker. De allra flesta som reagerar på björkpollen reagerar också på al- och hasselpollen, eftersom proteinerna liknar varandra.

Gräs och gråbo

I slutet av maj börjar gräspollensäsongen och toppar i slutet av juni, med besvär för många ända in i augusti. Gråbo blommar från slutet av juli under hela augusti, men i september är halterna fortfarande påtagliga för känsliga individer. Det är en växt som trivs vid vägkanter och diken.

Pollenallergi och klimatförändringar

Forskning visar att pollensäsongen förlängs i takt med klimatförändringarna, och pollenhalterna ökar. Det innebär att besvären kan bli mer uttalade och att behovet av symtomhantering sträcker sig över allt längre perioder av året.

Korsallergi – när pollen sätter avtryck i kosten

Många med pollenallergi märker också att de reagerar på viss mat, vilket kan bero på korsallergi. Proteinerna i en del råa livsmedel liknar dem i pollen, och immunsystemet kan inte skilja dem åt.

Björkpollenallergi ger ofta reaktioner mot nötter, äpplen, päron, körsbär, plommon och morötter. Gråboallergi kan istället ge reaktioner mot selleri, morötter, paprika och en del kryddor. Korsallergi mot gräspollen är inte lika vanligt.

Reaktionerna är i de flesta fall lindriga. De aktuella proteinerna bryts ned vid upphettning, och tillagad mat ger sällan samma reaktion som rå. Nötter är ett undantag, eftersom de är svåra att värma upp på ett sätt som bryter ned allergenerna.

Kan ett blodprov ge svar vid hösnuva?

Blodprov för IgE-antikroppar är en etablerad metod för att undersöka om immunsystemet har utvecklat allergisk sensibilisering mot specifika ämnen. Provet kan ge en indikation på vad kroppen reagerar mot, men ett enskilt provsvar ger aldrig hela bilden. Resultaten bör tolkas i sitt sammanhang.

• Allergitest mot gräspollen analyserar ökad känslighet mot gräs och kan spegla varför besvären förvärras under sommarmånaderna.
• Allergitest mot trädpollen analyserar sensibilisering mot pollen från olika träd och kan spegla varför besvären förvärras under vårmånaderna.
• Allergitest mot björkpollen mäter om kroppen har bildat antikroppar mot björkpollen och kan ge en indikation på varför nysningar, nästäppa och ögonbesvär debuterar under april.
• Allergitest mot gråbopollen undersöker sensibilisering mot gråbo och kopplas till symtom under sensommaren och tidig höst.
• Total-IgE mäter den samlade mängden IgE-antikroppar i blodet. Förhöjda nivåer kan ge en indikation om allergisk sjukdom, men det är kombinationen av flera markörer som ger en meningsfull bild; ett enskilt värde tolkas alltid i sitt sammanhang.

Läs mer om blodprover inom allergi och intolerans.

Förebygga och behandla hösnuva

Läkemedelsbehandling är den vanligaste strategin vid pollenallergi. En tumregel är att börja med receptfria antihistaminer och nässpray med kortison en till två veckor innan pollensäsongen; då hinner läkemedlet börja verka. Under säsongen hjälper det att följa pollenprognoser och anpassa sina aktiviteter efter vädret. Pollen sprids mest under förmiddagen och på torra, blåsiga dagar.

Om receptfria läkemedel inte räcker, eller om besvären är påtagliga, bör du kontakta en vårdcentral. Vid svårare besvär finns allergen immunterapi som behandlingsalternativ, i form av sprutor eller tabletter. Det är en behandlingsform som gradvis minskar immunsystemets känslighet mot specifika allergen.

Läs mer om medicinering av pollenallergi.

Källor

1177 Vårdguiden – Pollenallergi

Folkhälsomyndigheten – Allergi, statistik

Karolinska Institutet – Om allergi och astma

Karolinska Institutet – Tidslinjen: Från sommarkatarr till folksjukdom