Pollenallergi, medicin och behandling – vad hjälper?

Ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning får besvär av pollen någon gång under säsongen. När björken släpper sina hängen i april, gräset blommar i juni och gråbon tar vid på sensommaren, reagerar slemhinnor i näsa, ögon och luftvägar. Många blir också ovanligt trötta utan att riktigt förstå varför. Den här artikeln går igenom vilken pollenallergimedicin som hjälper, hur tröttheten uppstår och vad ett blodprov kan visa.

Vad är pollenallergi?

Pollenallergi är en överkänslighetsreaktion som uppstår när immunförsvaret misstolkar ofarliga pollenkorn från träd, gräs eller örter som ett hot.

När pollen når slemhinnorna i näsa, ögon och luftvägar producerar kroppen IgE-antikroppar. Dessa antikroppar binder till mastceller som vid nästa exponering frisätter histamin och andra inflammatoriska ämnen. Detta leder till svullnad, klåda och ökad slemproduktion. Eftersom olika pollen dominerar under olika perioder på året är besvären säsongsbetonade.

Vanliga symtom vid pollenallergi

Nysningar

Nysningar är ett av de vanligaste symtomen vid pollenallergi. De kommer ofta i attacker med flera nysningar i rad när pollen irriterar näsans slemhinna och utlöser histaminfrisättning.

Nästäppa och rinnande näsa

Många får både rinnande snuva och nästäppa, då slemhinnan svullnar och producerar mer vätska. Detta är ett av de mest besvärande symtomen eftersom det påverkar andningen både dagtid och nattetid.

Kliande och röda ögon

Ögonen kan bli röda, svullna och intensivt kliande vid pollenallergi. Många beskriver en sandig eller grusig känsla som gör det obehagligt att vara utomhus eller arbeta länge framför en skärm.

Klåda i gom och hals

Klåda i gomtaket och halsen uppstår ofta när pollen når de övre luftvägarna. Det brukar orsaka en irriterande känsla som även kan trigga nysningar eller hosta.

Rethosta och andningsbesvär

Vissa får rethosta eller en känsla av irriterade luftvägar. Ibland kan pollenallergi också göra det lite svårare att andas, särskilt vid fysisk ansträngning.

Trötthet vid pollenallergi

Det är vanligt att pollenallergiker upplever trötthet i samband med andra symtom, vilket beror på att kroppen hela tiden jobbar mot en inflammation. Nästäppa kan dessutom störa sömnen och göra att man inte känner sig riktigt utvilad under dagen. Många med obehandlad allergi upplever både fysisk och mental trötthet, och det kan bli svårare att koncentrera sig och prestera som vanligt.

Korsreaktioner med mat – vanligt vid pollenallergi

Många med pollenallergi, särskilt mot björkpollen, får korsreaktioner mot vissa livsmedel. Det beror på att proteiner i pollen liknar proteiner i mat.

Vanligast är besvär av äpple, päron, råa morötter, hasselnötter, jordnötter, soja och stenfrukter som körsbär eller persika. Symtomen är oftast milda och ger klåda eller svullnad i mun och svalg. Uppvärmd mat orsakar däremot sällan problem eftersom ämnena bryts ner.

Pollensäsonger i Sverige

Besvären varierar med vilka pollen som dominerar. Trädpollen som björk, lönn och bok ger oftast besvär under våren. Gräspollen följer från maj till augusti och gråbo dominerar från juli till september.

Halterna är högst vid uppehållsväder och vind, och varierar år för år. Känner du till säsongerna blir det enklare att planera behandlingen i tid.

Pollenallergimedicin – så fungerar olika läkemedel

För de flesta räcker receptfria läkemedel, som kan kombineras efter behov. Eftersom full effekt kan dröja upp till två veckor är det klokt att påbörja behandlingen någon eller ett par veckor innan säsongen sätter igång.

Antihistamintabletter

Antihistaminer blockerar histaminets effekter och dämpar klåda, nysningar, snuva och ögonbesvär. De finns som tabletter, flytande beredning och nässpray. Vanliga antihistaminer är exempelvis cetirizin, loratadin, desloratadin, ebastin, fexofenadin och rupatadin.

Moderna antihistaminer leder sällan till trötthet, men vissa upplever ändå dåsighet. Om ett preparat orsakar biverkningar kan det hjälpa att byta till en annan substans.

Nässpray med kortison

Vid nästäppa är nässpray med kortison ofta det som ger mest effekt. Kortisonet dämpar inflammationen lokalt i slemhinnan och påverkar både svullnad och slemproduktion.

Effekten kommer gradvis och kräver regelbunden användning för att hållas stabil. Daglig spray genom hela säsongen ger bättre resultat än sporadisk användning vid akuta besvär.

Ögondroppar

För kliande, rinnande ögon finns receptfria ögondroppar med antihistamin eller mastcellsstabiliserande effekt. Dropparna ger snabb lindring och kan kombineras med tablett och nässpray.

Kombinationsläkemedel

Det finns också nässprayer som innehåller både antihistamin och kortison. Den typen används ofta när besvären är så pass kraftiga att kortison ensamt inte gör tillräcklig skillnad.

När räcker det inte med pollenallergimedicin?

Om du har kvarvarande besvär trots regelbunden behandling, eller om tröttheten påverkar vardagen kraftigt, kan allergivaccination vara något att överväga.

Behandlingen, som kallas allergen immunterapi, bygger upp tolerans mot just de pollen du reagerar på. Den ges som sprutor eller tabletter och påbörjas ofta fyra månader innan säsongen för att ge full effekt. Effekten kan vara långvarig och sitta i flera år efter avslutad kur.

Minska exponeringen för pollen i din vardag

Håll koll på pollenprognoser och vädra sovrummet på kvällar eller nätter när halterna är låga. Se till att fönster är stängda dagtid, torka kläder inomhus och byt gärna om efter att du har varit utomhus. Det kan även hjälpa att skölja näsan med saltvatten för att få bort pollen som fastnat.

Om du har husdjur som varit ute bör du borsta av dem utomhus innan de släpps in i hemmet. Undvik även att komma i kontakt med nyklippta gräsmattor så mycket som det går. Små vanor som du upprepar varje dag kan minska belastningen rejält.

Relevanta blodprover vid pollenallergi

En allergiutredning bygger på sjukdomshistoria, symtomens mönster och resultatet från ett pricktest eller blodprov. Blodprov mäter halten av allergenspecifika IgE-antikroppar och kan ge en indikation på vilka pollen kroppen reagerar mot. Värden över 0,35 kU/L räknas som positiva, men resultatet behöver tolkas i sitt sammanhang tillsammans med din symtombild.

• Allergispecifika test: Mäter IgE-antikroppar mot specifika ämnen som räka, ägg, vete, sojaböna, hundepitel eller katt.
• Allergitest Gräspollen: Mäter IgE mot vanliga gräsarter. Aktuellt vid sommarsymtom från slutet av maj och framåt.
• Allergitest Trädpollen: Mäter IgE-antikroppar mot björk, lönn, bok och andra träd. Relevant för dig som får besvär tidigt på säsongen.
• Stora Allergitestet: Bredare paket som mäter flera vanliga allergener inom födoämnen, pälsdjur och trädpollen i samma analys.
• Total IgE: Mäter den totala mängden IgE-antikroppar i blodet och kan ge en övergripande bild av immunförsvarets allergibenägenhet.

Ett blodprovsresultat ersätter inte den kliniska bedömningen, men kan ge en indikation och fungera som underlag för fortsatt utredning. Läs mer om allergitest via blodprov.

När bör du söka vård?

Kontakta vårdcentral om receptfria läkemedel inte hjälper efter två veckor, om besvären påverkar sömn eller vardag kraftigt eller om du får astmaliknande symtom som hosta och andnöd.

Källor

1177 Vårdguiden. Pollenallergi

1177 Vårdguiden – Läkemedel vid allergiska besvär i näsan och ögonen

1177 Vårdguiden. Allergivaccination – allergen immunterapi

1177 Vårdguiden – Allergiutredning

Karolinska Universitetssjukhuset – Allergenspecifikt IgE