Njursten är hårda kristallbildningar som kan bildas i njurarna när vissa ämnen i urinen blir så koncentrerade att de klumpar ihop sig. Stenarna kan vara små som sandkorn eller betydligt större. Många märker aldrig av mindre njurstenar, medan större stenar kan orsaka mycket kraftig smärta om de fastnar i urinvägarna.
Njursten är ett relativt vanligt tillstånd och risken ökar om man tidigare har haft njursten eller om det finns ärftlighet i familjen.
Hur bildas njursten?
Urinen innehåller naturligt olika salter och mineraler som kroppen vill göra sig av med. Om koncentrationen blir för hög kan kristaller börja bildas. Med tiden kan dessa kristaller växa och utvecklas till njursten.
Den vanligaste typen av njursten innehåller kalcium, men stenar kan även bestå av urinsyra eller andra ämnen.
Vilka symtom ger njursten?
Mindre njurstenar ger ofta inga symtom alls och kan passera genom urinvägarna utan att man märker det. Problem uppstår framför allt när en sten fastnar i urinledaren, röret mellan njuren och urinblåsan. Vanliga symtom är:
- Plötslig och intensiv smärta i sidan eller ryggen.
- Smärta som strålar mot magen eller ljumsken.
- Blod i urinen.
- Illamående och kräkningar.
- Täta trängningar att kissa.
- Sveda vid urinering.
Smärtan vid njursten brukar komma i vågor och beskrivs ofta som en av de kraftigaste smärtor man kan uppleva.
Vad orsakar njursten?
Det finns flera faktorer som kan öka risken för njursten. Den vanligaste är att man dricker för lite vätska, vilket gör urinen mer koncentrerad. Andra faktorer som kan bidra är:
- Ärftlighet.
- Övervikt.
- Vissa tarmsjukdomar.
- Upprepade urinvägsinfektioner.
- Höga nivåer av kalcium eller urinsyra i urinen.
- Vissa läkemedel.
Hur ställs diagnosen?
Diagnosen baseras på symtom, urinprov och bilddiagnostiska undersökningar. Datortomografi (CT) är idag den vanligaste metoden för att upptäcka njursten och bedöma dess storlek och placering.
Blodprov och urinprov kan samtidigt användas för att undersöka njurfunktionen och identifiera faktorer som kan ha bidragit till stenbildningen.
Kan blodprov visa om man har njursten?
Det finns inget enskilt blodprov som kan bekräfta njursten. Däremot kan blodprover ge information om njurarnas funktion och om ämnen som kan vara kopplade till stenbildning.
Exempel på analyser som ibland används är kreatinin, eGFR, kalcium, urat (urinsyra) och olika elektrolyter.
Hur behandlas njursten?
Behandlingen beror på stenens storlek, placering och vilka symtom den orsakar.
Många mindre stenar passerar ut med urinen av sig själva. Då handlar behandlingen främst om smärtlindring och att dricka tillräckligt med vätska.
Om stenen är större eller orsakar stopp i urinflödet kan den behöva behandlas med stötvågor, endoskopiska ingrepp eller i vissa fall kirurgi.
Kan man förebygga njursten?
Ja. Det viktigaste rådet är att dricka tillräckligt med vätska så att urinen inte blir alltför koncentrerad. För personer som tidigare haft njursten kan även kostförändringar eller läkemedel ibland minska risken för att nya stenar bildas.
Vilka åtgärder som är mest lämpliga beror på vilken typ av njursten man har haft och vilka riskfaktorer som ligger bakom.
