Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar där kroppen har svårt att reglera blodsockret. Det kan bero på att kroppen producerar för lite insulin, att kroppens celler reagerar sämre på insulin eller en kombination av båda.
De vanligaste formerna är typ 1-diabetes och typ 2-diabetes, men det finns även andra former som LADA, MODY och graviditetsdiabetes.
Blodprov används för att mäta glukos, följa blodsockernivåer över tid och bedöma kroppens insulinproduktion.
Vad är blodsocker?
Blodsocker är mängden glukos i blodet. Glukos är kroppens viktigaste energikälla och kommer framför allt från kolhydrater i maten.
Efter en måltid stiger blodsockret och kroppen behöver då insulin för att hjälpa cellerna att ta upp glukos från blodet. Om blodsockret är för högt under längre tid kan blodkärl, nerver och olika organ påverkas.
Insulin och glukos
Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln. Hormonet hjälper kroppens celler att ta upp glukos från blodet och bidrar till att hålla blodsockret på en stabil nivå.
Vid insulinbrist eller insulinresistens blir glukos kvar i blodet i stället för att tas upp av cellerna. Det leder till förhöjt blodsocker och kan på sikt orsaka diabetes.
Olika typer av diabetes
Diabetes kan utvecklas av olika orsaker och påverka kroppen på olika sätt.
Typ 1-diabetes
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Det gör att kroppen producerar för lite eller inget insulin alls.
Sjukdomen utvecklas ofta hos barn, ungdomar eller yngre vuxna, men kan uppstå i alla åldrar. Vanliga symtom är ökad törst, stora urinmängder, trötthet, viktnedgång och muntorrhet.
Typ 1-diabetes behandlas med insulin genom injektioner eller insulinpump.
Typ 2-diabetes
Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes. Vid typ 2-diabetes har kroppen ofta nedsatt känslighet för insulin, så kallad insulinresistens. Med tiden kan även insulinproduktionen minska.
Risken ökar vid övervikt, bukfetma, fysisk inaktivitet, ärftlighet och stigande ålder. Typ 2-diabetes utvecklas ofta långsamt och kan under flera år ge få eller inga tydliga symtom.
Behandlingen kan bestå av livsstilsförändringar, läkemedel och ibland insulin.
LADA
LADA står för Latent Autoimmune Diabetes in Adults och är en autoimmun diabetesform som utvecklas hos vuxna. Sjukdomen liknar typ 1-diabetes, men utvecklas oftast långsammare.
Personer med LADA kan ibland först få diagnosen typ 2-diabetes innan den autoimmuna orsaken upptäcks.
MODY
MODY står för Maturity Onset Diabetes of the Young och är en ovanligare ärftlig form av diabetes som orsakas av genetiska förändringar som påverkar insulinproduktionen.
MODY debuterar ofta i yngre ålder och kan ibland förväxlas med typ 1- eller typ 2-diabetes.
Graviditetsdiabetes
Graviditetsdiabetes innebär att blodsockret blir förhöjt under graviditeten. Tillståndet beror på att kroppens insulinbehov ökar och att insulinproduktionen inte alltid räcker till.
Förhöjt blodsocker under graviditet kan påverka både den gravida och barnet och därför följs tillståndet noggrant upp.
Symtom vid diabetes
Diabetes kan ge olika symtom beroende på typ, blodsockernivå och hur snabbt sjukdomen utvecklas. Vanliga symtom är:
- Ökad törst.
- Ökade urinmängder.
- Trötthet.
- Ökad hunger.
- Viktnedgång utan tydlig orsak.
- Suddig syn.
- Sår som läker långsamt.
- Återkommande infektioner.
- Stickningar eller nedsatt känsel i händer och fötter.
Vid typ 2-diabetes kan symtomen vara milda eller saknas helt under lång tid. Därför upptäcks tillståndet ibland först genom blodprov.
Prediabetes och förstadier till diabetes
Prediabetes innebär att blodsockret är högre än normalt, men inte så högt att kriterierna för diabetes är uppfyllda. Tillståndet är vanligt och utvecklas ofta gradvis under flera år.
Prediabetes är nära kopplat till insulinresistens och ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och metabolt syndrom.
HbA1c, fasteglukos och ibland glukosbelastning används för att upptäcka prediabetes och bedöma risken för framtida diabetes.
Livsstilsförändringar som viktminskning, fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor kan minska risken för att prediabetes utvecklas till typ 2-diabetes.
Blodprov vid diabetes och blodsocker
Blodprov används både för att upptäcka diabetes, bedöma insulinproduktion och följa blodsockret över tid.
Vanliga blodprov vid diabetes och blodsocker inkluderar bland annat glukos, HbA1c, C-peptid, insulin, blodfetter, ketoner och olika njurprover.
Glukos – blodsocker vid provtagning
Glukos mäter blodsockret vid själva provtagningstillfället. Värdet kan påverkas av måltider, fysisk aktivitet, stress, sjukdom och läkemedel.
Glukos kan analyseras fastande eller vid andra tidpunkter beroende på vad som ska undersökas.
HbA1c – långtidsblodsocker
HbA1c används för att bedöma hur blodsockret har legat över tid. Provet används både vid diagnostik och uppföljning av diabetes.
Ett förhöjt HbA1c kan tyda på att blodsockret varit för högt under en längre period.
C-peptid och insulinproduktion
C-peptid bildas samtidigt som kroppen producerar insulin. Eftersom C-peptid finns kvar längre i blodet än insulin kan provet användas för att bedöma kroppens egen insulinproduktion.
Låga C-peptidnivåer kan tala för nedsatt insulinproduktion, medan högre nivåer kan ses vid exempelvis insulinresistens.
C-peptid används ibland som stöd för att skilja mellan olika diabetestyper, men behöver alltid tolkas tillsammans med andra prover och medicinsk information.
Insulin
Insulin analyseras ibland vid utredning av insulinproduktion och insulinresistens. Förhöjda insulinnivåer kan förekomma vid insulinresistens, medan låga nivåer kan ses vid nedsatt insulinproduktion.
Blodfetter och metabol hälsa
Diabetes och insulinresistens är ofta kopplade till förändrade blodfetter, exempelvis förhöjda triglycerider och lågt HDL-kolestrol. Därför analyseras blodfetter ofta vid utredning och uppföljning av metabol hälsa och diabetes.
Ketoner
Ketoner bildas när kroppen börjar använda fett som energikälla istället för glukos. Förhöjda ketonnivåer kan förekomma vid insulinbrist och analyseras ibland vid misstanke om diabetesketoacidos.
Autoimmun diabetes
Autoantikroppar kan ibland analyseras vid misstanke om autoimmun diabetes, exempelvis typ 1-diabetes eller LADA. Resultaten behöver alltid tolkas tillsammans med övriga prover och symtom.
Njurprover vid diabetes
Långvarigt förhöjt blodsocker kan påverka njurarna. Därför används ibland njurprover, exempelvis kreatinin och albumin/kreatinin-kvot, vid uppföljning av diabetes.
Glukosbelastning och OGTT
Glukosbelastning, även kallat OGTT (oralt glukostoleranstest), används för att undersöka hur kroppen hanterar glukos över tid.
Testet innebär att blodsockret mäts före och efter att personen druckit en glukoslösning. OGTT används bland annat vid utredning av prediabetes, typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes.
Insulinresistens och metabol hälsa
Insulinresistens innebär att kroppens celler reagerar sämre på insulin. Då behöver bukspottkörteln producera mer insulin för att hålla blodsockret normalt.
Med tiden kan insulinproduktionen bli otillräcklig och blodsockret börja stiga. Insulinresistens är nära kopplat till metabol ohälsa som övervikt, bukfetma, fysisk inaktivitet och typ 2-diabetes.
Metabola syndromet
Metabola syndromet är ett samlingsnamn för flera riskfaktorer som ofta förekommer tillsammans, exempelvis bukfetma, insulinresistens, förhöjt blodsocker, höga blodfetter och högt blodtryck.
Tillståndet ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och fettlever.
Hypoglykemi – lågt blodsocker
Hypoglykemi innebär att blodsockret blir för lågt. Tillståndet är vanligast hos personer som behandlas med insulin eller vissa diabetesläkemedel.
Vanliga symtom är svettningar, darrningar, hunger, hjärtklappning, yrsel, irritation och koncentrationssvårigheter.
Vid kraftigt lågt blodsocker kan medvetandet påverkas.
Diabetesketoacidos
Diabetesketoacidos är ett allvarligt tillstånd som främst kan uppstå vid typ 1-diabetes när kroppen har kraftig insulinbrist.
Vid svår insulinbrist kan kroppen inte använda glukos som energikälla på ett normalt sätt och börjar därför bryta ned stora mängder fett. Det leder till att ketonnivåerna stiger kraftigt och att blodet blir surt.
Diabetesketoacidos kan ge symtom som illamående, kräkningar, buksmärta, trötthet, snabb andning och acetondoftande andedräkt. Tillståndet kräver akut behandling.
Diabeteskomplikationer
Långvarigt förhöjt blodsocker kan påverka blodkärl, nerver och olika organ i kroppen.
Diabetes kan bland annat påverka:
- Ögon och syn.
- Njurar.
- Nerver och känsel.
- Hjärta och blodkärl.
- Fötter och sårläkning.
Regelbunden uppföljning av blodsocker, blodtryck, blodfetter och njurfunktion är viktigt för att minska risken för komplikationer.
Behandling och livsstil vid diabetes
Behandling av diabetes beror på vilken typ av diabetes det gäller och hur blodsockret ser ut.
Typ 1-diabetes behandlas med insulin. Vid typ 2-diabetes kan behandling bestå av livsstilsförändringar, blodsockersänkande läkemedel, injektionsbehandling eller insulin.
Regelbunden fysisk aktivitet, balanserad kost, viktkontroll, god sömn och rökstopp kan ha stor betydelse för blodsocker, insulinresistens och metabol hälsa.
Tidig upptäckt och uppföljning minskar risken för komplikationer och gör det lättare att anpassa behandling och livsstil.
