Adrenalin är ett hormon och en signalsubstans som kroppen frisätter när du behöver reagera snabbt, till exempel vid stress, rädsla, fysisk ansträngning eller fara. Det bildas främst i binjurarna och hjälper kroppen att förbereda sig för det som ofta kallas ”fight or flight”-reaktionen.
När adrenalinet ökar kan hjärtat slå snabbare, blodtrycket stiga och andningen bli djupare. Kroppen blir mer alert och redo att agera.
Noradrenalin liknar adrenalin, men fungerar lite annorlunda. Det är både ett hormon och en signalsubstans som framför allt hjälper till att reglera blodtryck, koncentration och vakenhet.
Noradrenalin frisätts från nervsystemet och från binjurarna. Det hjälper bland annat blodkärlen att dra ihop sig så att blodtrycket hålls stabilt.
Vad är skillnaden mellan adrenalin och noradrenalin?
Båda ämnena är stresshormoner och tillhör samma grupp ämnen, så kallade katekolaminer. Skillnaden ligger framför allt i hur de påverkar kroppen.
Adrenalin påverkar främst hjärtat och gör kroppen redo för snabb aktivitet. Noradrenalin har större effekt på blodkärl och blodtryck samt på fokus och uppmärksamhet.
När frisätts adrenalin och noradrenalin?
Nivåerna kan öka vid till exempel stress, oro, rädsla, fysisk ansträngning, smärta, lågt blodsocker eller kraftiga känslor som ilska och nervositet.
Det är normalt att nivåerna varierar under dagen beroende på situation, aktivitet och hur kroppen belastas.
Vilka symtom kan höga nivåer ge?
Tillfälligt förhöjda nivåer är en normal del av kroppens stressreaktion. Kraftigt förhöjda nivåer kan däremot ge symtom som hjärtklappning, svettningar, skakningar, högt blodtryck, oro, huvudvärk eller en känsla av inre stress.
I mer ovanliga fall kan mycket höga nivåer bero på sjukdomar som påverkar binjurarna, till exempel feokromocytom.
Hur mäts adrenalin och noradrenalin?
Adrenalin och noradrenalin kan analyseras genom blodprov eller urinprov. Ofta mäts även metanefriner och normetanefriner, som är nedbrytningsprodukter från dessa hormoner.
Proverna kan användas vid utredning av till exempel högt blodtryck, oförklarlig hjärtklappning, kraftiga svettningar eller misstanke om hormonproducerande tumörer.
Är det farligt att ha högt adrenalin?
Kortvarigt höga nivåer är oftast inte farligt, utan en naturlig del av kroppens sätt att hantera stress eller belastning. Problem kan uppstå om nivåerna är långvarigt förhöjda eller om kroppen producerar för mycket av hormonerna på grund av sjukdom.
Långvarig stress kan bidra till sömnproblem, högt blodtryck och ökad belastning på hjärta och kärl.
Kan man påverka nivåerna själv?
Ja, till viss del. Sömn, återhämtning, regelbunden fysisk aktivitet och stresshantering kan påverka kroppens frisättning av stresshormoner. Koffein, nikotin och intensiv träning kan tillfälligt höja nivåerna.
