Blodtyp beskriver vilka antigener (ytstrukturer) som finns på de röda blodkropparna och vilka antikroppar som finns i blodplasman. Blodtypen är genetiskt bestämd och förändras inte under livet. Den är viktig framför allt vid blodtransfusioner, graviditet och transplantation.
Det vanligaste blodgruppssystemet är ABO, som delas in i fyra huvudgrupper:
- Blodgrupp A. Röda blodkroppar har A-antigen. I plasma finns antikroppar mot B.
- Blodgrupp B. Röda blodkroppar har B-antigen. I plasma finns antikroppar mot A.
- Blodgrupp AB. Röda blodkroppar har både A- och B-antigen. Inga antikroppar mot A eller B finns i plasma.
- Blodgrupp 0. Röda blodkroppar saknar A- och B-antigen. I plasma finns antikroppar mot både A och B.
Utöver ABO-systemet anges blodtypen som Rh-positiv (+) eller Rh-negativ (–) där:
- Rh-positiv innebär att RhD-antigen finns på de röda blodkropparna.
- Rh-negativ innebär att RhD-antigen saknas.
Rh-faktorn är särskilt viktig vid graviditet, eftersom Rh-inkompatibilitet mellan mor och foster kan leda till att modern bildar antikroppar mot fostrets blodkroppar.
Blodtyp är viktig vid:
- Blodtransfusion då fel blodtyp kan orsaka allvarliga immunreaktioner.
- Vid graviditet då Rh-negativa gravida kan behöva förebyggande behandling för att skydda framtida graviditeter.
- Transplantation och donation då blodtyp påverkar kompatibilitet.
Blodtypen bestäms genom ett blodprov, där laboratoriet analyserar vilka antigener och antikroppar som finns i blodet.
