Gikt Ledvärk

Gikt: Orsaker, symtom och behandling

16 april 2024

Gikt är en form av artrit som orsakas av förhöjda nivåer av urinsyra, som även kallas urat, i blodet. Detta leder till bildning av urinsyrakristaller i lederna som kan resultera i plötslig och intensiv smärta, svullnad och inflammation, ofta i stortå-leden, men även i andra leder.

Gikt kallas även för portvinstå på grund av att inflammationen ofta sätter sig i stortån och att alkohol och söta drycker ökar risken för att drabbas.

Urat och Urinsyra

Urat kallas den blodmarkör som används för att mäta nivåerna av urinsyra i blodet som bildas när kroppen bryter ner ämnen som kallas puriner. Urinsyra utsöndras genom tarmar samt njurar och mängden urinsyra i kroppen beror på hur väl njurarna fungerar samt hur kroppen hanterar balansen mellan produktion och nedbrytning av urinsyran.

Utlösande faktorer

Gikt uppstår när kroppen producerar för mycket urinsyra eller inte kan utsöndra eller bryta ner tillräckligt mycket av urinsyran. När dessa uratkristaller ansamlas i eller kring en led orsakar det inflammation. Kristallerna som bildas vid förhöjda nivåer av urinsyra beror antingen på en överproduktion eller en minskad utsöndring av urinsyra via njurarna. Orsaker till förhöjd urinsyra i kroppen kan vara:

  • Purinrik kost (animaliskt protein som kött och skaldjur)
  • Högt intag av fruktos (som finns i fruktjuice)
  • Högt alkoholintag
  • Övervikt och fetma
  • Njursvikt och andra njursjukdomar
  • Hjärtsvikt och andra hjärtsjukdomar
  • Diabetes eller pre-diabetes
  • Hög cellomsättning (t.ex. vid psoriasis)
  • Vissa läkemedel (t.ex. vätskedrivande och litium)
  • Ärftliga faktorer

Symtom vid gikt

Symptom vid gikt kan vara:

  • Plötslig och intensiv smärta i en eller flera leder, oftast stortån
  • Svullnad och rodnad runt den drabbade leden
  • Rödblå missfärgning
  • Värme och ömhet i leden
  • Begränsad rörlighet i den drabbade leden under en attack

I vissa fall kan gikt ge feberliknande symptom inklusive frossa och andra problem som njursten och försämrad njurfunktion. Besvär under en längre period kan även ge små knölar under huden, kallade tofi, ofta på fötterna.

Andra orsaker

Det finns andra åkommor som kan likna symptomen ovan. Till exempel kan ledbesvär på grund av borrelia likna gikt, liksom artros som även kan påverka tår och fingrar. Även hallux valgus leder till svullnad, rodnad och smärta i stortåns grundled.

Ledgångsreumatism (RA) och psoriasisartrit kan också ge liknande symtom som gikt, men dessa tillstånd påverkar oftast flera leder samtidigt.

Diagnos av gikt

Gikt ger ofta relativt tydliga symptom och ofta räcker det för en läkare att titta och känna på leden. I vissa fall kan dock prover behövas. Blodprov och/eller bilddiagnostik som ultraljud kan ge viktig information, men för att säkerställa en diagnos krävs provtagning av ledvätskan.

Blodprov

Blodprov för att testa urat i plasma mäter nivån av urinsyra i blodet. Normala nivåer ligger enligt Unilabs mellan 155 och 350 µmol/L för kvinnor mellan 18 och 50 år, samt för män över 18 år mellan 230 och 480 µmol/L. Förhöjda nivåer kan indikera gikt, men det är viktigt att notera att vissa individer kan ha höga urinsyrenivåer utan att utveckla gikt, medan andra kan ha normala nivåer under en attack.

Ledvätskeanalys

Ett mer specifikt test för att diagnostisera gikt är att ta ett prov av ledvätskan från den drabbade leden. Under ett mikroskop kan urinsyrakristaller identifieras, vilket bekräftar diagnosen gikt.

Bilddiagnostik

Bilddiagnostik som ultraljud eller datortomografi (CT) kan användas för att upptäcka giktens påverkan på leder och ben och för att utesluta andra orsaker till ledsmärta.

Behandling av gikt

Behandlingen av gikt syftar till att lindra smärta och inflammation samt att förebygga framtida attacker. Några vanliga behandlingsmetoder är medicinering och livstilsförändringar.

Medicinering

Medicinering av gikt kan ske med antiinflammatoriska läkemedel som används för att minska smärta och inflammation, kolkicin som används för att behandla akuta giktattacker, kortikosteroider som minskar smärta och inflammation och/eller urat-sänkande mediciner som allopurinol och febuxostat som minskar produktionen av urinsyra.

Livsstilsförändringar

Livstilsförändringar vad gäller mat och dryck och motion kan vara viktiga för att motverka gikt, som till exempel att:

  • Minska intaget av purinrika livsmedel som rött kött, skaldjur och alkohol
  • Dricka mycket vatten för att hjälpa kroppen utsöndra urinsyra
  • Bibehålla eller gå ner till en en hälsosam vikt för att minska belastningen på lederna
  • Regelbundet utföra fysisk aktivitet som kan hjälpa till att hålla urinsyrenivåerna låga

Förebyggande av gikt

Att leva med gikt kan vara utmanande, men med rätt behandling och livsstilsförändringar kan många människor leva ett aktivt och hälsosamt liv. För att förebygga giktattacker är det viktigt att så långt det går hålla en hälsosam livsstil och vid behov ta urinsyresänkande mediciner som föreskrivs av läkare. Övervakning av urinsyrenivåerna kan också hjälpa till att förebygga framtida attacker.

Källor

Unilabs.se

Karolinska.se

Viss.nu

Läkartidningen.se

Janusinfo.se

Beställ remiss för Urat via blodprov

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.