Allergi blodanalys blodprov diagnos

Allergitest via blodprov – om blodanalys & diagnosticering

6 november 2018
Dela:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someone

Allergidiagnostik är ett komplext område. Det finns olika blodmarkörer och tillvägagångssätt avseende att analysera blod för att se om man finns i riskzonen för allergi/har allergi. En allergiutredning inom vården för att få en diagnos kan vara svår att få tillstånd och ta lång tid. Alla landsting har inte specialister inom området med konsekvensen att det kan beror på var du bor om du kan få den hjälp du behöver. Idag finns flera tjänster inom området att tillgå online, både specialistläkare och blodanalyser. När man väl fått en diagnos kan detta kräva både medicinsk behandling och livsstilsförändringar, men också för många kännas som en lättnad. Man har fått en förklaring och kunskap för att aktivt kunna påverka sin hälsa.

Vad är allergi?

En allergisk reaktion är immunologisk, det vill säga immunförsvaret överreagerar på en allergen. Immunförsvaret som skall skydda oss mot infektioner består av lymfocyter – vita blodkroppar. De finns främst i två grupperingar; B- och T-lymfocyter. B-celler kan förvandlas till plasmaceller som sedan producerar olika typer av anti-kroppar exempelvis IgE. Denna antikropp har stor betydelse vid allergier kopplade till exempelvis luftvägarna.

Vad är en allergen?

En allergen är det specifika ämne som utlöser reaktionen och det består främst av olika typer av protein. Dessa allergener sätter sig på specifika IgE-antikroppar och då frisätts inflammatoriska ämnen i kroppen exempelvis histamin. Det är dessa inflammatoriska ämnen som framkallar symtom och besvär som är allergiska exempelvis rinnsnuva, nysningar, att det kliar, näsan blir täppt, ögonen inflammerade och ibland kan man även få astma. Allvarliga reaktioner, anafylaxi, är mycket ovanligt.

Anafylaxi är mycket ovanligt

Allergiska reaktioner finns i olika allvarlighetsgrader: från de som orsakar enklare besvär som trötthet, illamående, svullnad, klåda eller rinnande näsa, till anafylaxi som är en mycket ovanlig, och allvarlig, allergisk reaktion som i svåra fall kan leda till dödsfall. Läkemedelsverket skriver att i Sverige rapporteras det om 2 dödsfall per år i åldern 33–60 år pga. bi/getingallergi. Dödsfall pga. födoämnesallergi har minskat dramatiskt från 1990-talet fram till 2011; från 1,75 dödsfall per år till 0,25 per år, alla personer var yngre än 23 år.

Finns det olika sorters allergener?

Ja, det finns det. Allergenerna kan vara luftburna så kallande inhalationsallergener (ex. pollen, pälsdjur, kvalster, mögel) finnas i födoämnen (ex. nötter, mat från djurriket; mjölk, ägg, fläsk, nöt, vilt, fisk, skaldjur) samt finnas i insekts-venom det vill säga insektsgift (ex. bin och getingar). Det finns även så kallade yrkesallergener, där man kan se en koppling mellan arbetsmiljö och allergi exempelvis mjöldamm och ”bageriastma”.

Blodanalyser för att diagnosticera allergi

Det finns olika markörer, metoder och tillvägagångssätt för att göra blodanalyser kopplade till frågan om allergiska reaktioner och för diagnosticering av allergi. Man kan se det som att tillvägagångssättet för att finna exakt vad man är allergisk mot fungerar som en tratt, där bredare blodanalyser vägleder till mer specifika blodanalyser. Vissa metoder kombineras för att kunna dra en mer säker slutsats.

Paneler

Att utreda allergi är lite som att vara detektiv. Om man har en indikation på vad som kan orsaka besvären men inte en specifik misstanke kan man börja med en så kallad allergipanel. Detta innebär att man analyserar blodet i ett bredare spektrum, efter flera allergener samtidigt. Exempel på paneler; födoämne, mögel, damm, pollen, kvalster, pälsdjur och gräs. Om panelen visar ett positivt resultat kan man sedan gå vidare med mer specifika analyser för att ta reda på exakt vilken allergen som orsakar den förhöjda IgE- koncentrationen i blodet i just denna panel. Det är viktigt att tänka på att enskilda allergener har en lägre känslighet i en panel än vid en specifik analys av en enskild komponent. De vanligaste besvären kommer från de luftburna allergenerna. Medisera erbjuder allergipaneler (med uppföljning av positivt resultat) inom följande områden; träd- och gräspollen, födoämne, nötter, pälsdjur och kvalster.

Mixar

Mixar, det vill säga kombinationer av vanliga allergener, används vid utredning av födoämnes- och luftvägsallergier. Om resultatet faller ut negativt har man ingen allergi. Blodet analyseras genom en metod som kallas fluoroenzymimmunoassay (FEIA).

Blodanalys: Allergenspecifikt IgG

Denna blodanalys syftar till att detektera specifika allergener kopplat till IgE antikroppar. Antikroppar analyseras oftast gentemot blandningar av allergener från naturliga extrakt eller om det behövs mot enstaka komponenter som framställs rekombinerat det vill säga som ges nya kombinationer på artificiell väg. Detta hjälper till att särskilja ”äkta” allergier från korsreaktioner mellan olika allergener. Om man misstänker IgE-medierad allergi analyserar man blodet efter just dessa specifika antikroppar.

Blodanalys: Molekylära allergener – komponentdiagnostik

En blodanalys på molekylär nivå syftar till att identifiera molekylen i källan som orsakar reaktionen. Denna analys blir användbar då resultatet från den allergenspecifika IgE-analysen och anamnesen fortfarande visar på ett tvetydigt resultat. Analysen används för att förklara symtom och för att bedöma risken för att drabbas av kraftiga och allvarliga allergiska reaktioner. Man använder även denna metod för att finna det primära allergenet om man planerar att starta en immunterapi.

Vad är komponenter?

En komponent (allergenmolekyl) är den enda molekyl i en allergenkälla som känns igen av allergenspecifika antikroppar och som därför orsakar en allergisk reaktion. IgE-antikroppar skapas som en respons på varje allergenkomponent. En allergenkälla innehåller tusentals molekyler och det är endast några som framkallar en reaktion. Proteinerna har namngetts efter det latinska namnet på allergenkällan (Ara h från Arachis hypogea dvs. jordnöt) och har i hög utsträckning numrerats i den ordning de upptäckts. Exempelvis är växter är en komponentfamilj som delas in i arter. Komponenterna i växterna är mer lika ju mer besläktade arterna är med varandra.

Korsreaktiva komponenter

De flesta molekylerna är specifika för en viss allergen källa, men det finns även de som är korsreaktiva. Detta innebär att de till sin struktur liknar komponenter i helt andra källor. Exempel på detta är Ara h 8 PR-10 proteinet som finns i jordnöt till sin struktur likt ett protein i björk: Bet v 1 PR-10. Vissa molekyler har en högre risk för korsreaktivitet, medan andra bedöms ha låg risk eller helt sakna förmågan att reagera korsvis. En hög koncentration av IgE- nivå av en högrisk allergen som exempelvis Ara h 2 (jordnöt) eller Cor a 9 (hasselnöt) innebär risk för allvarliga reaktioner.

Vad är korsallergi?

Korsallergi är när någon som är allergisk också reagerar på ämnen från en helt annan källa än den man ”egentligen” är allergisk mot. När komponenterna eller molekylerna är närbesläktade kan kroppens antikroppar inte alltid skilja dem åt, då kan det uppstå korsvisa reaktioner. För att nämna några exempel; om du är allergisk mot gräspollen kan du också reagera på melon, jordnöt och kiwi. Gällande björkpollenallergi finns det en koppling till reaktion mot stenfrukter exempelvis hasselnötter eller äpple. Är du allergisk mot en typ av stenfrukt exempelvis persika är det stor sannolikhet att du även reagerar på plommon, aprikos och körsbär. Alla allergiker har inte korsallergi och att endast identifiera korsreaktioner utesluter inte att man kan få reaktion från en ”äkta” allergen, blandformer är vanligt förekommande.

Hur tolkar man resultatet från en blodanalys?

Det finns ingen absolut gräns, att man skall ha över ett visst värde, utan resultatet av blodanalysen visar på hur hög sannolikheten är för allergi. Även låga koncentrationer, exempelvis av IgE avseende insektsgift eller läkemedel, kan indikera på allergi. Man kan ha en förekomst av specifika IgE-antikroppar utan att ha en allergi liksom det motsatta man kan sakna förekomst av specifika IgE-antikroppar, men ändå vara allergisk. När allergi utreds gällande ägg, fisk, mjölk, pollen, kvalster eller pälsdjur håller i de flesta fall logiken att ju högre IgE-nivåer i blodet desto större sannolikhet att man får allergiska besvär vid exponering. Men gällande vissa allergener från växtriket exempelvis vete, soja eller jordnöt kan man inte alltid lita på denna logik. Detta beror på att de strukturellt liknar allergena proteiner och molekyler ibland annat pollen. Konsekvensen av detta kan bli att man kan upptäcka IgE-antikroppar i blodet mot ett födoämne, men att födoämnet inte med nödvändighet ger upphov till allergiska symtom.

Sannolikheten att man är allergisk ökar dock med stigande koncentration av specifika IgE-antikroppar i blodet. I de allra flesta fall är det så att ju högre IgE-nivå desto större är risken för symtom och sannolikheten för allergi ökar.

Allergiutredning

Vid allergiutredning är symtom och anamnes viktiga i bedömningen av vilken blodanalys som skall genomföras. Utredning görs av en läkare, helst en specialist inom området. Anamnes och berättelsen som exponering och kroppsliga reaktioner vägleder och blodanalysen används för att bekräfta eller dementera hypoteser som läkaren har gjort i sin bedömning gällande vad som kan orsaka besvären. Resultatet av blodanalysen skall alltid vägas samman med patientens anamnes och kliniska historia.

Läs mer här

Astma och allergiförbundet

Allergier, ordlista

Astma och allergilinjen

IgE – antikroppar mot allergena komponenter, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Karolinska sjukhuset, Stockholm 2013

Unilabs, allergianalyser