Endometrios är en kronisk sjukdom där vävnad som liknar livmoderslemhinnan (endometrium) växer utanför livmodern. Denna felplacerade vävnad kan fästa sig på äggstockarna, äggledarna, bukhinnan och andra organ i bäckenområdet, och i vissa fall även på tarmarna eller urinblåsan.
Denna vävnad reagerar på hormonförändringar under menstruationscykeln på samma sätt som livmoderslemhinnan. Den växer, bryts ner och blöder. Men eftersom blodet inte har någonstans att ta vägen, kan det orsaka inflammation, ärrbildning och sammanväxningar mellan organ. Symtom på endometrios varierar, men vanliga besvär inkluderar:
- Svår mensvärk som ofta är kraftigare än vanlig menssmärta.
- Kronisk bäckensmärta och smärtor som kvarstår även mellan menstruationerna.
- Smärta vid samlag, särskilt vid djup penetration.
- Smärta vid tarmtömning eller urinering, särskilt under mensen.
- Oregelbunden eller kraftig mensblödning.
- Trötthet och utmattning kopplat till smärtan och inflammationen.
- Svårigheter att bli gravid (infertilitet) då endometrios kan påverka ägglossningen och livmoderns miljö.
Vissa kvinnor har lindriga symtom, medan andra upplever svår smärta som påverkar livskvaliteten.
Den exakta orsaken till endometrios är inte känd, men teorier inkluderar:
- Retrograd menstruation med mensblod rinner bakåt genom äggledarna in i bukhålan istället för ut genom slidan.
- Hormonella och genetiska faktorer då endometrios är vanligare om nära släktingar har sjukdomen.
- Immunsystemets påverkan om kroppen inte bryter ner felplacerad vävnad effektivt.
Kan endometrios diagnostiseras med blodprov?
Blodprover kan inte säkert diagnostisera endometrios, men vissa markörer kan ge en indikation och användas som en del av utredningen:
- Tumörmarkören CA-125 är ofta förhöjd vid endometrios, särskilt vid svåra fall med djup infiltrerande endometrios.
Dock är CA-125 inte specifikt för endometrios och kan också vara förhöjt vid andra tillstånd som myom, inflammationer, ovarialcystor och vissa cancersjukdomar. Ett förhöjt CA-125-värde stärker dock misstanken om endometrios, men normala nivåer utesluter inte sjukdomen. - Cytokiner och inflammationsmarkörer. Forskning har visat att kvinnor med endometrios ofta har förändrade nivåer av vissa inflammationsämnen i blodet, som IL-6 och TNF-α. Dessa markörer används dock inte rutinmässigt i klinisk diagnostik.
- MicroRNA (miRNA) och andra genetiska markörer. Ny forskning undersöker om microRNA (miRNA) i blodet kan användas för att upptäcka endometrios, men detta är ännu inte en etablerad metod.
- Blodprov för hormonbalans. Hormonnivåer kan analyseras för att utesluta andra tillstånd, t.ex. östrogen- och progesteronbalans, men blodprover för hormoner kan inte ensamt bekräfta endometrios.
Hur diagnostiseras endometrios?
Diagnosen kan vara svår att ställa eftersom symtomen liknar andra gynekologiska tillstånd. Vanliga metoder för diagnos inkluderar:
- Gynekologisk undersökning där läkaren känner efter ömhet och eventuella förändringar i bäckenet.
- Ultraljud som kan identifiera endometrioscystor på äggstockarna.
- MR-undersökning som kan ge en mer detaljerad bild av förändringar i bäckenet.
- Laparoskopi (titthålsoperation) som är den mest tillförlitliga metoden där läkaren inspekterar bukhålan och kan ta vävnadsprover.
Hur behandlas endometrios?
Det finns ingen botande behandling, men symtomen kan lindras med olika metoder:
- Smärtlindring med antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som ibuprofen kan hjälpa.
- Hormonbehandling med exempelvis p-piller, hormonspiral eller GnRH-analoger för att minska östrogenproduktionen och bromsa sjukdomens utveckling.
- Vid svåra fall kan en operation (laparoskopi) användas för att ta bort endometriosvävnad.
- Livsstilsförändringar där fysisk aktivitet, kost och stresshantering kan hjälpa vissa att hantera symtomen.
Endometrios och fertilitet
Endometrios kan påverka fertiliteten genom att:
- Orsaka sammanväxningar som påverkar ägglossning och äggledarnas funktion.
- Förändra livmoderslemhinnan, vilket kan göra det svårare för ett befruktat ägg att fästa.
- Orsaka kronisk inflammation, vilket kan påverka spermier och äggceller.
Vissa kvinnor med endometrios blir gravida utan problem, medan andra kan behöva fertilitetsbehandling som IVF.
