Kortisol är ett steroidhormon som produceras i binjurarna och spelar en central roll i kroppens stressreaktion, metabolism, immunförsvar och reglering av blodtryck. Det är en del av kroppens dygnsrytm och påverkas av faktorer som stress, sömn och näringsintag.
Varför tar man blodprov för kortisol?
Ett blodprov för kortisol används för att bedöma binjurefunktionen och diagnostisera tillstånd som Cushings syndrom (överproduktion av kortisol) eller Addisons sjukdom (kortisolbrist). Det kan också användas för att utvärdera kroppens stresshantering och hormonbalans.
Hur hänger kortisol och stress ihop?
Kortisol kallas ofta för ”stresshormonet” eftersom det frigörs som en del av kroppens ”fight-or-flight”-respons vid stress. Vid akut stress hjälper kortisol kroppen att frigöra energi och hantera hot. Långvarigt förhöjda kortisolnivåer utan återhämtningsperioder kan dock leda till negativa hälsoeffekter som högt blodtryck, viktuppgång, sömnproblem och försvagat immunförsvar.
Hur varierar nivån av kortisol i blodet över dygnet och varför?
Kortisol har en dygnsrytm (cirkadisk rytm). Nivåerna är högst på morgonen för att hjälpa kroppen att vakna och ge energi. De sjunker sedan under dagen och är som lägst på kvällen och natten, vilket gör att kroppen kan slappna av och sova. Denna rytm styrs av hypotalamus och hypofysen i hjärnan.
När ska man ta blodprov för kortisol?
För att få en korrekt bedömning av kortisolnivåerna tas blodprovet vanligtvis på morgonen, då kortisolnivån är som högst. I vissa fall kan läkaren också be om ett prov senare på dagen för att undersöka dygnsvariationen.
Vad är ett normalt värde av kortisol?
Normala kortisolnivåer i blodet varierar beroende på tidpunkt för provet och laboratorium, men generellt gäller att referensintervall för ett morgonprov är 120–600 nmol/L och för ett eftermiddagsprov 80–350 nmol/L. Referensvärden kan skilja sig mellan laboratorier och analysmetoder, men kortisol har alltså olika referensintervall beroende på tidpunkt för provtagning.
Vad betyder ett högt värde av kortisol?
Förhöjda kortisolnivåer kan bero på exempelvis Cushings syndrom (överproduktion av kortisol från binjurarna eller överdriven kortisonbehandling), kronisk stress, depression, ångest eller fysiska sjukdomar som diabetes eller hjärtproblem.
Vad betyder ett lågt värde av kortisol?
Låga kortisolnivåer kan vara ett tecken på Addisons sjukdom (binjurebarkinsufficiens), hypofyssvikt (nedsatt produktion av ACTH, hormonet som styr kortisolutsöndring) eller långvarig kortisonbehandling som har dämpat kroppens egen kortisolproduktion
Hur hänger DHEAS och kortisol ihop?
DHEAS (dehydroepiandrosteronsulfat) är ett annat hormon som produceras i binjurarna och fungerar som en förstadie till könshormonerna östrogen och testosteron. DHEAS och kortisol har en balanserande relation. Vid kronisk stress kan kortisolproduktionen öka medan DHEAS sjunker, vilket kan påverka hormonbalansen negativt. Låga DHEAS-nivåer kan tyda på binjureutmattning eller hypofysproblem. Höga DHEAS-nivåer kan ses vid hormonella rubbningar som PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) som kan drabba kvinnor i fertil ålder och göra det svårt att bli gravid.
