Blodgivning och blodanalyser

Att förstå sin blodhälsa är viktigt, både för att kunna ge blod och för att förbättra sin allmänna hälsa. I denna artikel går vi igenom vilka blodanalyser som är viktiga, vem som kan ge blod, samt hur du kan förbättra dina blodvärden genom kost och livsstil.

Vilka blodanalyser är viktiga för att kunna ge blod?

För att kunna ge blod behöver du uppfylla vissa medicinska krav. De viktigaste blodanalyserna som görs inför blodgivning är:

• Hemoglobin (Hb) – Mäts för att säkerställa att du inte har blodbrist. Kvinnor behöver ha minst 125 g/L och män minst 135 g/L.
• Järnvärde – Indirekt kontrolleras detta genom Hb, men en del blodcentraler mäter även ferritin, som speglar järndepåerna i kroppen.

Vad är Hb och vad är normala värden?

Hb (Hemoglobin) är ett protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader och för tillbaka koldioxid till lungorna för utandning. Hemoglobinets huvudsakliga funktion är att säkerställa att kroppen får tillräckligt med syre för att cellerna ska kunna fungera optimalt. Lågt Hb kan tyda på blodbrist (anemi), vilket kan leda till trötthet, yrsel och blekhet. Högt Hb kan orsakas av uttorkning, lungsjukdomar eller vistelse på hög höjd, där kroppen behöver mer syretransport. Normala Hb-värden för kvinnor är 117–155 g/L och för män 134–170 g/L. Beställ Hb test – hemoglobin

Vad är järn och vad är normala värden?

Järn är ett mineral som spelar en central roll i kroppens syretransport. Det är en nyckelkomponent i hemoglobin, det protein i de röda blodkropparna som binder syre och transporterar det till kroppens vävnader. Järn lagras också i kroppen i form av ferritin och används vid behov. Normala järnvärden i serum kan variera något beroende på laboratoriemetoder, men generellt ligger de inom följande intervall för män: 10–30 µmol/L och för kvinnor: 9–27 µmol/L. Låga järnvärden kan tyda på att man har järnbrist (orsakad av blodförlust, bristande kost eller malabsorption), anemi (blodbrist), kroniska sjukdom eller inflammation. Höga järnvärden kan innebära att man har ett järnöverskott (hemokromatos – en genetisk sjukdom där kroppen lagrar för mycket järn), leverproblem eller att man genomgått frekventa blodtransfusioner. Om järnvärdena avviker från det normala rekommenderas vidare utredning av läkare för att fastställa orsaken och behovet av behandling. Beställ Järnprov

Vem kan ge blod?

För att kunna ge blod behöver du uppfylla vissa kriterier:

• Du ska vara frisk och må bra
• Du behöver vara mellan 18 och 60 år vid första blodgivningen
• Du behöver ha en vikt på minst 50 kg
• Du behöver ha ett tillräckligt högt Hb-värde

Kan man vara blodgivare om man har lågt blodtryck?

Ja, men med försiktighet. Om ditt blodtryck är för lågt (till exempel att du ofta känner dig yr eller svimmar) kan det innebära en ökad risk för obehag vid blodgivning. Tala med din blodcentral för att få en individuell bedömning. Beställ Blodtrycksmätning

När kan man inte ge blod?

Det finns flera tillstånd som gör att du inte kan ge blod, antingen tillfälligt eller permanent, nedan kan du läsa exempel på när man inte ska ge blod. Man behöver alltid göra en individuell bedömning.

• Om du har haft feber eller infektion de senaste två veckorna.
• Om du genomgått en operation senaste sex månaderna.
• Om du har rest till områden med risk för malaria eller andra smittsamma sjukdomar.
• Om du är gravid, eller nyligen fött barn.
• Om du har låga järndepåer, lågt Hb
• Vid vissa sjukdomstillstånd eller om du tar vissa mediciner

Finns det olika typer av blodgivning?

Ja, det finns olika sätt att lämna blod på, här kan du se de tre vanligaste sätten att ge blod:

• Helblodsgivning – Vanligast, där blod tappas och separeras i sina beståndsdelar.
• Plasmagivning – Plasma extraheras och blodkropparna återförs till kroppen.
• Trombocytgivning – Trombocyter (blodplättar) extraheras och resten återförs till kroppen.

Vad är helblodsgivning och vad används det till?

Helblodsgivning är den vanligaste formen av blodgivning. Givaren kan donera ungefär 4,5 dl blod var 3:e månad (kvinnor) och var 4:e månad (män). Blodet används för att upprätthålla sjukhusens blodlager och används vid olyckor, operationer och behandling av vissa sjukdomar.

Vad är plasmagivning och vad används det till?

En fördel med plasmagivning är att donatorn kan ge plasma oftare än helblod eftersom blodkropparna återförs till kroppen. Plasma används exempelvis vid behandling av brännskador, leversjukdomar eller blödarsjuka.

Vad är trombocytgivning och vad används det till?

Givaren kan ge trombocyter (blodplättar) oftare än helblod eftersom kroppen snabbt ersätter blodplättarna. Blodplättar används främst för patienter med blodsjukdomar, leukemi eller efter cellgiftsbehandling, där trombocyterna är låga.

Vilken typ av blodgivning passar mig som blodgivare?

Beroende på din hälsa, blodvärden och livsstil kan olika typer av blodgivning vara mer eller mindre lämpliga för dig. Här är en guide från givarens perspektiv:

Helblodsgivning – för den generella blodgivaren

Detta är ett bra val om du vill göra en enkel och snabb donation (tar ca 10 minuter) och har stabila blodvärden och järnnivåer. Denna typ passar dig som vill ge blod mer sällan (3–4 gånger per år). Helblodsgivning rekommenderas inte om du har låga järndepåer eller ofta känner dig trött och har svårt att återhämta dig efter blodgivning.

Plasmagivning – för dig som vill ge ofta och påverkas mindre

Plasmagivning passar dig som vill donera ofta, var 2–4:e vecka. Plasmagivning är ett bättre alternativ om du uppvisat låga järndepåer vid helblodsgivning och om du har en blodgrupp där plasma är extra efterfrågad (exempelvis AB). Denna typ rekommenderas inte om du har lågt blodtryck, eftersom plasmagivning kan ge yrsel eller om du tycker att längre tappningstid (30–45 min) är obekvämt. Beställ Blodgrupps test.

Trombocytgivning – för dig med högt trombocytvärde (blodplättar)

Bra för dig som har högt trombocytvärde och som vill hjälpa patienter med blodsjukdomar och kan tänka dig att donera oftare än helblod. Trombocytgivning kan genomföras upp till varannan vecka. Det passar dig som vill göra en specialiserad donation där blodkropparna återförs. Det är inte för dig som har låga trombocytvärden, lätt får blåmärken eller om du är känslig för längre tappningstider (upp till 90 minuter).

Vad innebär blod- och järnbrist?

Blodbrist (anemi) uppstår när kroppen har för lite röda blodkroppar eller hemoglobin, vilket minskar syretransporten till kroppens vävnader. Järnbrist är en vanlig orsak till blodbrist och kan ge symtom som trötthet, yrsel, blekhet och andfåddhet. Beställ Blodbrist test

Vad kan man göra för att förbättra sina järn- och Hb-värden?

Nedan följer en övergripande sammanställning på vad man själv kan göra och tänka på om man vill förbättra sina blodvärden och sitt järn.

• Kost: ät järnrika livsmedel som rött kött, lever, spenat, baljväxter och pumpafrön. Kombinera järnrik mat med C-vitamin (till exempel citrusfrukter) för bättre upptag. Undvik kaffe, te och kalciumrika livsmedel i samband med järnrik mat, då de hämmar upptaget av järn. Beställ Järnprov. Beställ Magnesium test
• Vätska: drick tillräckligt med vatten för att upprätthålla en god blodcirkulation.
• Motion: regelbunden motion stimulerar blodbildningen, men överträning kan leda till låga järndepåer.
• Undvika skadliga vanor: rökning och överdriven alkoholkonsumtion kan påverka blodvärden negativt.
• Stress: långvarig stress kan påverka blodvärden genom att öka inflammation och störa kroppens järnupptag. Beställ Kortisol test – stresshormon

B-vitaminer och blodbildning

Se till att få i dig tillräckligt med B12 (kobalamin) och B9 (folsyra), som är viktiga för blodbildningen. För att säkerställa ett tillräckligt intag av vitamin B12 (kobalamin) och vitamin B9 (folat/folsyra) är det viktigt att inkludera specifika livsmedel i din kost.

Vitamin B12 (Kobalamin)

Vitamin B12 är avgörande för nervsystemets funktion och bildandet av röda blodkroppar. Det förekommer främst i animaliska produkter. Här kan du se exempel på kost som innehåller B12:

• Kött: Nötkött, fläskkött och lamm är goda källor.
• Fisk och skaldjur: Särskilt fet fisk som lax, makrill och sardiner, samt skaldjur som ostron och musslor.
• Lever: Innehåller höga halter av vitamin B12.
• Ägg: Främst äggula.
• Mejeriprodukter: Mjölk, yoghurt och ost.

För veganer och vegetarianer kan det vara utmanande att få i sig tillräckligt med vitamin B12 genom kosten. Därför rekommenderas det att konsumera berikade livsmedel, såsom vissa växtbaserade drycker (till exempel berikad havre-, soja- eller mandeldryck), eller att ta kosttillskott. Beställ B12 test – kobalamin

Vitamin B9 (Folat/Folsyra)

Folat är viktigt för celldelning och bildandet av nya celler, vilket är särskilt betydelsefullt under graviditet men också viktigt om man vill ge blod. Folsyra är den syntetiska formen av folat som finns i kosttillskott och berikade livsmedel. Naturliga källor inkluderar:

• Mörkgröna bladgrönsaker: Spenat, grönkål och broccoli.
• Baljväxter: Bönor, kikärtor och linser.
• Frukt och bär: Apelsiner, jordgubbar och bananer.
• Fullkornsprodukter: Fullkornsbröd, fullkornspasta och havregryn.
• Nötter och frön: Solrosfrön och linfrön.

Under graviditet ökar behovet av folat, och det kan vara svårt att få i sig tillräckliga mängder enbart genom kosten. Därför rekommenderas ofta folsyratillskott till kvinnor som planerar att bli gravida eller som redan är gravida. Beställ Vitamin B9 test – Folat

Generella hälsotips för att förbättra blodvärden

Olika blodvärden kan ge information om din hälsa och kan förbättras genom livsstilsförändringar, nedan kan du läsa om generella tips:

Blodstatus

Hemoglobin (Hb) kan höjas genom att äta järnrik mat och eventuellt järntillskott. Leukocyter (LPK) påverkas av infektioner och immunförsvaret. Se till att sova bra och ha en hälsosam kost. Trombocyter (TPK)  är viktiga för blodets koagulering. Undvik rökning och överdriven alkoholkonsumtion. MCH, Erytrocyter (EPK), Hematokrit (EVF) samt MCV påverkas av järn- och B12-status. Se till att få i dig tillräckligt genom kosten. Beställ Blodstatus test

Diabetes

Glukos och HbA1c kan förbättras genom att minska sockerintaget, äta mer fibrer och motionera regelbundet. Beställ Blodsockertest – diabetes

Hjärta och kärl

Kolesterol (LDL, HDL, kvot, Non-HDL) påverkas positivt av en kost rik på omättade fetter (t.ex. olivolja, nötter, fet fisk) och motion. Beställ Hjärt & Kärltest

Njurfunktion

Natrium och kalium är elektrolyter och för att njurarna ska kunna fungera är det bra att inte äta för mycket processad mat och dricka tillräckligt med vätska. Beställ Njurtest

Mineralbalans

Järn och magnesium är viktiga mineraler. Järnbrist kan åtgärdas genom kost och tillskott. Magnesium finns i nötter, bladgrönsaker och fullkorn. Beställ Järnprov. Beställ Magnesium test

Inflammation

CRP – Ett mått på inflammation i kroppen. Minska inflammation genom att äta antiinflammatorisk kost (grönsaker, fet fisk, nötter) och minska stress. Beställ CRP prov.

När ska man inte träna?

Det är viktigt att lyssna på kroppen. Du bör undvika träning om du har feber eller en pågående infektion med förhöjt CRP eller om du känner dig är kraftigt utmattad. Det kan även vara bra att vara försiktig med träning om du har låga järndepåer och känner dig yr eller andfådd.

Blodomloppets Hälsokontroll

I samarbete med Medisera har Blodomloppet skapat en hälsokontroll för dig som vill undersöka dina blodvärden och följa dina värden över tid. Den innehåller 19 stycken analyser av blodstatus, blodsocker, hjärta/kärl, njurfunktion, mineral och inflammation. Här kan du läsa mer.

Källor

Socialstyrelsen – Blodgivning. Denna sida ger allmän information om regler och riktlinjer för blodgivning i Sverige.

1177 Vårdguiden – Blodgivning. Här finns detaljerade krav för att bli blodgivare, inklusive åldersgränser, hälsokrav och information om blodvärden.

Läkartidningen – Anemi vanligt bland idrottare. Denna artikel belyser förekomsten av anemi bland idrottare och diskuterar vikten av järn och andra näringsämnen för att upprätthålla god blodhälsa.

Kostråd gällande folat, Livsmedelsverket

Kostråd gällande kobalamin, Livsmedelsverket