PSA total

PSA, eller prostataspecifikt antigen, är ett protein som produceras av prostatakörteln och är en viktig blodmarkör inom urologi. PSA förekommer naturligt i blodet i små mängder och används som en markör för att bedöma prostatans hälsa. Förhöjda nivåer av PSA kan indikera olika tillstånd i prostatan, inklusive godartad prostataförstoring, prostatit eller prostatacancer.

Vad är PSA?

Prostataspecifikt antigen (PSA) är ett protein som produceras av epitelcellerna i prostatakörteln. Det fungerar som ett enzym, mer specifikt en serinproteas, som tillhör kallikrein-familjen (KLK3). PSA:s primära funktion är att bryta ned stora proteiner i sädesvätskan, vilket gör vätskan mer lättflytande och därmed underlättar spermiernas rörlighet. Det finns normalt i små mängder i blodet, men nivåerna kan öka vid olika tillstånd som prostatacancer, benign prostatahyperplasi (BPH) och prostatit som innebär inflammation i prostatan.

PSA är ett glykoprotein som består av en kedja av aminosyror och är strukturellt beroende av en aktiv serin i sitt aktiva centrum, vilket klassificerar det som en serinproteas. Det innehåller också kolhydrater kopplade till specifika aminosyror, vilket påverkar dess funktion och stabilitet. PSA är aktivt vid neutralt pH och bryter ned gelbildande proteiner i sädesvätskan, som seminogelin, vilket gör sädesvätskan mindre viskös. Denna enzymatiska aktivitet är viktig för reproduktionen, men PSA kan även frisättas i små mängder till blodbanan under normala förhållanden.

Vad är PSA total?

I blodet förekommer PSA i två huvudformer och det är summan av dessa två huvudtyper som utgör totalt PSA:

• Fritt PSA som är en inaktiv form utan bundna proteiner. Fritt PSA utgör vanligtvis en mindre andel av total PSA i blodet.
• Bundet PSA som är aktivt eller delvis aktivt och som är bundet till proteinhämmande molekyler som α1-antitrypsin. Bundet PSA utgör majoriteten av PSA i blodet.

Generellt har en hög andel fritt PSA kopplats till godartade tillstånd som benign prostatahyperplasi (BPH), medan en högre andel bundet PSA kan tyda på malignitet. Den relativa mängden av dessa två former kan analyseras för att bedöma risken för prostatacancer. Detta görs genom att räkna ut PSA kvoten genom att dividera mängden fritt PSA med total PSA och sedan multiplicera med 100 för att uttrycka resultatet som en procentandel.

Vad påverkas PSA total av?

Totalt PSA påverkas av flera faktorer. PSA-nivåerna kan stiga vid både godartade och maligna tillstånd. Godartade orsaker inkluderar benign prostataförstoring (BPH), prostatit (inflammation i prostatan), och tillfälliga faktorer som fysisk aktivitet som påverkar prostatan. Maligna orsaker omfattar prostatacancer, där cancerceller producerar ökad mängd PSA. Andra faktorer som kan påverka total PSA inkluderar ålder, då PSA-nivåerna ökar naturligt med åldern, infektioner i urinvägarna, och medicinering, exempelvis med 5-alfa-reduktashämmare som kan sänka PSA-värdena.

Vad innebär prostatacancer?

Prostatacancer är en elakartad tumör som utvecklas i prostatakörteln. Den är en av de vanligaste cancerformerna hos män, särskilt efter 50 års ålder. Cancern kan utvecklas långsamt och ge få eller inga symtom i tidiga stadier, men i mer aggressiva fall kan den sprida sig till andra delar av kroppen, som skelett och lymfkörtlar. Typiska symtom i avancerade stadier inkluderar svårigheter att urinera, blod i urinen eller sädesvätskan, smärta i bäcken eller rygg, och ofrivillig viktnedgång. Behandlingen och prognosen varierar beroende på sjukdomens spridning och aggressivitet, från aktiv övervakning vid långsamt växande cancer till kirurgi, strålbehandling eller hormonell behandling vid mer avancerade fall.

Hur diagnostiseras prostatacancer?

Prostatacancer diagnostiseras genom en kombination av tester och undersökningar. Ett vanligt första steg är ett PSA-test, där förhöjda nivåer kan indikera behov av vidare utredning. Rektalpalpation utförs ofta som en del av den kliniska undersökningen, där läkaren känner på prostatan via ändtarmen för att identifiera knölar eller förändringar. Vid misstanke om cancer används bilddiagnostiska metoder som magnetkamera (MR) eller ultraljud för att kartlägga förändringar i prostatan.

För att säkerställa diagnosen tas biopsier från prostatan, vilka analyseras för att identifiera cancerceller och fastställa tumörens aggressivitet med hjälp av Gleason-score. Vid avancerad sjukdom används ibland skelettscintigrafi, datortomografi (DT) eller positronemissionstomografi (PET) för att upptäcka spridning till andra delar av kroppen. Den samlade informationen används för att bestämma sjukdomens stadium och planera lämplig behandling. Tidig upptäckt genom regelbundna kontroller kan förbättra prognosen och minska risken för allvarliga komplikationer.

Varför är analys av PSA total viktig?

Analys av PSA total är viktig eftersom det ger information om prostatan. Förhöjda nivåer kan indikera en rad tillstånd, från godartade problem som prostataförstoring och inflammation till allvarligare tillstånd som prostatacancer. Att mäta PSA total kan leda till tidig upptäckt av prostatacancer, vilket kan förbättra prognosen och ge möjlighet till tidig behandling. Det används också för att övervaka behandlingens effektivitet hos personer som redan behandlas för prostatacancer eller andra prostatasjukdomar.

PSA-testet är inte specifikt för cancer utan indikerar snarare förändringar i prostatas funktion.

Varför tas blodprov för analys av PSA total?

Blodprov för PSA total tas för att utvärdera prostatas hälsa, särskilt hos män som har symtom som kan indikera ett problem med prostatan, exempelvis frekvent urinering, svårigheter att kissa eller smärta i bäckenregionen. Provet används också som en screeningmetod för att identifiera prostatacancer i ett tidigt stadium, särskilt hos män i riskgrupper, till exempel de med en familjehistoria av sjukdomen. Dessutom används PSA-testet för att följa upp behandlingen av prostatacancer och för att övervaka sjukdomens utveckling.

PSA total ingår i hälsokontroll stor och kan beställas som ett enskilt PSA prov.

Om du tar medicin

Vid pågående behandling med 5-alfareduktashämmare (finasterid och dutasterid) kan PSA värden i blodprov vara påtagligt lägre. Behandling med 5-alfa-reduktashämmare vid godartad prostataförstoring kan medföra sänkt halt av PSA i blodet till ungefär hälften. Eftersom 5-alfa-reduktashämmare sänker PSA-nivåerna är det viktigt att beakta detta vid PSA-testning. Annars finns det risk att medicinen döljer en prostatacancer och fördröjer diagnostiken.

Biotin som kan tas vid behandling av neurologiska sjukdomar eller genom kosttillskott kan påverka provresultaten och leda till felaktiga värden, framförallt för de personer som tar höga doser biotin (>5 mg/dag). Provtagning sker då tidigast 24 timmar efter den senaste dosen.

PSA (total) genom metoden Stockholm3

Stockholm3 testet är ett blodprov som genom att även ta hänsyn till markörer gällande proteiner och genetik samt klinisk data i en avancerad algoritm ger dig en riskbedömning gällande prostatacancer. Man utgår ifrån blodanalys av PSA (total) och om totalt PSA ≥ 1,5 ng/ml, det vill säga är lika med eller större än, utförs även analys avseende proteiner och genetiska förändringar. Observera att Stockholm3 och endast PSA (total) har olika referensvärden.

Vad är P-PSA?

P-PSA är en beteckning för prostataspecifikt antigen (PSA) när det mäts i plasma, den vätskedel som återstår efter att blodkropparna har avlägsnats genom centrifugering. Plasma används som provmaterial eftersom det innehåller alla lösta proteiner och ämnen som finns i blodet. Mätning av P-PSA kan ge en indikation på prostatas hälsa och används ofta som en del av diagnostik och uppföljning vid misstanke om prostatacancer eller andra prostatarelaterade sjukdomar.

Karolinska och Unilabs analyserar PSA i plasma.

Vad är S-PSA?

S-PSA är prostataspecifikt antigen (PSA) som mäts i serum, den vätskedel som återstår efter att blodet har fått koagulera och blodceller samt koagulationsfaktorer avlägsnats. Serum används som provmaterial i många kliniska tester eftersom det är stabilt och fritt från vissa komponenter som kan påverka analysen. Mätning av S-PSA används har samma syfte som P-PSA, nämligen att bedöma prostatas funktion. Skillnaden ligger i provberedningen, men resultaten är i regel likvärdiga och används på samma sätt.

SYNLAB analyserar PSA i serum.

Vad är referensintervallet för PSA?

Referensintervallet för PSA för män under 70 år är mindre än 3 µg/L enligt Unilabs. För män mellan 70 och 80 år är referensvärdet för PSA mindre än 5 µg/L, och för män över 80 år ett värde på mindre än 7 µg/L.

Karolinskas referensvärden är samma som Unilabs, det vill säga:

• mindre än 3,0 µg/L för män under 70 år
• mindre än 5,0 µg/L för män mellan 70 och 80 år
• mindre än 7,0 µg/L för män över 80 år

Karolinska har också ett referensvärde för kvinnor som är ett PSA värde på mindre än 0,1 µg/L.
SYNLABs referensvärden är:

• mindre än 2,0 µg/L för män under 50 år
• mindre än 3,0 µg/L för män mellan 50 och 69 år
• mindre än 5,0 µg/L för män mellan 70 och 80 år
• mindre än 7,0 µg/L för män över 80 år

Ett PSA-värde inom referensvärdena tyder på en låg risk för prostatacancer, men det utesluter inte helt möjligheten att sjukdomen förekommer. Referensvärdena kan variera beroende på faktorer som prostatas storlek och andra individuella variationer.
µg/L står för mikrogram per liter.

Vid högt värde

Höga värden av PSA total kan indikera ett problem med prostatan, men är inte specifikt för en viss sjukdom. PSA-koncentrationen kan vara förhöjd av flera olika orsaker, och dessa kan vara både godartade och malignitetsrelaterade.

Godartad prostataförstoring (benign prostatahyperplasi, BPH) är en av de vanligaste orsaken till förhöjda PSA-värden, ett tillstånd som är vanligt med stigande ålder. Hälften av alla män över 50 år, och 90 procent av männen över 80 år, har en godartad prostataförstoring.

En ökad PSA-nivå är i vissa fall förknippad med prostatacancer, men det kan också förekomma vid andra tillstånd som urinvägsinfektioner samt akut eller kronisk prostatit. I dessa fall är det viktigt att skilja mellan fysiologiska och patologiska förändringar.

En tillfällig höjning av PSA kan också ses vid akuta tillstånd, exempelvis vid urinretention, där urinflödet blockeras, eller efter medicinska ingrepp som påverkar prostata som biopsi eller kateterisering.

När PSA-nivåerna ökar efter behandling för prostatacancer, exempelvis kirurgi eller strålbehandling, kan detta tyda på återfall (recidiv) eller spridning av sjukdomen (disseminering). Regelbunden uppföljning av PSA-nivåer är därför viktigt vid övervakning av prostatacancerpatienter efter behandling.

Produktionen av PSA är direkt beroende av testosteron, det manliga könshormonet som också påverkar prostatans tillväxt och funktion. Hos män med hypogonadism, ett tillstånd där testosteronnivåerna är onormalt låga, kan PSA-nivåerna vara lägre än förväntat, även om prostatacancer eller andra sjukdomar skulle föreligga. Detta kan göra det svårare att upptäcka sjukdomen tidigt, eftersom PSA-nivåerna kanske inte stiger till den nivå som vanligtvis signalerar ett problem. Hypogonadism kan därför maskera underliggande sjukdomar, särskilt i prostatakörteln.

Vid lågt värde

Låga PSA-nivåer i blodet är vanligtvis ett tecken på en frisk prostata och är särskilt vanliga hos yngre män eller hos individer med små prostatakörtlar. PSA-produktionen är normalt låg när det inte förekommer några sjukliga förändringar i prostatan. Generellt sett är låga PSA-nivåer inte kopplade till några hälsoproblem och kräver sällan vidare utredning. Det finns dock vissa omständigheter där låga PSA-värden kan ha betydelse eller försvåra tolkningen.

Män som behandlas med 5-alfareduktashämmare som finasterid eller dutasterid, kan uppleva en markant minskning av PSA-nivåerna. Dessa läkemedel används för att minska prostatans storlek vid godartad prostataförstoring (benign prostatahyperplasi, BPH) eller andra tillstånd. En minskning av PSA med upp till 50 procent är vanligt, vilket gör att tolkning av PSA-värden under pågående behandling måste ske med stor försiktighet. Den sänkta nivån återspeglar läkemedlets effekt snarare än en faktisk minskning av prostatans biologiska aktivitet.

Hos äldre män kan en minskad PSA-produktion bero på atrofi, en naturlig tillbakabildning av prostatakörteln som kan ske med åldern. Män med medfödd liten prostata kan också ha lägre PSA-nivåer, då körtelns storlek direkt påverkar mängden PSA som frisätts i blodet. I dessa fall är låga PSA-värden en naturlig följd av den mindre körtelvolymen snarare än ett tecken på något sjukligt.