Ja, det är skillnad på blodmarkörerna vitamin D 25-OH och vitamin D 1,25-OH.
Vitamin D 25-OH (S-25-hydroxi-vitamin D) används som rutinprov för att utvärdera vitamin D-nivåer i kroppen, medan vitamin D 1,25-OH (S-1,25-dihydroxi-vitamin D) är ett komplement vid speciella utredningar, som vid njursjukdom eller bisköldkörtelstörningar. S står i för serum.
Vid utredning av D-vitaminbrist rekommenderas alltså i första hand analys av rutinmetoden vitamin D 25-OH (S-25-hydroxi-vitamin D).
Vitamin D3 och D2
Vitamin D3, även kallat kolekalciferol, bildas i huden när den exponeras för UVB-strålning från solen. Det finns också i animaliska livsmedel som fet fisk och berikade mejeriprodukter.
Vitamin D2, eller ergokalciferol, återfinns i jäst och svampar, men i mindre mängder. Av dessa är D3 betydligt mer potent i kroppen än D2. Båda vitaminerna lagras i fettvävnad och muskler och spelar en kritisk roll i kroppens hantering av kalcium och fosfat.
Tvåstegsaktivering
Både vitamin D3 och D2 lagras i fettväv och muskler samt genomgår en tvåstegsaktivering i kroppen:
- först i levern till kalcidiol, dvs. 25-hydroxi-vitamin D (Vitamin D 25-OH)
- därefter i njurarna till kalcitriol, dvs. 1,25-dihydroxi-vitamin D (Vitamin D 1,25-OH)
Kalcitriol är en mycket aktiv form av vitamin D och är involverad i att reglera kalcium- och fosfatnivåerna i blodet, vilket är avgörande för benhälsa och muskelfunktion.
Brist på vitamin D kan leda till otillräcklig absorption av kalcium och fosfat, vilket kan resultera i rakit hos barn och osteomalaci hos vuxna, tillstånd som kännetecknas av svaga eller mjuka ben.
När testas vitamin D 1,25-OH (S-1,25-dihydroxi-Vitamin D)?
För de flesta patienter är analys av vitamin D 25-OH (S-25-hydroxi-vitamin D) den bästa metoden för att utvärdera kroppens vitamin D-nivåer, eftersom den reflekterar total D-vitamintillgång.
I vissa undantagsfall, såsom vid njursjukdomar, utredning av oklara rubbningar i kalcium-, magnesium- och fosfatomsättningen, störningar i bisköldkörteln, vitamin D-receptordefekter, granulomatösa sjukdomar och särskilda utredningsfall, kan 1,25-dihydroxi-vitamin D behöva analyseras.
Nedsatt omvandling av Vitamin D 25-OH
I dessa specifika fall är nämligen omvandlingen av 25-hydroxi-vitamin D till 1,25-dihydroxi-vitamin D nedsatt, varför det vara nödvändigt att analysera 1,25-dihydroxi-vitamin D.
Höga nivåer av 1,25-dihydroxi-vitamin D kan indikera hyperparatyreoidism eller vitamin D-intoxikation, medan låga nivåer kan ses vid vitamin D-brist, njursvikt, tumörrelaterad hyperkalcemi, hypoparatyreoidism och andra tillstånd.