CDT och PEth är två alkoholmarkörer som kan utföras via blodprov. Bägge dessa prover visar enbart avvikande värden vid konsumtion av alkohol över en längre period. Vid enstaka berusningstillfällen kommer de inte att påvisa förhöjda värden.
PEth – Förhöjda värden vid regelbunden konsumtion
PEth är en alkoholmarkör som kan mätas via blodprov. PEth bildas enbart i kroppen vid förtäring av etanol varför ett högt värde kan påvisa en hög konsumtion. Detta är ett prov som Socialstyrelsen lyfter fram som tillförlitlig då provet kan ”påvisa eller avfärda kronisk överkonsumtion av alkohol”
Halveringstiden i blodet är fyra dygn varför prover vid olika tillfällen kan ge olika svar, beroende på hur nära inpå drickandet som provet tas.
Samtidigt ges inget förhöjt värde av PEth av en enstaka berusning. Det krävs en regelbunden konsumtion, ofta minst en veckas, för att värdet ska öka. Upp till 0,30 μmol/L beräknas som måttlig konsumtion och därutöver klassas det som överkonsumtion. Läs om PEth testet.
CDT – Vid mycket hög konsumtion
CDT värdet tas fram genom att analys sker av de olika formerna som finns av glykoproteinet transferin. Hos en person med långvarig och hög konsumtion av alkohol kommer fördelningen ändras varpå det kan påvisas via blodprov.
Provet visar värden i förhållande till referensvärdet. För att nå över referensvärdet krävs en mycket hög alkoholkonsumtion. En person kan alltså ha svårigheter med alkoholen utan att ett CDT-prov har värden utanför referensvärdet. Det krävs ungefär en hel flaska vin varje dag under en längre period för att CDT nivåer ska uppnås.
Det krävs därmed en tredubbelt stor konsumtion mot vad Folkhälsomyndigheten säger är ”Riskbruk” för att CDT-värden ska vara utanför referensvärden. Läs om CDT testet.
Läs mer om alkoholkonsumtion och blodmarkörerna.
