CDT

CDT (Carbohydrate-Deficient Transferrin) är en form av transferrin, ett protein som transporterar järn i blodet, och dess nivåer i blodet förändras vid långvarigt eller kraftigt alkoholintag. Blodmarkören CDT är därför användbar för att upptäcka överdrivet alkoholanvändande de senaste veckorna.

Vad är CDT?

CDT är en modifierad form av transferrin, ett protein som normalt har kolhydrater fästa vid sig. Vid alkoholmissbruk eller överdrivet alkoholintag blir transferrin molekylärt förändrat. Denna förändring leder till en minskad mängd kolhydrater på proteinet, vilket gör att CDT kan användas som en blodmarkör för att identifiera långvarigt eller intensivt alkoholintag. Högre nivåer av CDT i blodet är ofta ett tecken på att en person har konsumerat stora mängder alkohol under de senaste två till tre veckorna.

Vad är disialo-transferrin?

Disialo refererar till en specifik form av transferrin, ett järntransportprotein, som saknar delar av sina normala kolhydratkedjor. Under normala förhållanden är transferrin fullt glykosylerat, vilket innebär att det har upp till fyra sialinsyragrupper bundna till sina kolhydratkedjor. Vid alkoholkonsumtion påverkas denna glykosylering, och en ökad andel disialotransferrin (en form med endast två sialinsyragrupper) bildas.

Disialotransferrin är den dominerande komponenten i CDT (kolhydratfattigt transferrin). När S-CDT analyseras mäts mängden disialotransferrin i förhållande till det totala transferrinet i serum.

Varför är CDT viktigt?

CDT är viktigt eftersom det är en tillförlitlig metod för att identifiera alkoholmissbruk eller överdriven alkoholkonsumtion, särskilt i situationer där andra tester inte ger samma tydliga resultat. Eftersom CDT-nivåerna inte ökar omedelbart efter enstaka alkoholintag, gör det det möjligt att upptäcka långvarig eller regelbunden alkoholkonsumtion. Testet kan användas i olika sammanhang som vid utredning av leverproblem, övervakning av behandling för alkoholberoende eller som ett stöd vid utredning av alkoholmissbruk.

Varför tas blodprov för analys av CDT?

Blodprov för att mäta CDT-nivåer används för att utreda och övervaka alkoholmissbruk eller överdriven alkoholkonsumtion. Detta test är särskilt användbart när man behöver bekräfta en misstanke om alkoholrelaterade hälsoproblem, som leverskador eller beroende.

Eftersom CDT är en känslig markör för långvarigt alkoholintag, kan det ge information för att identifiera patienter som kan behöva stöd för att hantera alkoholmissbruk. Det används också för att övervaka effekten av behandling eller abstinensprogram för personer med alkoholrelaterade problem.

CDT kan beställa som ett enskilt CDT-prov.

Sensitivitet och specificitet

Under normala omständigheter utgör CDT mindre än 2,0 % av det totala transferrinet i blodet. Vid långvarig hög alkoholkonsumtion ökar ofta, men inte alltid, CDT-nivåerna till över 2,0 %. Detta innebär att testet inte är helt tillförlitligt för att helt utesluta överkonsumtion av alkohol, eftersom det kan förekomma falskt negativa resultat. Däremot är testets specificitet hög, vilket innebär att falskt positiva resultat är ovanliga.

CDT anses därför vara en mycket specifik markör för alkoholmissbruk eftersom nivåer över 2,0 % i princip endast orsakas av alkohol. Undantagen är sällsynta medfödda störningar i glykosyleringen, som CDG-syndrom, samt vissa fall av galaktosemi eller fruktosemi. Mot slutet av en graviditet kan CDT-nivåer också närma sig gränsvärdet utan att indikera alkoholmissbruk.

Andra tillstånd, som allvarliga leversjukdomar, genetiska varianter av transferrin och järnbrist, orsakar inte förhöjda CDT-värden, men de kan försvåra tolkningen av analysresultatet, särskilt vid användning av HPLC- eller kapillärelektroforesmetodik.

Vad är S-CDT?

S-CDT är en analys som mäter nivån av kolhydratfattigt transferrin i serum, vilket är den vätska som återstår efter att blodet fått koagulera och koagulationsfaktorerna avlägsnats.

Karolinska, Unilabs och SYNLAB analyserar CDT i serum.

Vad är referensintervallet för CDT?

Referensintervallet för Unilabs, Karolinska och SYNLAB är mindre än 2%.

Vid högt värde

Förhöjda CDT-värden över 2% tyder på regelbundet och högt alkoholintag under de senaste veckorna upp till cirka en månad.

Förhöjda nivåer kan i sällsynta fall observeras vid vissa ovanliga medfödda sjukdomar som påverkar kroppens förmåga att fästa kolhydratkedjor på proteiner. Ett exempel är medfödda glykosyleringsdefekter (CDG-syndrom), en grupp ärftliga metabola sjukdomar där kroppen inte korrekt kan sätta fast kolhydratkedjor på proteiner, inklusive transferrin.

Förhöjda CDT-nivåer kan också förekomma vid galaktosemi, ett ärftligt tillstånd där kroppen inte kan bryta ner galaktos, en sockerart som finns i mjölk och mjölkprodukter, vilket påverkar hur vissa proteiner glykosyleras. Det kan även ses vid fruktosemi, ett medfött tillstånd där kroppen har svårt att bryta ner fruktos (fruktsocker).

Vid slutet av en graviditet kan nivåerna också vara förhöjda.

I de flesta fall indikerar ett förhöjt värde hög konsumtion av alkohol under en längre tid. Det är sällsynt med ett falskt positivt svar.

Vid lågt värde

Låga värden indikerar i de flesta fall låg eller ingen alkoholkonsumtion. Dock kan noteras att den diagnostiska sensitiviteten inte till 100% kan utesluta överkonsumtion av alkohol trots låga värden, så kallade falskt negativa svar.