träning

Så påverkar träning ditt välmående

15 september 2022

Att fysisk aktivitet och träning är bra för hälsan vet de flesta, men aktiv rörelse inverkar även på faktorer som hjärnans funktion, det mentala måendet och lycka. Lär dig mer om hur träning bidrar till ökat välbefinnande, hur mycket du bör röra på dig och hur du kan hålla koll på din prestationsförmåga.

Hur påverkas kroppen och hjärnan av fysisk aktivitet?

I kombination med hälsosamma matvanor kan en aktivt livsstil förebygga ohälsa och sjukdomar som fetma, psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. När kroppen utför en fysisk aktivitet ökar blodcirkulationen, vilket ger cellerna en större förmåga att ta upp syre. Tack vare detta kan kroppen enklare hantera skadliga faktorer, som exempelvis stresshormoner. Mindre stress i kroppen kan leda till bättre psykisk hälsa och godare sömn.

Träning och minnet

Vid fysisk aktivitet förbättras den kognitiva förmågan, bland annat koncentrations- och inlärningsförmåga samt problemlösning. Vid intensiv fysisk aktivitet bildas nya kopplingar mellan hjärnans nervceller, samtidigt som de gamla kopplingarna blir starkare. Detta gör att minnet blir skarpare. En studie från Umeå Universitet har påvisat att personer som tränar kondition tre dagar i veckan har förbättrade minnesfunktioner jämfört med personer som inte utövat konditionsträning.

Träning och lycka

När man tränar frigörs substanser som dopamin och serotonin, som gör att du känner dig gladare. Även hormonet endorfin frisätts vid fysisk aktivitet i en del av hjärnan som kallas för hypofysen, som har både smärtstillande och euforisk effekt.

Risk för demens och Alzheimers minskar vid träning

Forskning visar att den som tränar regelbundet minskar risken att drabbas av Alzheimers sjukdom och demens. Träning som ger puls bidrar till ökat blodflöde till hjärnan, vilket i sin tur ger nervcellerna mer näring och syre.

Folkhälsomyndighetens riktlinjer

Folkhälsomyndigheten har satt upp riktlinjer för träning och fysisk aktivitet i syfte att öka kunskap och medvetenhet kring betydelsen av träning och minskat stillasittande. Riktlinjerna är ett kunskapsstöd som kan vägleda organisationer, verksamheter och privatpersoner.

Rekommendationer för fysisk aktivitet

Folkhälsomyndighetens riktlinjer baseras på WHO:s globala riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande. Riktlinjerna ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige.

Sammanfattningsvis förklarar riktlinjerna att:

  • All rörelse räknas och är viktig.
  • Det är bra med rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande.
  • Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls.
  • Börja med små mängder fysisk aktivitet. Öka gradvis frekvensen, intensiteten och varaktigheten med tiden.

Så mycket rekommenderas du att träna

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vuxna att vara fysiskt aktiva på måttlig intensitet mellan 150-300 minuter i veckan som minst eller att vara fysiskt aktiv minst 75-150 minuter på hög intensitet. Skillnaden mellan måttlig och hög intensitet är att den måttliga ger ökad puls och andning, medan den höga ger en betydligt ökad av puls och andning.

Det rekommenderas även att träna muskler minst två dagar i veckan för vuxna, då bör alla av kroppens större muskelgrupper inkluderas. Övrig information är:

  • Minska ditt stillasittande för en godare hälsa.
  • Utför fysisk aktivitet regelbundet.
  • Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås med ökad mängd fysisk aktivitet.
  • Träna muskelstärkande, fysisk aktivitet minst två dagar i veckan.

Blodmarkörer och träning

Genom Mediseras hälsokontroll Stora Prestationstestet kan du få information om dina blodvärden som är kopplade till träning och prestation. Du får kunskap om din förmåga till att bygga muskelmassa, ta upp syre i blodet, stressnivå, eventuella vitaminbrister, anabolism och mycket mer.

Källor

folkhalsomyndigheten.se

1177.se

hjarnfonden.se

ju.se

Läs mer om Stora Prestationstestet här

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.