Internationella Blodgivardagen

Den 14 juni firas Internationella blodgivardagen runt om i världen för att tacka blodgivare för de livsviktiga insatser de bidragit med samt att öka medvetenheten om det stora behov av regelbundna bloddonationer som finns världen över.

Internationella blodgivardagen har också för avsikt att hedra professor Landsteiner som belönades med Nobelpriset 1930 efter att ha upptäckt blodgruppssystemet 30 år tidigare. Genom att identifiera ABO-systemet, som delar in blodgrupperna i A, B, AB och O, lade Landsteiner grunden för säkra blodtransfusioner. 40 år efter hans upptäckt, 1940, upptäckte Philip Levine Rh-systemet, vilket ledde till ytterligare förbättrad säkerhet vid blodtransfusioner.

Blodtransfusionens historia

Blodtransfusionens historia sträcker sig längre bak i tiden än 1900-talet. Redan innan Landsteiner och Levines upptäckter utfördes experiment med blodtransfusioner. De första dokumenterade blodtransfusionerna skedde redan under 1600-talet, men blev snabbt förbjudna på grund av att de ofta misslyckades. På 1800-talet ledde insikter om att blodet behöver komma från en blodgivare med samma typ av blod till att man kunde börja göra framsteg inom området vilket slutligen ledde till att blodtransfusioner kunde bli säkra och rutinmässiga i och med Landsteiners och Levines upptäckter i början och mitten av 1900-talet.

Blodgivarnas betydelse

I Sverige behövs ungefär en blodpåse i minuten, dygnet runt, året om. Trots detta har antalet blodgivare och blod givandet överlag minskat. Blodverksamheter är i stort behov av fler och nya blodgivare och hoppas att Internationella blodgivardagen ska inspirera fler att bli blodgivare. Bloddonation är avgörande för att säkerställa tillgången på kvalitetssäkrat blod och blodprodukter, vilket är viktigt och nödvändigt för många medicinska behandlingar.

Blodgruppernas betydelse

Människan har 376 kända blodgrupps markörer, varav majoriteten är indelade i hela 43 olika blodgruppssystem. De viktigaste systemen är ABO och Rh. ABO-systemet bygger på att blodet delas in i grupper som har specifika antigener på ytan av de röda blodkropparna som motsvarar antikropparna i blodplasman. Rh-systemet avgör i sin tur om blodet är Rh-positivt eller Rh-negativt och baseras på om Rh-antigenet är närvarande eller inte i blodet.

Det är viktigt att blodgrupperna är kompatibla vid blodtransfusioner för att undvika farliga reaktioner hos mottagaren av blodet. Både ABO- och Rh-blodgrupper matchas noggrant vid en blodtransfusion då en felaktig matchning kan leda till att immunsystemet attackerar de inkompatibla blodkropparna och kan orsaka njurskador, chock och i värsta fall dödsfall.

Kan man testa vilken blodgrupp man tillhör?

Ja, det kan man. Medisera erbjuder blodgruppstest via Karolinska Universitetslaboratoriet.

Vilka regler gäller vid blodgivning i Sverige?

Regler för blodgivning är utformade för att skydda både givare och mottagare. Blodet måste vara fritt från smitta och Socialstyrelsen i Sverige fastställer reglerna för hur blod ska hanteras.

Om du vill bli blodgivare ska du vara mellan 18 och 60 år gammal, men åldersgränserna kan komma att variera mellan regioner i landet. Du måste även vara frisk, väga över 50 kilo och ha ett tillräckligt högt blodvärde. Blodvärdet som krävs skiljer sig åt mellan kvinnor och män och blodcentralen kontrollerar blodvärdet innan man får ge blod.

Det finns dock tillfällen då du tillfälligt inte får ge blod, trots att du uppfyller kriterierna listade ovan. Om du till exempel är gravid, nyligen har tatuerat dig, besökt vissa länder eller kan ha utsatts för blodburen smitta får du inte ge blod. Du får fylla i ett formulär innan varje blodgivning för att säkerställa att du uppfyller alla kriterier.