Järnbristanemi betyder att kroppen har brist på järn, vilket leder till att man bildar för få och ofta för små röda blodkroppar. Järn behövs för att tillverka hemoglobin som är det protein som transporterar syre i blodet. När järnet inte räcker till sjunker hemoglobinet och kroppen får svårare att transportera syre till vävnaderna.
Vad orsakar järnbristanemi?
De vanligaste orsakerna är:
- otillräckligt intag av järn via kosten.
- blodförluster (till exempel riklig menstruation eller mag-tarmblödning).
- graviditet.
- ökat behov vid tillväxt.
- nedsatt upptag i tarmen (till exempel vid celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom).
Vilka symtom ger järnbristanemi?
Typiska symtom är:
- trötthet och nedsatt ork.
- andfåddhet.
- hjärtklappning.
- blekhet.
- huvudvärk.
- försämrad koncentration.
- sköra naglar och håravfall kan förekomma vid långvarig brist.
Hur ställs diagnosen?
Järnbristanemi diagnostiseras med blodprov. Vanliga markörer som analyseras är:
- Hb – lågt vid anemi.
- MCV och MCH – ofta låga vid järnbristanemi.
- Ferritin – speglar kroppens järnförråd.
- Järn och transferrinmättnad – visar cirkulerande järn.
- CRP – tas ibland för att utesluta inflammation som kan påverka ferritinvärdet.
Hur behandlas järnbristanemi?
Behandlingen beror på orsaken, men inkluderar ofta:
- järntillskott i tablettform.
- kostförändringar för att öka järnintaget.
- behandling av bakomliggande orsaker (till exempel kraftiga menstruationer eller tarmproblem).
- Vid svår anemi eller om tabletter inte fungerar kan intravenöst järn behövas.
Kan man förebygga järnbristanemi?
Ja. Genom att äta järnrika livsmedel och ha en varierad kost. Exempel:
- kött, kyckling och fisk.
- baljväxter.
- fullkorn.
- gröna bladgrönsaker.
- nötter och frön.
- C-vitamin till maten förbättrar upptaget.
