PSA-värdet i blodet ökar vid ett flertal sjukdomar och åkommor som uppstår i prostatan. PSA-prov tas i olika situationer, till exempel vid misstanke om prostataproblem, för att följa behandling eller för regelbunden kontroll vid förhöjd risk:
- PSA-värdet i blodet kan vara förhöjt vid olika tillstånd i prostatan, både vid godartade tillstånd som inflammation eller förstoring, och vid cancer.
- Ett PSA-prov används för att upptäcka tidiga tecken på prostatacancer.
- PSA-prov tas bland annat vid misstanke om prostataproblem, när läkare finner förändringar i prostatan eller om symtom föreligger.
- Vid pågående behandling av prostatacancer används PSA-värdet för att följa hur behandlingen fungerar.
- Efter avslutad behandling används PSA-prov för uppföljning, för att upptäcka eventuell återkomst av cancer.
- För personer i riskgrupp, till exempel med ärftlighet för prostatacancer, kan regelbundna PSA-kontroller övervägas.
Vårdguiden anger att ökad ärftlig risk uppstår om ”Två eller fler nära släktingar och ytterligare en släkting har haft prostatacancer. Minst en av släktingarna fick sjukdomen före 75 års ålder.”
Den förhöjda ärftliga risken är vad Cancerfonden anger som orsak till att vissa män över 40 år regelbundet bör kontrollera PSA-värdet: ”Regelbundna PSA-prov med start vid 40 års ålder rekommenderas för män som både har en pappa och en bror med prostatacancer (eller far och farbror, far och farfar, eller två bröder)”.
Inte automatiskt cancer
Ett förhöjt PSA-värde betyder inte automatiskt att man har cancer, värdet kan vara förhöjt även vid godartad prostataförstoring (till exempel Benign prostatahyperplasi, BPH), prostatit (inflammation i prostatan) eller infektion i urinvägarna. Därför ses PSA-testet som ett sensitivt, men inte specifikt prov. Det ger en indikation, men ytterligare undersökningar (till exempel bilddiagnostik eller vävnadsprov) krävs för att fastställa om förhöjningen verkligen beror på cancer.
Läs mer om PSA, prostatacancer och blodprov.
