Standardbikarbonat

Standardbikarbonat (stBik) är ett laboratorievärde som mäter mängden bikarbonat i blodet under standardiserade förhållanden. Bikarbonat är en viktig del av kroppens buffertsystem och hjälper till att hålla blodets pH inom ett stabilt intervall. Det spelar en viktig roll i att neutralisera syror och påverkar bland annat njurarnas och lungornas funktion i att reglera kroppens syra-basbalans.

Vad är standardbikarbonat?

Standardbikarbonat är ett mått på bikarbonatkoncentrationen i blodet, justerat för att spegla en normal koldioxidnivå. Bikarbonat fungerar som en buffert i blodet och förhindrar kraftiga förändringar i pH. Det samverkar med koldioxid och vätejoner i blodet för att upprätthålla en stabil inre miljö.

Bikarbonatnivåerna påverkas av lungornas förmåga att ventilera ut koldioxid och njurarnas förmåga att utsöndra vätejoner. När kroppen blir för sur (acidos) eller för basisk (alkalos), kan förändringar i bikarbonatnivåerna ge en indikation på den bakomliggande orsaken.

Bikarbonat produceras främst i njurarna och i mindre utsträckning genom enzymatiska processer i kroppen. Njurarna reglerar bikarbonatnivåerna genom att antingen återabsorbera det tillbaka till blodet eller utsöndra det via urinen, beroende på kroppens pH-status.

Lungorna spelar också en viktig roll i syra-basregleringen genom att reglera koldioxidnivåerna. När koldioxid avges genom utandning, minskar surheten i blodet, medan ökad koldioxidretention kan göra blodet surare och därmed påverka bikarbonatnivåerna.

Hur fungerar bikarbonat kemiskt?

Bikarbonat deltar i den så kallade bikarbonat-kolsyrabufferten, en av de viktigaste mekanismerna för pH-reglering i kroppen. Denna buffert fungerar enligt följande jämviktsreaktion:

CO₂+H₂O↔H₂CO₃↔HCO₃⁻+H⁺

Denna reaktion sker i två steg:

  1. Koldioxid (CO₂) och vatten (H₂O) bildar kolsyra (H₂CO₃) med hjälp av enzymet karbanhydras.
  2. Kolsyra dissocierar snabbt till bikarbonat (HCO₃⁻) och vätejoner (H⁺).

Denna jämvikt gör att kroppen snabbt kan justera pH genom att antingen eliminera CO₂ via lungorna eller utsöndra bikarbonat via njurarna.

  • Om blodet blir surt (pH sjunker) – HCO₃⁻ binder H⁺ och bildar H₂CO₃, som sedan omvandlas till CO₂ och vatten, vilket ventileras ut genom lungorna.
  • Om blodet blir basiskt (pH stiger) – H₂CO₃ bryts ned och frisätter H⁺ för att sänka pH.

Lungornas roll i syra-basbalansen

Lungorna spelar en avgörande roll i kroppens pH-reglering genom att påverka nivån av koldioxid. Eftersom CO₂ är en svag syra kan kroppen reglera pH genom att förändra andningen:

  • Snabb och djup andning (hyperventilation) leder till minskad CO₂-halt i blodet, vilket gör blodet mer basiskt.
  • Långsam och ytlig andning (hypoventilation) ökar CO₂-halten i blodet, vilket gör blodet surare.

Njurarnas roll i regleringen av bikarbonat

Njurarna är långsammare än lungorna när det gäller pH-reglering, men har en kraftfull effekt genom att antingen:

  • Återabsorbera bikarbonat (HCO₃⁻) i njurtubuli för att förhindra att det förloras via urinen.
  • Utsöndra vätejoner (H⁺) genom att bilda ammonium (NH₄⁺) eller fosfatbuffertar.
  • Producera nytt bikarbonat genom nedbrytning av glutamin.

Vid tillstånd där kroppen är försurad (t.ex. vid kronisk njursjukdom eller ketoacidos) kan njurarna öka utsöndringen av H⁺ och spara bikarbonat för att motverka pH-förändringar.

Metabol acidos (lågt bikarbonat, lågt pH)

Vid metabol acidos sjunker HCO₃⁻-nivåerna i blodet, vilket kan leda till försurning. Vanliga orsaker är:

  • Diabetisk ketoacidos – Vid okontrollerad diabetes bildas ketonkroppar som gör blodet surt.
  • Njursvikt – Njurarna kan inte utsöndra H⁺ effektivt, vilket leder till bikarbonatförlust.
  • Laktacidos – Vid syrebrist (t.ex. vid chock eller svår infektion) bildas mjölksyra som sänker pH.
  • Diarré – Förlust av bikarbonat via tarmen kan orsaka acidos.

Kroppens kompensation är att försöka öka pH genom att hyperventilera och ventilera ut mer CO₂ (snabbare andning).

Metabol alkalos (högt bikarbonat, högt pH)

Vid metabol alkalos stiger bikarbonatnivåerna, vilket kan leda till en för basisk miljö i blodet. Möjliga orsaker är:

  • Långvariga kräkningar – Förlust av magsyra (HCl) leder till överskott av bikarbonat.
  • Överanvändning av diuretika – Diuretika kan leda till elektrolytobalans och bikarbonatuppbyggnad.
  • Kronisk lungsjukdom (t.ex. KOL) – Vid långvarig koldioxidretention kan kroppen kompensera genom att höja bikarbonatnivåerna.

Kroppens kompensation är att hypoventilera för att öka CO₂-nivån och därmed sänka pH.

Varför är standardbikarbonat viktigt?

Standardbikarbonat är en viktig del av kroppens syra-basbalans och hjälper till att:

  • Neutralisera syror i blodet för att förhindra förändringar i pH.
  • Reglera njurarnas funktion genom att kontrollera utsöndringen av syra eller bas.
  • Påverka lungornas gasutbyte genom att balansera koldioxidnivåerna.
  • Upprätthålla metabolismen genom att säkerställa en stabil inre miljö för enzymreaktioner.

Obalanser i bikarbonatnivåerna kan vara tecken på underliggande sjukdomar och användas för att diagnostisera metaboliska eller respiratoriska rubbningar.

Varför tas blodprov för standardbikarbonat?

Blodprov för standardbikarbonat används för att bedöma kroppens syra-basbalans och kan vara aktuellt vid:

  • Misstanke om metabol acidos – Vid tillstånd som diabetisk ketoacidos, njursvikt eller laktacidos.
  • Misstanke om metabol alkalos – Vid långvariga kräkningar, överanvändning av diuretika eller förhöjd bikarbonatproduktion.
  • Utvärdering av njurfunktion – Eftersom njurarna reglerar kroppens bikarbonatnivåer.
  • Utvärdering av lungsjukdomar – Vid sjukdomar som KOL, där lungornas koldioxidretention kan påverka bikarbonatnivåerna.

Blodprov för standardbikarbonat ingår ofta i syra-basstatus eller elektrolytbalans och kan kombineras med andra analyser för att ge en helhetsbild av kroppens homeostas.

Blodprov för standardbikarbonat beställs som ett enskilt bikarbonat test.

Vad är P-standardbikarbonat?

P-standardbikarbonat mäter bikarbonatnivåerna i plasma, den vätskekomponent i blodet där blodcellerna har avlägsnats utan att blodet fått koagulera.

P-standardbikarbonat analyseras av Unilabs.

Vad är B-standardbikarbonat?

B-Standardbikarbonat är ett blodprov som mäter koncentrationen av bikarbonat i helblod. Det används för att bedöma kroppens syra-basbalans, det vill säga hur väl kroppen reglerar sitt pH-värde.

B-standardbikarbonat analyseras av Karolinska och SYNLAB.

Vad är S-standardbikarbonat?

S-standardbikarbonat mäter bikarbonat i serum, den vätska som återstår efter att blodet har fått koagulera och koagulationsfaktorerna har avlägsnats.

Vad är referensintervallet för standardbikarbonat?

Referensvärdet för standardbikarbonat är 22 till 29 mmol/L enligt Unilabs, Karolinska och SYNLAB.

Ett värde inom detta intervall tyder på att kroppens syra-basbalans är inom normala nivåer.

Vid högt värde

Förhöjda bikarbonatnivåer kan tyda på metabol alkalos, vilket innebär att blodet är för basiskt. Möjliga orsaker inkluderar:

  • Långvariga kräkningar – Förlust av magsyra kan leda till en kompensatorisk ökning av bikarbonat.
  • Överanvändning av diuretika – Vissa vätskedrivande läkemedel påverkar elektrolytbalansen och kan orsaka förhöjda bikarbonatnivåer.
  • Lungsjukdomar som KOL – Kronisk retention av koldioxid kan orsaka kompensatorisk ökning av bikarbonat för att balansera pH.
  • Överskott av bikarbonattillskott – Om bikarbonattillskott används felaktigt kan det leda till höga bikarbonatnivåer och rubba syra-basbalansen.

Symtom på metabol alkalos kan inkludera muskelsvaghet, förvirring och onormal hjärtrytm.

Vid lågt värde

Låga bikarbonatnivåer kan indikera metabol acidos, vilket innebär att blodet är för surt. Orsaker kan vara:

  • Diabetisk ketoacidos – Vid okontrollerad diabetes kan syror ansamlas i blodet, vilket sänker bikarbonatnivåerna.
  • Njursvikt – Njurar som inte fungerar optimalt kan ha svårt att utsöndra syra, vilket leder till minskade bikarbonatnivåer.
  • Laktacidos – Vid syrebrist i vävnader, exempelvis vid chock eller svår infektion, kan mjölksyra ansamlas och sänka bikarbonatnivåerna.
  • Kronisk diarré – Förlust av bikarbonat via tarmen kan orsaka låga nivåer.

Symtom på metabol acidos kan inkludera trötthet, snabb andning och illamående.