IgM antikroppar mot Varicella-Zoster-Virus (VZV)
Vattkoppor och bältros är infektioner som orsakas av samma virus, varicella-zostervirus (VZV). Efter en infektion med vattkoppor kan viruset ligga vilande i kroppen och senare reaktiveras som bältros, ofta vid ett nedsatt immunförsvar. Antikroppar mot VZV kan mätas för att avgöra om en person har varit utsatt för viruset eller om det finns en pågående infektion.
Vad är IgM antikroppar mot vattkoppor och bältros?
IgM (immunoglobulin M) är en typ av antikropp som produceras av immunsystemet som svar på en akut infektion. Vid infektion med varicella-zostervirus, antingen vid vattkoppor eller bältros, producerar kroppen IgM-antikroppar som ett tidigt svar. Mätning av IgM-antikroppar kan hjälpa till att identifiera en nyligen påbörjad infektion eller en pågående reaktivering av viruset.
Varför är analysen viktig?
Mätning av IgM-antikroppar kan ge information om en aktuell infektion. Om IgM-nivåerna är förhöjda, tyder det på att en nylig infektion med VZV är på gång, vilket kan indikera vattkoppor eller bältros. Detta test är användbart för att särskilja mellan en ny infektion och en tidigare genomgången infektion, eftersom IgM-nivåerna normalt sjunker efter några veckor, medan IgG-antikroppar (en annan typ av antikropp) kvarstår under en längre tid.
Varför tas blodprov för analys av IgM antikroppar?
Blodprov för att mäta IgM-antikroppar mot varicella-zostervirus används ofta för att bekräfta om en person har en pågående infektion. Testet kan också vara användbart för att fastställa om bältros är en reaktivering av tidigare vattkoppor eller en ny infektion. Hos personer som tidigare haft vattkoppor kan IgM-testet ge en tidig indikation på om bältros håller på att utvecklas.
Blodprov för IgM (och IgG) kan beställas som ett vattkopps och bältros test.
Hur tolkas resultatet?
Förekomst av IgM-antikroppar kan indikera en nyligen genomgången primärinfektion, reaktivering eller reinfektion. Det är dock vanligt med ospecifika reaktioner och korsreaktioner med andra herpesvirus. Vid en reaktivering av viruset ses ofta mycket höga nivåer av IgG-antikroppar.
Frånvaro av IgM-antikroppar utesluter inte en pågående infektion, eftersom dessa antikroppar ibland inte har hunnit bildas vid sjukdomens tidiga stadier. Om det finns klinisk misstanke kan ett nytt prov tas efter en vecka för att få en tydligare bild.