Hepatit B test – HBV
Blodprovet för hepatit B visar om du har smittats med hepatit B-virus tidigare, har en pågående infektion eller har utvecklat skydd efter infektion eller vaccination. Provet mäter olika antikroppar och antigen i blodet som visar om du bär på viruset, är smittsam eller har blivit immun. Ett positivt testresultat kan betyda att du har hepatit B nu, att du haft det tidigare, eller att du är skyddad efter vaccin. Ett negativt test kan betyder att du aldrig haft hepatit B och inte heller är immun. Följande ingår i testet:
- HBs-Ag (ytantigen för pågående hepatit B-infektion), Anti-HBs (kallas även HBs-ak och är antikroppar efter vaccin eller infektion), Anti-HBc (kallas även HBc-ak och är antikroppar som visar tidigare kontakt med viruset, de bildas inte efter vaccination).
- Vid positivt HBs-Ag utökas analysen med HBe-Ag (e-antigen), Anti-HBe (HBe-ak) och HBc-IgM, för att skilja akut från kronisk infektion.
- Blodprovstagning på Unilabs drop-in (tidsbokning på ett fåtal orter).
- Ett läkarkommenterat provsvar online i ”Min Journal” som du loggar in med via Bank-ID och kommer åt via mobil, surfplatta och dator (du behöver inte skapa ett konto).
- En analys som konstaterar positiva eller negativa blodvärden.
- Ett telefonsamtal från ansvarig läkare vid gravt avvikande provsvar.
- Du kan ta blodprovet direkt efter beställning (innan kl. 10:00).
Provtagningsanvisning: Provtagning skall ske på förmiddagen, innan kl. 10:00.
Vad är hepatit B?
Hepatit B är en virusinfektion som påverkar levern och orsakas av hepatit B-virus (HBV). Sjukdomen smittar via blod, sexuell kontakt eller från mor till barn vid förlossning. Infektionen kan vara akut och övergående, men i vissa fall utvecklas den till en kronisk sjukdom som kan leda till allvarliga leverskador.
Hos många ger hepatit B inga tydliga symtom, särskilt i början, vilket gör att personer kan vara smittbärare utan att veta om det. Därför är det viktigt att kunna upptäcka viruset genom blodprov.
I västländer orsakas de flesta fall av akut hepatit B av sexuellt överförd smitta eller användning av injektionsdroger. På global nivå är dock smittvägarna annorlunda, där sker överföringen främst från mor till barn i samband med förlossning, samt genom nära kontakt mellan barn. Inkubationstiden varierar mellan 2 och 6 månader.
Hepatit B och leverinflammation
Hepatit B-virus ger upphov till en leverinflammation. Ungefär hälften av de smittade upplever inga tydliga symtom, medan andra kan drabbas av trötthet, illamående och aptitlöshet som varar i veckor eller månader. I vissa fall uppstår en kraftigare inflammation som kan ge gulfärgning av hud och ögonvitor. I sällsynta fall kan infektionen leda till akut leversvikt.
I de flesta fall läker infektionen ut spontant, men omkring 5 procent av vuxna och äldre barn utvecklar ett kroniskt bärarskap med kvarstående leverinflammation. Hos nyfödda är risken betydligt högre, upp till 90 procent. Kronisk hepatit B kan med tiden leda till skrumplever (levercirros) eller levercancer, men detta kan ofta förebyggas med antiviral behandling.
Vad analyseras?
De analyser som utförs är HBs-Ag, Anti-HBs (HBs-ak) och Anti-HBc (HBc-ak. Om HBs-Ag är positivt utökas analysen med HBe-Ag, Anti-HBe (HBe-ak) och HBc-IgM.
HBs-Ag
HBs-Ag står för hepatit B-ytantigen och är ett laboratorietest som används för att påvisa en pågående hepatit B-infektion, akut eller kronisk. Ett positivt resultat tyder på att viruset finns i blodet och att personen kan vara smittsam. Analysen är en viktig del av hepatit B-screeningen, exempelvis vid blodgivning, inför operation eller vid utredning av leverpåverkan.
HBs-Ag kan även skrivas som HBsAg eller HBV surface antigen i vissa sammanhang.
Vid positivt HBs-Ag
Om HBs-Ag är positivt, vilket talar för en aktiv infektion, utökas analysen automatiskt med ytterligare markörer för att bättre bedöma infektionens status. Dessa är:
- HBe-Ag (e-antigen) som talar för aktiv virusreplikation, ofta med hög smittsamhet.
- Anti-HBe (HBe-ak) som talar för lägre virusnivåer och en övergång mot inaktiv infektion.
- HBc-IgM som tyder på en nyligen uppkommen akut infektion.
Anti-HBs (HBs-ak)
Anti-HBs är antikroppar mot hepatit B-ytantigen och används för att bedöma om en person har immunitet mot hepatit B, antingen efter vaccination eller efter genomgången infektion. Ett positivt resultat innebär att kroppen har ett skydd mot viruset och att personen är immun. En skyddande nivå av antikroppar är lika med eller högre än 10 IE/L.
Provet kallas ibland även HBsak, HBs-Ab eller Anti-HBsAg beroende på laboratoriets benämning.
Anti-HBc (HBc-ak)
Anti-HBc (kallas även HBc-ak) är antikroppar mot hepatit B-virusets core-antigen (kärndelen) och visar om du någon gång har varit i kontakt med själva viruset. Dessa antikroppar bildas vid både pågående och tidigare infektion, men inte efter vaccination.
Analysen omfattar totala Anti-HBc, vilket inkluderar både IgM- och IgG-antikroppar. Testet kan därför inte på egen hand skilja mellan en nyligen genomgången och en äldre infektion, utan används tillsammans med andra markörer för att bedöma infektionens status. Vid behov, till exempel vid positivt HBs-Ag, kan analysen kompletteras med HBc-IgM för att skilja akut från kronisk infektion.
Benämningar som HBc-ak, HBcAb eller Anti-HBc kan förekomma i olika sammanhang.
Varför analyseras hepatit B?
Blodprov används för att:
- Upptäcka en pågående infektion, både akut och kronisk.
- Bedöma om en person tidigare haft hepatit B och därmed har utvecklat antikroppar.
- Bedöma om en person har immunitet, antingen från tidigare infektion eller genom vaccination.
- Skydda andra från smitta, till exempel vid graviditet, blodgivning, operation eller inför vissa behandlingar.
- Följa upp behandling av personer som har kronisk hepatit B.
Hepatit B och graviditet
Gravida screenas i Sverige rutinmässigt för HBsAg (hepatit B-ytantigen) i början av graviditeten. Om mamman är HBsAg-positiv, finns det risk att barnet smittas vid förlossningen. För att förhindra smitta till barnet ges vaccin och immunglobulin till nyfödda direkt efter födseln vilket är mycket effektivt. Mammans virusnivå (HBV-DNA) kan också mätas, och i vissa fall ges antiviral behandling under graviditeten för att minska smittrisken.
Vaccination
Det finns ett välbeprövat och effektivt vaccin mot hepatit B som ger ett långvarigt skydd mot infektion. Vaccinet stimulerar immunförsvaret att bilda skyddande antikroppar utan att orsaka sjukdom och ges vanligtvis i flera doser. Efter fullföljd vaccination utvecklar de flesta ett bestående skydd, och behov av påfyllnadsdoser är sällsynt. Vaccinet har använts under lång tid, rekommenderas till både barn och riskgrupper och har en god säkerhetsprofil med oftast milda biverkningar.