Gastrit innebär att magsäckens slemhinna har blivit inflammerad. Slemhinnan fungerar normalt som ett starkt skydd mot magsyran, men vid gastrit blir den irriterad, skör eller skadad. Inflammationen kan komma snabbt, vilket kallas akut gastrit, eller utvecklas långsamt och pågå under längre tid, vilket benämns kronisk gastrit.
Orsaker
Det finns flera orsaker till att magslemhinnan blir inflammerad. Den vanligaste är bakterien Helicobacter pylori, som kan leva i magsäcken under lång tid och ge upphov till kronisk irritation. Läkemedel som tillhör gruppen NSAID, som ibuprofen och naproxen, kan också orsaka gastrit genom att minska slemhinnans skyddande barriär. Alkohol, stress, gallsreflux och autoimmuna processer där immunförsvaret angriper magsäckens egna celler är andra vanliga utlösande faktorer.
Symptom, diagnos och behandling
Symtomen kan variera beroende på orsak och hur allvarlig inflammationen är, men många upplever en brännande eller molande smärta i övre delen av magen, illamående, uppkördhet och snabb mättnadskänsla. Vissa får även rapningar eller halsbränna. Vid mer uttalade skador på slemhinnan kan blödning förekomma, vilket kan visa sig som svart avföring eller blodiga kräkningar, men detta är mindre vanligt.
Diagnosen ställs ofta genom gastroskopi där läkaren kan se slemhinnans tillstånd direkt. Vid misstanke om Helicobacter pylori tas särskilda prover, till exempel avföringstest eller utandningstest. Blodprov för antikroppar mot Helcobacter pylori är också vanligt.
Vid gastrit är kan även andra blodprover användas för att upptäcka följder av långvarig inflammation eller misstänka autoimmun gastrit som kobalamin, folat och blodstatus för att se om slemhinnan skadats så att kroppen inte längre tar upp näring som den ska. Prover som homocystein och metylmalonat kan stärka misstanken om B12-brist. Vid autoimmun gastrit analyseras även parietalcellsantikroppar, intrinsic factor-antikroppar, samt ibland gastrin och pepsinogen I/II, vilka kan visa om magsäckens slemhinna har blivit förtunnad eller fungerar sämre.
Behandlingen beror på vad som orsakat inflammationen. Om H. pylori ligger bakom krävs en kombination av antibiotika och syrahämmande läkemedel. Vid läkemedelsutlöst gastrit kan det räcka med att avsluta eller byta preparat och samtidigt ta syrahämmare för att låta slemhinnan läka. Alkoholrelaterad gastrit förbättras vanligtvis när alkoholkonsumtionen minskas. Autoimmun gastrit behandlas i första hand genom att korrigera eventuella vitaminbrister. Oavsett orsak används ofta syrahämmande mediciner som omeprazol eller pantoprazol för att minska irritationen och underlätta läkningen.
