Mässling – morbillivirus IgG

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som orsakas av morbillivirus. Infektionen ger en akut febersjukdom med influensaliknande symtom följt av ett karaktäristiskt rödprickigt utslag som sprider sig över kroppen. Sjukdomen kan leda till allvarliga komplikationer som lunginflammation, öroninflammation, hjärninflammation och i sällsynta fall död, särskilt hos små barn, gravida och personer med nedsatt immunförsvar.

Tack vare ett omfattande vaccinationsprogram är mässling ovanligt i Sverige i dag, men utbrott förekommer fortfarande, särskilt i samband med resor till områden med lägre vaccinationstäckning. Mässling ingår i MPR-vaccinet (mässling, påssjuka och röda hund) som ges inom det svenska barnvaccinationsprogrammet.

Vad är mässling?

Mässling, morbilli på latin, orsakas av morbillivirus, ett enkelsträngat RNA-virus som tillhör familjen Paramyxoviridae och släktet Morbillivirus. Viruset sprids via luftburen smitta, främst genom aerosoler från hosta och nysningar, men även via luftburna partiklar som kan förbli smittsamma i inomhusluft i upp till två timmar efter att en smittad person har lämnat rummet.

Sjukdomen har en inkubationstid på cirka 10 till 14 dagar. De första symtomen liknar influensa och omfattar hög feber, torrhosta, snuva, ögoninflammation och ljuskänslighet. Efter några dagar uppträder det typiska mässlingsutslaget som börjar i ansiktet och sprider sig nedåt över kroppen. Ett tidigt tecken som kan förekomma innan utslaget är så kallade Kopliks fläckar som är små vita prickar på munslemhinnan. Komplikationer förekommer i upp till 30% av fallen och kan inkludera:

• Lunginflammation som är vanligast och potentiellt livshotande.
• Öroninflammation som är en vanlig komplikation hos barn.
• Encefalit (hjärninflammation) som är sällsynt, men allvarligt, och som kan ge neurologiska men.
• Subakut skleroserande panencefalit (SSPE) som är en mycket sällsynt, dödlig senkomplikation som kan utvecklas flera år efter infektion.

Hur sprids morbilliviruset i kroppen?

Infektionen börjar med att viruset fäster vid särskilda receptorer (CD150/SLAM och nectin-4) på epitelceller i luftvägarna och immunceller som dendritceller och makrofager. Efter inträde i kroppen replikeras viruset i lymfoida vävnader, exempelvis tonsiller och lymfkörtlar, vilket leder till spridning via blodbanan (viremi) till hud, slemhinnor och andra organ.

En särskilt viktig aspekt av mässling är dess påverkan på immunsystemet. Infektionen orsakar en omfattande, men tillfällig immunosuppression genom att delvis slå ut tidigare förvärvad immunitet mot andra infektioner, vilket ökar mottagligheten för andra infektioner, ett fenomen som ibland kallas ”immunologisk amnesi”. Denna immunförsvagning kan kvarstå i månader, ibland upp till två år efter genomgången mässling. Detta ökar risken för sekundära infektioner, men immuniteten mot mässling kvarstår livslångt.

Hur reagerar immunförsvaret?

Kroppens immunrespons mot morbillivirus sker i två faser:

• Det medfödda immunförsvaret aktiveras först:
  • Makrofager och dendritceller känner igen virusets RNA och frisätter cytokiner som IL-6, TNF-alfa och interferoner.
  • Naturliga mördarceller (NK-celler) aktiveras och bidrar till att eliminera infekterade celler.

• Adaptiva immunförsvaret följer därefter:
  • B-celler producerar först IgM-antikroppar som kan påvisas tidigt vid infektion.
  • Efter cirka 1–2 veckor sker en klassväxling till IgG-produktion. Dessa antikroppar ger långvarigt skydd och utgör ett immunologiskt minne som kan vara livslångt.
  • T-celler aktiveras och spelar en central roll för viruseliminering och återhämtning.

Vid vaccination med MPR-vaccin stimuleras immunsystemet på liknande sätt, men utan att orsaka sjukdom. Vaccinet innehåller en levande, försvagad stam av morbillivirus och ges i två doser, vilket ger ett effektivt och långvarigt skydd mot mässling.

Varför är IgG antikroppar mot mässling viktiga att analysera?

När kroppen utsätts för mässling, antingen genom naturlig infektion eller vaccination, bildas IgG-antikroppar mot morbillivirus. Dessa fungerar som ett långtidsverkande skydd mot återinfektion. Att analysera förekomsten av IgG-antikroppar är viktigt för att:

• Bekräfta immunitet hos individer som riskerar exponering, till exempel vårdpersonal.
• Säkerställa skydd inför graviditet, då mässling under graviditet kan leda till komplikationer som för tidig födsel eller fosterdöd.
• Utvärdera vaccinationsstatus hos personer med oklara eller saknade vaccinationsuppgifter.

Varför tas blodprov för morbillivirus IgG?

Ett blodprov för att mäta IgG-antikroppar mot mässling tas i följande situationer:

• Vid osäkerhet om tidigare genomgången infektion eller vaccination.
• Inför anställning inom vård, förskola eller andra yrken med hög smittrisk.
• I samband med fertilitetsutredning eller inför planerad graviditet.
• Under pågående graviditet, särskilt vid misstänkt smittexponering.
• Som uppföljning av vaccinationseffekt.

Provet kan beställas som ett enskilt mässling antikroppstest.

Hur tolkas provsvaret?

Unilabs anger resultatet som positivt, gränsvärde eller negativt där:

• Ett positivt resultat svaras ut kvantitativt inom intervallet 16,5 till >300 AU/mL. Ett positivt resultat innebär att antikroppar påvisats och att man har ett skydd mot mässling, antingen genom tidigare infektion eller vaccination.
• Gränsvärde svaras ut med ett kvantitativt svar inom intervallet 13,5 till <16,5 AU/mL. Vid gränsvärde/svagt positivt svar är det osäkert om skydd föreligger. Ett nytt prov kan tas efter några veckor, eller så kan kompletterande vaccination utföras.
• Ett negativt resultat innebär att inga antikroppar påvisas och att man saknar immunitet. Vaccination rekommenderas om det inte finns medicinska hinder.

Karolinska anger samma intervall som Unilabs, med den skillnaden att en övre gräns ej anges.

Observera att testet inte är kalibrerat mot en internationell standard, och att det inte finns någon formellt fastställd immunitetsgräns för morbilli, till skillnad från till exempel rubella eller hepatit B.

AU/mL står för arbiträra enheter per milliliter.

Vad gör man vid misstänkt mässling?

Vid misstanke om mässling, särskilt i samband med utlandsresa eller kända smittkontakter, bör man snarast kontakta vården. Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, vilket innebär att bekräftade eller misstänkta fall måste rapporteras till smittskyddsläkare. Ytterligare diagnostik kan omfatta:

• IgM-antikroppar – tecken på pågående eller nyligen genomgången infektion.
• PCR-analys – direkt påvisning av virusets arvsmassa från svalg, urin eller serum.

Snabb hantering är viktigt för att begränsa smittspridning, särskilt inom vårdinrättningar eller bland ovaccinerade barn.