Påssjuka antikroppstest – parotitvirus
Blodprovet för påssjuka analyserar IgG-antikroppar mot parotitvirus i blodet och används för att bedöma immunitet. Analysen kan vara aktuell inför graviditet eller vid resor till länder där sjukdomen fortfarande förekommer. Eftersom både vaccination och genomgången infektion i regel ger ett långvarigt skydd, kan provet ge information om behovet av kompletterande vaccination. Ett positivt provsvar innebär att IgG-antikroppar har utvecklats och att personen sannolikt är skyddad mot påssjuka. Om inga antikroppar påvisas kan vaccination rekommenderas, framför allt för den som är ovaccinerad eller osäker på sitt vaccinationsskydd. Följande ingår:
- Analys av IgG antikroppar mot parotitvirus. S-parotit IgG (serum) analyseras av Karolinska.
- Blodprovstagning på Karolinska drop-in.
- Ett läkarkommenterat provsvar online i ”Min Journal” som du loggar in med via Bank-ID och kommer åt via mobil, surfplatta och dator (du behöver inte skapa ett konto).
- En analys som påvisar förekomst, gränsvärde eller frånvaro av IgG antikroppar.
- Ett telefonsamtal från ansvarig läkare vid gravt avvikande provsvar.
- Du kan ta blodprovet direkt efter beställning.
Observera: Blodprovet för parotitvirus IgG visar inte om du har en pågående infektion. Det mäter endast IgG-antikroppar, vilket visar om du har ett långvarigt skydd mot påssjuka, antingen från tidigare infektion eller vaccination.
Om du misstänker att du har utsatts för smitta och får symtom som svullna spottkörtlar, feber och sjukdomskänsla är det viktigt att kontakta vården. I sådana fall kan andra blodprover, som parotit IgM eller ett PCR-test, behövas för att ta reda på om en aktuell infektion föreligger.
Vad är påssjuka?
Påssjuka, även kallad epidemisk parotit, är en smittsam virussjukdom som orsakas av parotitvirus, ett paramyxovirus. Sjukdomen sprids via droppsmitta eller direktkontakt med saliv från en smittad person. Inkubationstiden är vanligtvis 2–3 veckor. Typiska symtom är feber, huvudvärk, sjukdomskänsla och smärtsam svullnad av spottkörtlarna, särskilt öronspottkörtlarna. Sjukdomen kan dock också vara mild eller till och med symtomfri. I vissa fall kan påssjuka ge upphov till komplikationer, bland annat:
- Orkit (testikelinflammation) hos män efter puberteten, vilket i sällsynta fall kan påverka fertiliteten.
- Ooforit (äggstocksinflammation) hos kvinnor.
- Meningit (hjärnhinneinflammation) och encefalit (hjärninflammation).
- Pankreatit (bukspottkörtelinflammation).
- Hörselnedsättning, som dock är ovanlig.
Hur vanligt är påssjuka?
Före MPR (mässling, påssjuka och röda hund)-vaccinationens införande på 1980-talet var påssjuka en mycket vanlig barnsjukdom i Sverige. Idag är sjukdomen ovanlig tack vare det nationella vaccinationsprogrammet, men utbrott kan fortfarande ske i miljöer med låg vaccinationstäckning eller i samband med resor till länder där viruset fortfarande cirkulerar. Globalt insjuknar mellan 400 000 och 500 000 personer per år.
Varför behövs analysen av parotitvirus IgG?
Blodprovet för parotitvirus IgG analyserar förekomsten av IgG-antikroppar mot parotitvirus. Resultatet ger information om immunitet mot påssjuka. Testet används vanligtvis:
- Inför graviditet för att säkerställa immunitet eftersom smitta under graviditet kan medföra risker för modern och i sällsynta fall påverka fostret.
- Inför resor till länder eller områden där påssjuka fortfarande cirkulerar.
- Vid osäker vaccinationsstatus för att avgöra om vaccination behövs.
- Yrkesmässig risk för vårdpersonal och andra som kan exponeras för smitta.
Ett positivt IgG resultatet innebär att personen har utvecklat antikroppar och bedöms vara immun genom tidigare infektion eller vaccination. Ett negativt IgG resultat innebär att inga skyddande antikroppar har påvisats. Kompletterande vaccination rekommenderas ofta i dessa fall.
Påssjuka och graviditet
Påssjuka under graviditet är relativt ovanligt, men kan innebära vissa risker. Det finns rapporter om att infektionen kan öka risken för missfall, särskilt under tidig graviditet. Däremot finns det inte samma tydligt dokumenterade komplikationer som vid röda hund (rubella). Infektionen kan också påverka modern genom feber, allmänpåverkan och komplikationer som äggstocksinflammation eller hjärnhinneinflammation.
Gravida med osäker vaccinationsstatus bör undvika kontakt med personer som misstänks ha påssjuka. Vid misstänkt exponering bör man kontakta vården för rådgivning och eventuell provtagning. Gravida som inte är immuna kan planera för MPR-vaccination efter förlossningen för att säkra framtida skydd.
Förebyggande åtgärder
Det bästa skyddet mot påssjuka under graviditet är att redan innan graviditet säkerställa immunitet. Vid avsaknad av antikroppar rekommenderas vaccination med MPR-vaccin, men vaccination får inte ges under pågående graviditet eftersom vaccinet innehåller levande, försvagade virus. Efter vaccination bör man vänta minst en månad innan graviditet.
